Akademiska sjukhuset

Individanpassad strålbehandling vid spridd neuroendokrin cancer utvärderas i internationellt forskningsprojekt

Dela

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Forskare vid Akademiska sjukhuset och Skåne universitetssjukhus i Lund inleder inom kort ett stort forskningsprojekt för att utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Inom kort startar en stor internationell studie där forskare i Uppsala och Lund ska utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.
Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Inom kort startar en stor internationell studie där forskare i Uppsala och Lund ska utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.

- Spridd neuroendokrin tumör är en obotlig sjukdom förknippad med stort lidande. Målet med studierna är att vässa metoderna för individanpassad behandling med radioaktiva läkemedel, det som brukar benämnas precisionsmedicin, och att bättre förstå vad det är som gör att behandlingen fungerar genom avancerad bildanalys och molekylär profilering av patienternas tumörer, säger Joakim Crona, docent och specialistläkare vid Akademiska sjukhuset.

Idag lever hundratals patienter i Sverige med diagnosen spridd neuroendokrin tumör. En vanlig behandling är en intern strålterapi, med injektioner av ett målsökande strålande preparat som söker upp tumörcellerna och dödar dem, samtidigt som påverkan på de friska organen är liten. Sådan behandling ges idag utifrån ett standardförfarande, utan hänsyn till den unika patientens förutsättningar eller tumörsjukdomens specifika egenskaper.

Genom ett anslag på 20 miljoner kronor från Vetenskapsrådet ges nu forskare i Uppsala och Lund, inom ramen för ett konsortium, möjlighet att studera hur denna behandlingsform kan göras mer effektiv genom en ökad grad av individanpassning.

- Via en kombination av avancerade avbildningsmetoder kommer varje patients unika förutsättningar att kartläggas och sedan ligga till grund för en individuell behandlingsplan, förklarar professor Anders Sundin, överläkare på nuklearmedicinavdelningen där patienterna avbildas och där själva behandlingarna ges.

Totalt delfinansierar Vetenskapsrådet tre projekt: I en första studie kommer 300 patienter behandlas antingen med standardbehandling eller med en mer individanpassad behandling, för att undersöka om den senare verkligen ger bättre resultat. I studie två kommer nästa generations metoder för ännu bättre individanpassning att utvecklas. I den tredje studien kartläggs patienters tumörer i detalj på gennivå.

- Kunskapen om hur tumörens molekylära fingeravtryck påverkar varför vissa patienter svarar bättre än andra är helt outforskad mark för den här typen av strålterapi, berättar Johan Botling, överläkare på patologkliniken där tumörprover hanteras för diagnostik och forskning.

Studierna startar under 2022 och beräknas pågå i fyra år. De kommer att inkludera patienter från hela landet samt patienter vid utvalda internationella centra.

Enligt Joakim Crona är studierna unika i sitt slag och bygger på ett långtgående samarbete mellan forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och vid Skånes universitetssjukhus/Lunds universitet, framför allt cancerläkaren Anna Sundlöv, som doktorerat på denna speciella behandlingsmetod.

Vid Akademiska sjukhuset är Neuroendokrina tumörer ett av fem ”center of excellence” jämte neurotrauma, inflammationer, typ 1-diabetes och aorta. Av de cirka 1 000 patienter som behandlas årligen för neuroendokrina tumörer här är 300 nya patienter. Cirka 60 av dessa genomgår kirurgisk behandling.

- Vår bedömning är att forskningen kan leda till förbättringar i behandlingen av patienter med neuroendokrina tumörer, och i förlängningen även andra liknande behandlingar med radioaktiva läkemedel. Studierna har rönt internationell uppmärksamhet och har därigenom möjlighet att få stort genomslag, avrundar Joakim Crona.

För mer information/intervju, kontakta:

Joakim Crona, specialistläkare och docent inom onkologisk endokrinologi,
tel: 076-496 35 10, e-post: joakim.crona@medsci.uu.se

Anders Sundin, överläkare och professor i positronemissionstomografi Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 00 00, e-post: anders.sundin@radiol.uu.se


Johan Botling, överläkare inom klinisk patologi och docent, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 29 58, e-post: johan.botling@igp.uu.se


FAKTA: Neuroendokrina tumörer, NET

  • Bildas av celler som ska producera hormoner men som har förändrats så att de har blivit cancerceller.
  • NET är vanligast i mag-tarmkanalen och lungorna, men kan uppstå i andra organ såsom magsäcken, ändtarmen eller bukspottkörteln. Tumörerna sprider sig ofta till lymfkörtlar och lever.
  • De flesta som drabbas är över 60 år och något fler är kvinnor. Exakt vad som orsakar NET är ännu oklart, men viss ärftlighet förekommer framförallt när sådana tumörer utgår från bukspottkörteln.
  • Många patienter opereras, oavsett om tumörerna har hunnit sprida sig eller inte
  • Nästan alla patienter med neuroendokrina tumörer som ger hormonella symtom får behandling med en form av läkemedel, så kallade somatostatinanaloger, för att stoppa tumörtillväxten. Detta gäller framför allt tunntarms-NET, men även vissa NET i bukspottkörteln.
  • När tumören metastaserat/spridits till levern finns ett flertal olika behandlingar, inkluderande kirurgi, läkemedel, värmeablation, hämning av blodkärlsförsörjning till tumörerna och så kallad målsökande strålbehandling.

Nyckelord

Bilder

Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Inom kort startar en stor internationell studie där forskare i Uppsala och Lund ska utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.
Målsökande strålbehandling med radioaktivt Lutetium-177 är en vanlig behandling vid spridda neuroendokrina tumörer. Inom kort startar en stor internationell studie där forskare i Uppsala och Lund ska utvärdera om individuellt anpassad stråldos är bättre än dagens standardmodell som innebär att alla patienter får samma dos.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Framsteg i behandling av ansiktsförlamning fokus för nordiskt expertmöte på Akademiska8.12.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Facialisparesteamet på Akademiska sjukhuset är pionjärer i Norden på att erbjuda multidisciplinär vård vid samma patientbesök. Sedan starten 2012 har cirka 200 patienter per år med ansiktsförlamning behandlats med en kombination av fysioterapi, botox eller mikrokirurgi. Den 9-10 december anordnar teamet ett nordiskt expertmöte i Uppsala med fokus på framsteg i behandling av patientgruppen.

Höftprotesstudie utvidgas till Storbritannien för snabbare resultat7.12.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Närmare 20 000 personer i Sverige drabbas årligen av en höftfraktur. Merparten är äldre och sköra, och nästan alla behöver opereras för att komma på fötter igen. Forskare på Akademiska sjukhuset leder en studie där man undersöker om en ny sorts höftprotes, dubbelcup, kan minska risken för ur-led-hoppning. För att nå snabbare resultat inkluderas nu även patienter i Storbritannien.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum