Livsmedelshandlarna

I väntan på polisen - Platssamverkan

Dela
Foto: Max Girr Pixabay
Foto: Max Girr Pixabay

Det är lätt nu att i olika formera av medier, såväl sociala som traditionella, hitta varningar för att 30-talet är tillbaka i samband med att Sverigedemokraterna gått framåt de senaste valen. Att tiga bort dem har fungerat dåligt och få inom rikspolitiken verkar ha ägnat tid åt att försöka förstå varför de, och andra liknande partier, har vuxit sig starkare på många håll i världen.

Ofta landar deras budskap delvis i en längtan efter något man längtar tillbaka till. Till en begripligare och mer lätthanterlig värld. Vilket världen definitivt inte är och inte kommer att bli igen. Det fanns säkert många som längtade tillbaka till en mer begriplig värld när industrialiseringen ångade på för fullt under andra halvan av artonhundratalet.

Den andra, mer konkreta delen i dessa partiers framgångar bygger på det faktum att människor inte känner att de som de tidigare röstade på levererar det de ska. Som en klok person sa till mig, att de populistiska partierna är de enda idag som säger till sina väljare att Du är viktig. Alla andra säger att andra är viktiga eller att det och det området är det viktiga. Om du inte hör att du betyder något, känner att du betalar mycket skatt och samtidigt upplever att rättsväsende, skola, äldreomsorg och vård fungerar allt sämre. Då är det lätt att tappa förtroende för de som du har röstat på och vända sig någon populist, antingen på höger eller vänsterkanten.

Det går i allt högre utsträckning att prata om problem som finns och som behöver lösningar utan att hemfalla åt etikettklistrande. Att kunna diskutera sakfrågor, prioriteringar och tillgängliga resurser. Inte några stormsteg framåt, men några småsteg åt rätt håll i alla fall.

Men, även om det återstår att se om den regering vi fått tar tag i de frågor som medborgarna finner viktiga, exempelvis behovet av ett mer välfungerande rättsväsende, kommer det att ta tid. Lång tid, minst tio år från att framåtväxeln är ordentligt ilagd. De problem som många områden upplever behöver lösas på kortare tid än så. Det är har det som kallas platssamverkan, eller placemaking in. Det är en metod som prövats i många länder som historiskt sett haft större problem med kriminalitet än Sverige. I korthet går det ut på att det offentliga i form av polis, socialtjänst, skolor, parkförvaltning och det privata i form av förtagare och den ideella sektorn inom ett geografiskt område går samman och skapar en plan. Gärna tillsammans med de som bor där, för hur man kan rusta upp området och göra det attraktivt för vanliga människor att vara där. Det handlar om bättre belysning, renhållning, kanske kameraövervakning, utrymmen för barn och unga, nolltolerans mot skadegörelse och klotter, gemensam finansiering av ordningsvakter. Det vill säga allt det som får vanliga människor att äska sig till en plats och som försvårare för kriminella. Dessa tvingas då uppsöka nya områden som inte är lika lättillgängliga och lönsamma och det blir då lite mindre attraktivt att exempelvis sälja droger. Livsmedelshandlarna kommer under 2019 att arbeta med detta, både i form att sprida kunskap och att eventuellt medverka i ett eller flera platsamverkansarbeten i landet.

Även om det tar emot att först betala hög skatt och sedan betala för att bekämpa brott en gång till är alternativet på kort och medellång sikt betydligt sämre.

Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna

Kontakter

Bilder

Foto: Max Girr Pixabay
Foto: Max Girr Pixabay
Ladda ned bild

Om

Livsmedelshandlarna
Livsmedelshandlarna
Regeringsgatan 60
103 29 Stockholm

http://livsmedelshandlarna.se/

SSLF, Sveriges Speceri- och Lanthandlareförbund, bildades 1931, och bytte namn till Livsmedelshandlarna 2010. Syftet var att samla handlare i konkurrensneutral samverkan. Det syftet kvarstår fortfarande och Livsmedelshandlarna organiserar idag handlare från söder till norr.

Föreningen har drygt 800 medlemmar som äger runt 1000 livsmedelsbutiker. De egna handlarna står för knappa 60 procent av all dagligvaruförsäljning i Sverige. De har varumärken som, bland andra, ICA, Hemköp, Tempo, Handlar’n och Matrebellerna på butiken. Gemensamt för dem alla är att de har ett stort engagemang för sina butiker, att de själva kan ta beslut i sina företag vilket gynnar de kunder som besöker dem. Kunden är i centrum och den egna handlaren har möjlighet att direkt tillgodose kundens behov genom vardagliga samtal i butiken. Vill kunden ha något särskilt kan dessa fria handlare snabbt och enkelt göra kunden till viljes.

Följ Livsmedelshandlarna

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Livsmedelshandlarna

Tobaks-Stasi och passiv rökning utomhus28.6.2019 15:01:00 CESTBlogginlägg

Det gäller att prioritera. I Sverige, från och med den första juli 2019, ska passiv rökning utomhus, denna stora folkhälsorisk, bekämpas med hjälp av kommunala angiverisystem. Ingen för röka utanför en butik längre. Butiken får inget göra. Kommuner runt om i landet uppmanar nu medborgarna via lokaltidningar, hemsidor och nyhetsbrev att vi ska ange varandra och även anmäla de butiker som någon röker utanför. Känns tryggt och demokratiskt, samt som en mycket bra prioritering när det kommer till att bekämpa kriminaliteten i landet!

Årets midsommarmat 201920.6.2019 09:00:00 CESTBlogginlägg

Livsmedelshandlarna lanserar 2019 års midsommarmat. Årets midsommarmat är på många sätt en självklar höjdpunkt som kan vara den rätt på midsommarbordet som smäller högst. Såväl gamla som unga älskar den och den finns i många former och smaker och numer även vegansk. Det senaste året har populariteten ökat på många håll i landet och inte minst i Linköping och Malmö har det på sistone varit uppmärksammade serveringar. Årets midsommarmat 2019 är …

Plastskatt och plastskam14.6.2019 15:00:00 CESTBlogginlägg

I Sverige har vi idag inte några problem med plastpåsar som ligger och skräpar, mindre än fem procent av allt skräp enligt håll Sverige rent. Handeln håller på i snabb takt att ställa om till plastpåsar tillverkade av återvunnet och eller förnybart material och vi är på god väg att nå de 40 påsar per person och år som är målet. I det läget planerar nu regeringen att införa en skatt på plastpåsar. Man låtsas vara miljöengagerad, men det handlar nog mest om att hitta 800 miljoner till budgeten. Effekten kan snarare bli att satsningen på dyrare, mer miljövänliga påsar stannar av eftersom skatten drabbar dem med. Förklätt miljöengagemang klarar vi oss utan. Dags för ett nytt ord efter flygskam och plastskam, och det är skattskam!”

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum