Innovativa diabetesbehandlingar kan minska risken för hjärt- och njursvikt
De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.
- Läkemedelsutvecklingen inom diabetesområdet är oerhört positiv för många patientgrupper. De senaste åren har personer med typ 2-diabetes behandlats med SGLT2-hämmare som sänker blodsockret och dessutom har hjärt- och njurskyddande egenskaper. Läkemedlet blev dessutom nyligen officiellt godkänt för hjärtsvikt och blir det sannolikt för njursvikt om några månader, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
SGLT2-hämmare har utvecklats för behandling av högt blodsocker hos personer med typ 2-diabetes. Läkemedlet verkar i njurarna genom att hämma återupptaget av socker från urinen till blodbanan och ökar därigenom utsöndringen av socker (glukos).
Enligt Jan Eriksson är det ännu inte känt varför dessa läkemedel, som ökar sockerutsöndringen i urinen, också har positiva effekter på hjärt- och njursjukdom.
- Här behövs mer forskning och flera stora studier pågår. Tidigare kliniska läkemedelsprövningar har dock visat på övertygande effekt på hjärt-kärlsjukdomar och för tidig död vid typ 2 diabetes och samtidig etablerad hjärt-kärlsjukdom. I färska studier, som gjorts vid hjärt- och njursvikt, även hos patienter utan diabetes, har man jämfört läkemedlet mot placebo. Det har då givits som tillägg till standardbehandling, ofta ACE-hämmare eller angiotensin-receptor-blockare, och vid hjärtsvikt vätskedrivande och betablockerare, förklarar han.
- SGLT2-hämmare används sedan länge som tilläggsbehandling mot högt blodsocker, men ges numera även som tillägg till vanlig behandling vid hjärt- och njursvikt. Man har sett att behandlingen kan minska risken för försämring av njur- och hjärtsvikt, att dö i förtid, behov av sjukhusvård och förmodligen dialys, säger Jan Eriksson.
Ett annat exempel på framsteg i behandling av typ 2-diabetes är en nygammal hormonbehandling; GLP1-analogen Rybelsus.
- Läkemedlet är sedan i våras godkänt i Sverige och Europa. Trots att denna typ av läkemedel, så kallade peptider, vanligen behöver ges som spruta dagligen eller en gång per vecka så kan denna medicin nu tas i tablettform en gång om dagen och tas upp av tarmen. Det ges framförallt som tillägg till grundbehandling med exempelvis metformin för att uppnå viktnedgång, förebygga hjärt-kärlkomplikationer. Denna läkemedelsklass har uppvisat förebyggande effekt mot hjärt-kärlsjukdom och i viss mån njursvikt hos patienter med typ 2-diabetes, och ges vanligen som tillägg till standardbehandling, avrundar han.
För mer information/intervju, kontakta:
Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 44 19, e-post: jan.eriksson@medsci.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Magnetstimulering prövas mot depression under graviditet27.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Ungefär 10-20 procent av alla gravida drabbas av depression, en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Magnetstimulering (TMS) har visat sig vara en effektiv och skonsam behandlingsmetod för depression i flera andra patientgrupper. Därför inleds inom kort en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där metoden ska utvärderas på gravida kvinnor.
Digital daglig styrning ska öka tillgängligheten på Akademiska20.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2021 införs digital daglig styrning sjukhusövergripande på Akademiska. Syftet är framförallt att säkerställa att sjukhusets samlade slutenvårdskapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ett exempel på digitala arbetssätt som tagit fart under coronapandemin.
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum