Akademiska sjukhuset

Internationell rapport: Smärta hos barn underskattas inom sjukvården

Dela
Närmare tio procent av barn i tidiga tonåren lider av kronisk, rörelsehämmande smärta, exempelvis i form av artrit, andra former av smärta i skelett och muskler, återkommande magsmärtor och huvudvärk. Men smärtan underskattas och alltför få remitteras till specialist för utredning och adekvat behandling, enligt en ny internationell rapport.
Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge, anser Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare på Akademiska sjukhuset.
Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge, anser Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare på Akademiska sjukhuset.

– Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge. Förändringarna har gått mycket långsamt de senaste 40 åren. Nu behövs krafttag för att göra livet lättare för denna patientgrupp, säger Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare och överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien som nu publiceras i The Lancet Child & Adolescent Health.

Forskningen har letts från centrum för smärtforskning vid universitetet i Bath (Storbritannien) på uppdrag av Lancet Child and Adolescent Commission och speglar synpunkter och åsikter från multidisciplinära och multiprofessionella medicinska vårdgivare och patienter från många olika länder. Detta är första gången någonsin som man tagit sig an problematiken på detta sätt.

Forskarnas slutsats är att mycket mer behöver göras i samhället för att uppmärksamma ungas smärta. De framhåller att det senaste större genombrottet på områden kom på 1980-talet, då det för första gången erkändes att spädbarn kan uppleva smärta. Innan dess utfördes många operationer, inklusive hjärtoperationer, utan smärtlindring. Än idag finns exempel på bristande smärtlindring, exempelvis vid vaccinationer där barn och tonåringar sällan får del av sådan trots att det finns evidens för hur detta kan lindras.

– Det är inte osannolikt att mycket av det vi gör idag, eller kanske snarare inte gör, för att minska ungas smärta kommer att anses oklokt, oacceptabelt och oetiskt inom de närmaste 40 åren, säger Gustaf Ljungman.

Kommissionen för fram fyra huvudsakliga mål för att uppnå förändring – Att göra barns smärta viktig, förstådd, synlig och bättre.

– Det måste bli allmänt erkänt att alltför många unga lever med smärta och att alltför lite görs för att hjälpa dem med diagnostik och långsiktig behandling. Underbehandlingen av smärta bör inte få fortgå eftersom det finns verktyg, expertkunskap och evidens för att åstadkomma bättre behandling. För att förbättra vården och omhändertagande behövs förbättringar både när det gäller sjukvårdens organisation, medicinsk och psykologisk behandling och socialt stöd som inkluderar föräldrar, skola etc, avrundar Gustaf Ljungman.

I kommissionen bakom rapporten (Lancet Child and Adolescent Commission) ingicktjugo deltagare från Europa, Nordamerika och Oceanien, samtliga aktiva smärtforskare från olika professioner såsom barnsmärtläkare, psykologer, sjuksköterskor, men även patientrepresentanter.

Referens: Eccleston C, Fisher E, Howard RF, et al. Delivering transformative action in paediatric pain: a Lancet Child & Adolescent Health Commission. Lancet Child AdolescHealth 2020; published online Oct 13. DOI:https://doi.org/10.1016/S2352-4642(20)30277-7


Läs hela rapporten


För mer information/intervju, kontakta:
Gustaf Ljungman, överläkare i barnonkologi, Akademiska barnsjukhuset, samt universitetslektor i pediatrik vid Uppsala universitet tel: 072-222 24 28, e-post: gustaf.ljungman@kbh.uu.se

Bilder

Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge, anser Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare på Akademiska sjukhuset.
Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge, anser Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare på Akademiska sjukhuset.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye