Höghastighetståg - så är läget nu
Fackförbundet STs utredare Henrik Ludvigsson går igenom förutsättningarna för att bygga höghastighetsbanor i Sverige och hur ST förhåller sig till projektet.

Av januariavtalet framgår att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm, Göteborg, Malmö och regioner och städer längs med och i anslutning till banans sträckning bättre knyts samman.
Senare gav regeringen Trafikverket i uppdrag att redovisa ett system för nya stambanor för höghastighetståg, tåg med en hastighet av minst 250 km/h, utifrån ett kostnadstak om 205 miljarder kr i 2017 års prisnivå. Utgångspunkter är korta restider som främjar överflyttning av resor från flyg till tåg och ökad kapacitet i det totala järnvägsnätet.
Det finns sedan tidigare en systemutformning med bland annat stationslägen på orter mellan Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö. Detta med anledning av Sverigeförhandlingen som innebar ett avtal om ökat bostadsbyggande i samband med utbyggnad av infrastruktur, däribland nya stambanor. Höghastighetstågen genererade ett kommunalt åtagande om cirka 100 000 nya bostäder.
Trafikverket har nu slutredovisat sitt uppdrag
Nya stambanor ökar kapaciteten då den snabba persontrafiken flyttas till de nya spåren och separeras från den långsamma och godstrafiken. Tågresandet bedöms öka med omkring tre miljoner resor per år. Av rapporten från Trafikverket framgår att trafikstart bedöms till 2045-2050, där regionaltrafik finns 2035-2040.
Investeringskostnaden för nuvarande systemutformning bedöms i 2017 års prisnivå till 295 miljarder kr +/- 50 miljarder kr. Trafikverket redovisar även några alternativa utformningar med investeringskostnader från 150 miljarder kr +/- 25 miljarder kr till 235 miljarder kr +/- 40 miljarder kr. Trafikverket lyfter även så kallade landbroar som ett kostnadseffektivt alternativ i vissa delar av landskapet. Men ändrade förutsättningar med färre stationer och fler externa stationslägen äventyrar Sverigeförhandlingens nivå på bostadsbyggandet. En systemutformning med ett färre antal mellanliggande stationsorter får ett tydligt fokus på ändpunkterna – storstäderna.
Var ska mellanstationerna ligga?
Frågan om omfattningen av stationer mellan ändpunkterna och deras placering är angelägen. För resenärer mellan ändpunkterna är det bra med inga eller få stationer med externa lägen. Lägen som inte innebär hastighetsbegränsningar i samma utsträckning som stationer med centrala placeringar. För resenärer som ska från eller till en mellanliggande stationsort är det bra om stationen har ett centralt läge.
Centrala stationslägen är bra för tillgängligheten till bostads- och arbetsmarknader och är att föredra ur ett regionalt och lokalt perspektiv. Möjligheterna till regional arbetspendling driver den lokala och regionala utvecklingen och nya stambanor bidrar positivt till en långsiktig social hållbarhet. Men centrala stationslägen är kostnadsdrivande och underlättar inte korta restider på hela bansträckan.
Vilken teknik ska användas?
En annan fråga är den om spåren. Ballasterat spår innebär lägre investeringskostnad men högre kostnader för underhåll. Det är inte heller lämpligt för hastigheter över 300 km/h. Ballasterat spår ger inledningsvis lägre utsläpp av växthusgaser men dessa kan över tid bli högre. Bland annat beroende på hur mycket underhåll som kommer att krävas. Allt detta jämfört med ballastfritt/fixerat spår.
Tågets marknadsandelar
Tågresandet mellan ändpunkterna ökar ju kortare restiderna är. Det visar internationella erfarenheter när det gäller fördelningen av marknadsandelar mellan tåg och flyg. Tågets marknadsandelar har möjlighet att uppgå till cirka 90 procent på sträckan Stockholm-Göteborg och cirka 80 procent på sträckan Stockholm-Malmö. Nya stambanor kan göra att cirka 2-2,5 miljoner resor per år flyttas över från flyg till tåg. Men alla typer av infrastrukturbyggande orsakar utsläpp av växthusgaser.
En samlad bedömning
Trafikverkets samlade effektbedömning är att nyttorna främst visar sig som tillgänglighetsvinster för resenärerna. Dessa består av kortare restider och ökad turtäthet, som leder till ökat resande. Detta kan sedan innebära bättre fungerande arbets- och bostadsmarknader. Störst nyttor uppstår på nationell nivå men även län och kommuner vid och i närhet av den nya sträckningen påverkas positivt, framför allt Stockholms kommun och län. Men den samhällsekonomiska kalkylen visar att nya stambanor är olönsamma – nyttorna uppväger inte kostnaderna.
Här ska nämnas att Trafikverkets modell för att beräkna nyttor och kostnader har ifrågasatts. Enligt andra experter kan det vara så att modellen redovisar för höga kostnader samtidigt som myndigheten inte räknar med positiva effekter under byggtiden.
En risk i projektet är tillgången till arbetskraft. Nya stambanor kommer att kräva kompetenser från olika yrkesgrupper. En del av dessa har redan idag en bristsituation och med nya stambanor så kommer fler yrkesgrupper att bli bristyrken. Trafikverkets bedömning är därför att det kommer behövas insatser inom utbildningssystemet.
Frågor att ta ställning till
Trafikverkets rapport ger upphov till flera frågor som kan behöva problematiseras. En grundläggande; den om höghastighetstågets vara eller icke vara, har ST tidigare tagit sig an och i olika sammanhang ställt oss positiva till. Då med vissa förtydliganden, till exempel när det gäller hastighetsnivå. Några andra frågor är antalet mellanliggande stationsorter, stationslägen och hur spåren ska byggas. Varje ställningstagande kräver sannolikt att ett perspektiv prioriteras framför andra.
Fackförbundet STs tidigare principiella ställningstaganden som ska vara vägledande för förbundets kommande politiska ställningstaganden handlar bland annat om att staten behöver öka investeringarna i infrastruktur, transportarbete ska leda till minsta möjliga klimatpåverkan samt att investeringar i infrastruktur ska göra det möjligt för människor att bo och arbeta i hela landet.
Infrastrukturen måste det offentliga och staten ta ett stort ansvar för då den kräver ett långsiktigt perspektiv. Ibland kan politiken vara för kortsiktig men staten är inget företag som ska styras av kvartalsrapporter. Infrastrukturen lägger grunden för samhällets utveckling och kan bidra till att möjliggöra framtidens arbetsmarknad. Investeringar i infrastruktur är också ett mycket effektivt verktyg i lågkonjunktur då den bidrar till ökad sysselsättning.
Nya stambanor för höghastighetståg är ett omfattande och långsiktigt samhällsbyggnadsprojekt och kräver överväganden ur flera olika perspektiv. Vi kan därför få anledning att återkomma i frågan.
Nyckelord
Bilder
Om
ST är det största fackförbundet inom statlig verksamhet med över 95000 medlemmar som arbetar inom statliga myndigheter och verk, bolag med statligt uppdrag, universitet, högskolor och statligt finansierade stiftelser. ST är fackförbundet för alla som valt att arbeta på statens och medborgarnas uppdrag. Vårt motto är "En arbetsplats - en fackförening". Alla är välkomna som medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Det ger inflytande, styrka och ökar gemenskapen.
Följ Fackförbundet ST
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Fackförbundet ST
ST kommenterar vårbudgeten: Bättre metod behövs för anslagsberäkningar till myndigheterna15.4.2021 09:26:20 CEST | Pressmeddelande
Årets vårbudget innebär för många myndigheter krympande förvaltningsanslag framöver. Fackförbundet ST kräver en mer stabil metod för anslagsuppräkningar. Satsningen på rättskedjan är bra, men borde också innefatta mer resurser till det förebyggande brottsarbetet som utförs på Statens Institutionsstyrelse (SiS). Fackförbundet ST menar också att satsningen på arbetsmarknadspolitiken är alltför senkommen och är ett försök att dölja ett misslyckat reformeringsexperiment på Arbetsförmedlingen.
ST ger stöd till strejkande i Myanmar13.4.2021 14:57:25 CEST | Pressmeddelande
Fackförbundet ST har beslutat att avsätta medel ur förbundets solidaritetsfond till stöd för strejkande i Myanmar. Enligt FN pågår det ett massmord på befolkningen i landet, samtidigt som landsomfattande strejker har utlysts i protest mot regimens våld.
Framtidens arbetsliv – 10 000 kronorsfrågan12.4.2021 16:08:26 CEST | Blogginlägg
Utredare Martina Saar spanar in i tiden efter pandemin. Hur kommer arbetsplatserna se ut? Vad får det för konsekvenser att många av oss vant oss vid att jobba hemifrån?
Doktorander behöver en bättre arbetsmilö26.3.2021 10:59:34 CET | Blogginlägg
Forskarutbildningen eller kanske snarare forskarkarriären har traditionellt betraktats som ett slags kall. En hängiven forskare är, enligt det synsättet, aldrig ledig och ska vara beredd att lojalt ställa upp för sitt ämne och sin institution. Den här tankefiguren ställer till problem eftersom doktoranden både är student och anställd. Ansvaret för doktorandens arbetssituation faller lätt mellan stolarna.
Hur mår doktoranden?25.3.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Idag presenterar Fackförbundet ST och Sveriges förenade studentkårer undersökningen ”Hur mår doktoranden? - om forskarstuderandes psykosociala arbetsmiljö”. Nästan 1000 forskarstuderande har besvarat frågor om allt från arbete och handledning till sömnproblem och huruvida man törs föra fram kritik på sin arbetsplats.
ST stämmer staten för brott mot föräldraledighetslagen18.3.2021 11:29:23 CET | Blogginlägg
Jenny Ekenstierna är förbundsjurist på Fackförbundet ST och skriver här om hur Kriminalvården nekar anställda att vara föräldralediga på deltid om de inte går med på att omplaceras. Nu har ST tagit två ärenden till Arbetsdomstolen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum