Folkhälsomyndigheten

Insatser krävs om målet att sluta hälsoklyftorna ska nås

Dela

De påverkbara skillnaderna i hälsa ska vara borta inom en generation, är det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik. Om det målet ska nås krävs insatser – för utvecklingen nu går i flera avseenden åt motsatt håll. Det framkommer i Folkhälsomyndighetens årsrapport Folkhälsans utveckling 2019.

Folkhälsomyndigheten följer folkhälsans utveckling. Resultaten sammanställs varje år i en rapport som lämnas till regeringen.

Folkhälsan i Sverige är fortsatt god i ett internationellt perspektiv, och för stora delar av befolkningen har utvecklingen varit positiv. Under 2006–2017 sjönk den förtida dödligheten och medellivslängden ökade med 1,6 år i genomsnitt.

Men skillnader i både hälsa, levnadsvanor och livsvillkor syns mellan både män och kvinnor, och mellan olika socioekonomiska grupper, för de flesta mått på hälsan och faktorer som kan påverka hälsan, visar årsrapporten. Personer med förgymnasial utbildningsnivå dör tidigare i hjärt-kärlsjukdomar, cancer och suicid jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och den allmänna självskattade hälsan är sämre.

– Om de här skillnaderna minskade skulle det vara en stor vinst, både i form av minskat lidande för individer men också en vinst för samhället, genom exempelvis minskade kostnader för sjukvård och sjukfrånvaro, säger Karin Engström, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Årsrapporten visar att vissa skillnader mellan olika grupper ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå under 2006–2017. Skillnaderna ökar också när det gäller andel elever som går ut nian med behörighet till gymnasiet.

Förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor i befolkningen går att påverka med politiska beslut.

– Sådana beslut krävs nu för att vända den utveckling mot ökande hälsoklyftor i framtiden som vi ser i dag. Det är viktigt att folkhälsoperspektivet genomsyrar beslut inom alla områden, säger Johan Carlson, Folkhälsomyndighetens generaldirektör.

Det övergripande målet för Sveriges folkhälsopolitik, som riksdagen antog i juni 2018, är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. De påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation, 30 år.

Några resultat i korthet

  • Medellivslängden ökar i Sverige för alla grupper, med undantag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. År 2017 var den återstående medellivslängden vid födseln 80,7 år för män och 84,1 år för kvinnor.
  • Andelen dagligrökare är 7 procent, en halvering sedan 2006, men med oförändrat stora skillnader mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.
  • Socioekonomisk bakgrund påverkar även risken att drabbas av olika infektionssjukdomar.
  • Övervikt och fetma har ökat, från 46 till 51 procent av befolkningen mellan 2006 och 2018. Fetma är vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (22 procent) än bland personer med eftergymnasial (12 procent).
  • Psykisk ohälsa är ett fortsatt stort folkhälsoproblem. Suicid är mer än dubbelt så vanligt i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (23 per 100 000 invånare) jämfört med eftergymnasial (10 per 100 000 invånare).
  • Spädbarnsdödligheten är mycket låg i Sverige, men dödligheten under det första levnadsåret är mer än dubbelt så hög bland spädbarn vars föräldrar har förgymnasial utbildningsnivå jämfört med spädbarn vars föräldrar har eftergymnasial utbildningsnivå.

Läs mer

Folkhälsans utveckling – årsrapport 2019

Kontakter

Karin Engström: karin.engstrom@folkhalsomyndigheten.se eller 010-205 2137

Johan Carlson, nås via presstjänst: media@folkhalsomyndigheten.se eller 010-205 2100

Om

Folkhälsomyndigheten
Folkhälsomyndigheten
Nobels väg 18
17165 Solna

010-2052000http://www.folkhalsomyndigheten.se

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Följ Folkhälsomyndigheten

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Folkhälsomyndigheten

Fortsatt hög anslutning till vaccinationsprogrammet för barn24.4.2019 08:00:00 CESTPressmeddelande

Anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet för barn var fortsatt hög under 2018, och på samma nivå som tidigare år. Det visar Folkhälsomyndighetens årsrapport. Omkring 97 procent av alla 2-åringar har ett gott skydd mot flera svåra sjukdomar, inklusive mässling, difteri och stelkramp. Folkhälsomyndigheten följer löpande anslutningen till det allmänna vaccinationsprogrammet för barn och förekomsten av de sjukdomar som omfattas. Årets uppföljning visar att över 97 procent av alla tvååringar har vaccinerats inom programmet, som omfattar skydd mot totalt nio sjukdomar. Tack vare vaccinationsprogrammet är sjukdomar som difteri, stelkramp, röda hund och infektionen Haemophilus influenzae typ b (Hib) mycket sällsynta i Sverige. Invasiva infektioner med pneumokocker var under 2018 på en fortsatt låg nivå bland barn under 2 år. – Även antalet fall av kikhosta minskade totalt sett något jämfört med året innan. Viktigt är att antalet smittade bland spädbarn har fortsatt att minska, och

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum