Akademiska sjukhuset

Innovativ metod underlättar tidig prognos vid MS

Dela

MS är en neurologisk sjukdom som vanligtvis kommer i skov. Tidig diagnos och prognos är viktig för att ge bästa tänkbara vård. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera dem som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling för att kunna anpassa behandlingen därefter.

Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera personer med MS som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling vilket möjliggör bättre anpassning av  behandlingen. Foto: Johan Alp
Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera personer med MS som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling vilket möjliggör bättre anpassning av behandlingen. Foto: Johan Alp

- För att kunna erbjuda bästa tänkbara vård är det av största vikt att kunna bestämma vilken fas MS-patienten befinner sig i och kunna förutspå sjukdomsutvecklingen. Syftet med den nya diagnosmetoden är att kunna anpassa behandlingen till den enskilda individen i ett tidigare skede än vad som är möjligt idag, säger Kim Kultima, forskare och kemist inom klinisk kemi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Multipel skleros, MS, är en av de vanligaste orsakerna till neurologisk funktionsnedsättning hos unga vuxna. I Sverige diagnostiseras cirka 1000 personer årligen och det är huvudsakligen personer mellan 20 och 45 som insjuknar. Kvinnor drabbas drygt två gånger så ofta som män av sjukdomen. MS uppvisas oftast först i en skovvis förlöpande fas med återkommande episoder av neurologiska skador och försämring (skov).

De skador som uppstår under den skovvisa fasen leder i regel över till den progressiva fasen med kontinuerlig försämring av funktioner.

- För de som befinner sig i den skovvisa fasen finns idag ett tiotal läkemedel som lindrar förloppet av MS. Men för patienter som hunnit utveckla den progressiva fasen är dessa behandlingar verkningslösa. För att ge patienten bästa tänkbara vård är det därför av största vikt att kunna bestämma vilken fas patienten befinner sig i och, i ett tidigt skede försöka förutspå sjukdomsutvecklingen, berättar Kim Kultima.

I den pågående studien undersöker forskarna dels bakomliggande orsaker, orsakssamband och prognos för sjukdomsutvecklingen.

Kim Kultima berättar att den nya diagnosmetoden handlar om att kunna bestämma i vilken sjukdomsfas den enskilda patienten befinner sig. Att snabbare kunna identifiera de som riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling ger bättre möjligheter att anpassa behandlingen individuellt.

- Metoden bygger på att man mäter koncentrationen av flera ämnen i ryggmärgsvätskan och därefter använder sig av så kallad AI (artificiell intelligens) för att bestämma i vilket skede den enskilda patienten befinner sig. Den metod vi har utvecklat ger oss dessutom ett mått på osäkerheten i prognosen för den enskilda individen, förklarar Kim Kultima.

Studien, som delvis finansieras av patientföreningen Neuro, beräknas pågå ytterligare fem år och inkluderar patienter vid Akademiska sjukhuset och Norrlands universitetssjukhus som diagnostiseras med MS.

För mer information, kontakta:
Kim Kultima, docent och kemist vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018- 611 42 48, e-post: kim.kultima@medsci.uu.se

Nyckelord

Bilder

Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera personer med MS som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling vilket möjliggör bättre anpassning av  behandlingen. Foto: Johan Alp
Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvecklar en ny metod som gör det möjligt att snabbare identifiera personer med MS som i framtiden riskerar en hastigt försämrad sjukdomsutveckling vilket möjliggör bättre anpassning av behandlingen. Foto: Johan Alp
Ladda ned bild
Kim Kultima, kemist och forskare vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
Kim Kultima, kemist och forskare vid klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning5.5.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.

Effekter av hormonell behandling av bröstcancer fokus för studie27.4.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Närmare åtta av tio kvinnor som får bröstcancer har en hormonpositiv variant vilket innebär att östrogen stimulerar till celldelning så att tumören växer. Trots att många som får antiöstrogenbehandling har påtagliga besvär, exempelvis underlivsbesvär, nedsatt sexuell funktion och försämrad livskvalitet, är kunskapen bristfällig. Nu ska en studie vid Uppsala universitet i samarbete med Akademiska sjukhuset undersöka hur vanligt det är och vilka kopplingar som finns. Syftet är att förbättra omhändertagandet och stödet till de drabbade.

Smarta insulinpennor kan ge personer med diabetes en förbättrad glukoskontroll23.4.2021 11:28:57 CEST | Pressmeddelande

Nu finns en ny generation smarta insulinpennor som kan användas av alla personer med diabetes för att få bättre koll på sina blodsockervärden. Pennan påminner om när den senaste dosen tagits och lagrar information kring insulindoser kontinuerligt vilket underlättar dialogen med läkare. Akademiska sjukhuset är ett av de första centren i världen som har testat den nya tekniken i en unik pilotstudie som är publicerad i tidskriften Diabetes Technology & Therapeutics.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum