Hyrnotan i vården passerar 5 miljarder

Dela

Landstingens kostnader för hyrpersonal fortsätter att öka. Förra året låg de på 5,2 miljarder kronor, en uppgång med 13 procent på ett år. Det visar färsk statistik som Dagens Samhälle tagit del av.


Landstingens mål att vara oberoende av inhyrd personal senast den 1 januari 2019 ser ut att bli svårt att nå.

Den nya statistiken från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar att kostnaderna fortsätter att stiga markant. Merparten, 3,7 miljarder kronor, går till hyrläkare. Inhyrda sjuksköterskor kostade 1,3 miljarder.

Bilden är splittrad. Skåne, Östergötland och Kalmar har minskat notan. I Västmanland är den oförändrad och hos övriga stiger kostnaderna. I Uppsala och Värmland stiger de rejält, med 53 respektive 37 procent.

SKL skönjer ändå tecken på att arbetet ger resultat.

– Vi ser en långsammare kostnadsökning. Det fjärde kvartalet förra året låg den på 7 procent, jämfört med kvartal tre då ökningen var 14 procent. Vi ser att trenden börjar avta, säger Hans Karlsson, avdelningschef på avdelningen för vård och omsorg på SKL. 

Kostnaden för hyrpersonal, räknat i kronor per invånare, är högst i Västernorrland, Jämtland och Gotland. Lägst är den i Skåne, Östergötland och Stockholm.

Hela artikeln bifogas.

Nyckelord

Kontakter

Annika Almgren
PR & kundrelationer
Tel 08-452 73 04
Mobil 076-808 73 04
aa@dagenssamhalle.se

Dokument

Om

Dagens Samhälle
Dagens Samhälle
Telefonvägen 30
126 26 Hägersten

08-452 73 00http://www.dagenssamhalle.se

Följ Dagens Samhälle

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Dagens Samhälle

Bäst och sämst på social hållbarhet - hela listan över alla kommuner22.8.2019 08:56:04 CESTPressmeddelande

Många förknippar nog FN-satsningen Agenda 2030 med klimat och miljö. Men Agenda 2030 handlar om så mycket mer. Tre av de sjutton målen behandlar fattigdom, ojämlikhet samt fredliga och inkluderande samhällen. DS har samlat dessa mål i kategorin ”Inkluderande samhällen” och jämfört hur väl Sveriges kommuner lever upp till de tre målen. Tolv variabler utgör grund för jämförelsen (se faktaruta). Vår rankning visar att industriorten Filipstad i Värmlands län, med drygt 10 000 invånare, hamnar längst ned på listan över inkluderande samhällen. Kommunalstyrelsens ordförande Per Gruvberger (S) höjer inte på ögonbrynen när han får höra om placeringen. – Jag är inte ett dugg förvånad. Vi vet att vi är den kommun som näst Malmö har flest socialbidragstagare. Filipstad ligger särskilt dåligt till i fråga om variablerna unga i ekonomiskt utsatta hushåll, vuxna med långvarigt ekonomiskt bistånd och anmälda våldsbrott. Kommunalrådet har problemanalysen klar. – Vi får så många flyktingar som inte kan

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum