Indisk vårdpersonal lär av USÖ: "Unikt besök"

Ju mer antibiotika vi använder desto mer ökar resistensen och desto svårare blir det att bota vissa sjukdomar. Med förebyggande arbete, som vårdhygien, minskar risken för smittspridning och i förlängningen behovet av antibiotika. Ronder för att kontrollera hygienrutiner genomförs regelbundet på USÖ. Förskrivningen av antibiotika kontrolleras också rutinmässigt.

När ledande företrädare för ett stort sjukhus i Indien kommer på besök till Örebro den här veckan, den 30 september-3 oktober, är detta något de vill ta del av.

- Från indisk sida har man uttryckt intresse för att se hur vi i Sverige jobbar med frågor som rör vårdhygien, antibiotikaanvändning och smittskydd i praktiken. På USÖ finns många exempel på det systematiska arbetet som görs inom området, som vi är glada att sjukhuset vill dela med sig av, säger Sonja Löfmark, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Resistens ett globalt dilemma

Safdarjung Hospital ingår i ett samarbete med Indien National Center for Disease Control, NCDC, som har ett uppdrag att förebygga smittsamma sjukdomar i Indien, och Folkhälsomyndigheten i Sverige. De samverkar inom ramen för ett bilateralt projekt om folkhälsa. 

- Antibiotikaresistens är ett globalt dilemma. Hur det är i Indien påverkar oss också. Vi i Sverige är angelägna om att det blir en förändring även där, säger Gunnar Hagström, hygiensjuksköterska på USÖ och värd för besöket.

På programmet i Örebro står bland annat en introduktion till Strama och det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Besökarna kommer också att få lära sig mer om ”Infektionsverktyget”, som är ett rapportverktyg för att kunna utvärdera antibiotikaordinationer. Dessutom ska Hans Fredlund, tidigare smittskyddsläkare, berätta om hur vårdhygienarbetet har förändrats över tid.

Ska besöka neonatalavdelning

Besökarna har särskilt önskat att få titta på det förebyggande arbetet inom neonatalvården. De kommer att få besöka neonatalavdelningen samt få en genomgång av hur Ceps-utbildningen går till på Kliniskt träningscenter.

- Det här är ett unikt besök, av personer som har ansvaret för att begränsa antibiotikaresistens i indisk sjukvård. Vi är stolta över att få ta emot dem och visa dem vårt systematiska vårdhygieniska arbete, säger Gunnar Hagström.

Fakta/Antibiotikaresistens

• Ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar antibiotikaresistensen. Med ökad antibiotikaresistens blir infektioner svårare eller omöjliga att bota vilket i sin tur orsakar stort lidande och höga kostnader för sjukvården.
• Modern sjukvård är beroende av effektiva antibiotika vid exempelvis cancerbehandlingar, transplantationer och operationer eftersom de innebär en ökad infektionsrisk. Därför är det viktigt att antibiotika används rationellt – bara när det behövs och på rätt sätt.
• Preventivt arbete med vårdhygien och hygienrutiner i samhället förebygger infektioner och smittspridning vilket in sin tur minskar behovet av antibiotika.
• Antibiotikaresistenta bakterier kan överföras mellan människor, men också via djur, livsmedel och i vår miljö. Bakterier kan dessutom sprida antibiotikaresistens genom att byta resistens med varandra.
• De här komplexa sambanden ställer höga krav på en effektiv nationell och lokal resistensövervakning, men också fortlöpande epidemiologisk information om resistenta bakteriestammar och analys av hur de sprids i olika miljöer på en internationell nivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten

För mer information om besöket kontakta:

Gunnar Hagström

Telefon: 019-602 52 88

Mejl: gunnar.hagstrom@regionorebrolan.se