Pandemin har slagit hårt mot flygmarknaden både vad gäller passagerare och flygningar i det svenska luftrummet. Det har i sin tur lett till ett underskott i de avgiftssystem som Transportstyrelsen administrerar. För år 2020 uppgick underskottet med undervägsavgifter till ca 1,6 miljarder kronor och för avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare (GAS) till drygt 700 miljoner.

I rapporten analyseras vilka konsekvenser som kan bli följden för den svenska luftfarten om avgifterna höjs kraftigt.

– Vi har fokuserat på de avgiftssystem som vi själva administrerar, men dessa avgifter utgör förstås bara en delmängd av samtliga styrmedel och avgifter som påverkar luftfarten. Oavsett hur underskotten ska hanteras är det högst sannolikt att avgifterna kommer att bli högre, den stora frågan är bara hur mycket högre och då hur omfattande konsekvenserna blir, säger Elin Roos, sektionschef på Transportstyrelsen.

Påverkar biljettpriset

Transportstyrelsens har identifierat framför allt fyra konsekvenser av högre avgifter:

• högre biljettpris för passagerare och flyggods
• påverkan på tillgängligheten
• minskat intresse från utländska flygbolag och negativa klimateffekter
• en allmän påverkan på branschen och konkurrensen.

– Om till exempel avgiften för säkerhetskontroll höjs så är det också troligt att biljettpriserna stiger. Även tillgängligheten inom landet kan komma att påverkas om den upphandlade flygtrafiken blir dyrare, säger Elin Roos.

Höjda avgifter kan även resultera i minskat intresse från utländska flygbolag att trafikera Sverige om avgifterna blir för höga i relation till närliggande stater. Det kan påverka turismnäringen negativt.

Ytterligare en aspekt är om överflygande trafik flyger en längre sträcka för att undvika svenskt luftrum med högre avgifter. Det leder till negativa klimateffekter.