Akademiska sjukhuset

Innovativ behandling av njurinflammation prisas

Dela

En av fyra patienter med njurproblem, som transplanterats eller går i dialys, har njurinflammation. Tack vare en ny läkemedelsbehandling via tarmen, utvecklad av forskare i Uppsala, kan patienter med inflammation av typen IgA-nefrit inom kort slippa eller skjuta på dialysen.

En av forskarna bakom det nya läkemedlet är Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Den 11 mars tilldelas han Bengt Rippes pris på 50 000 kronor av Njurfonden.

– Jag känner mig både glad och hedrad över priset. Att det kommer samtidigt som det ser ut som att det kan bli en godkänd indikation för detta läkemedel, som vi har arbetat fram från ax till limpa, är särskilt roligt, säger Bengt Fellström.

I Sverige är njurinflammation orsak till ungefär en fjärdedel av alla fall av kronisk njursvikt, då patienten ofta behöver dialys eller transplantation. För en viss typ av njurinflammation (IgA-nefrit) anses överaktivitet i tarmens immunsystem ha stor betydelse. Globalt är det den vanligaste formen av njurinflammation

De senaste åren Bengt Fellströms forskning inriktats på patienter med njurinflammation av typen IgA-nefrit. För cirka 15 år sedan hittade han och forskarkollegor ett oväntat sätt att behandla sjukdomen genom tarmen och få effekt på njurarna.

Efter flera års kliniska studier har forskningen lett fram till en ny immunterapi, ett läkemedel som både minskar mängden protein i urinen och stabiliserar njurfunktionen, genom att dämpa inflammatorisk aktivitet i tarmen.

I höstas presenterades lovande resultat av en pågående fas III-studie, som omfattade 200 behandlade patienter.

- Delresultaten från den sista fasen i läkemedelsprövningen visar att patienter efter nio månaders behandling fick en signifikant förbättring jämfört med placebogruppen, att behandlingen minskar risken för förlorad njurfunktion. Resultaten konfirmerar exakt våra Fas 2b-resultat från 2017, säger Bengt Fellström.

I år hoppas forskarna att läkemedlet ska godkännas i både USA och i Europa. Målet är att kunna fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation för svårt njursjuka med IgA-nefrit.


Läs mer i tidigare pressmeddelande.


För mer information, kontakta:

Bengt Fellström, senior överläkare och senior professor i njurmedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, Tel: 018-611 43 48 eller 070-548 31 70,
e-post: bengt.fellstrom@medsci.uu.se

Nyckelord

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum