Internationell rapport: Smärta hos barn underskattas inom sjukvården
Närmare tio procent av barn i tidiga tonåren lider av kronisk, rörelsehämmande smärta, exempelvis i form av artrit, andra former av smärta i skelett och muskler, återkommande magsmärtor och huvudvärk. Men smärtan underskattas och alltför få remitteras till specialist för utredning och adekvat behandling, enligt en ny internationell rapport.

– Kunskap om hur smärta hos barn och ungdomar känns igen, diagnostiseras och behandlas har gått under radarn allt för länge. Förändringarna har gått mycket långsamt de senaste 40 åren. Nu behövs krafttag för att göra livet lättare för denna patientgrupp, säger Gustaf Ljungman, barnsmärtläkare och överläkare i barnonkologi på Akademiska sjukhuset och en av forskarna bakom studien som nu publiceras i The Lancet Child & Adolescent Health.
Forskningen har letts från centrum för smärtforskning vid universitetet i Bath (Storbritannien) på uppdrag av Lancet Child and Adolescent Commission och speglar synpunkter och åsikter från multidisciplinära och multiprofessionella medicinska vårdgivare och patienter från många olika länder. Detta är första gången någonsin som man tagit sig an problematiken på detta sätt.
Forskarnas slutsats är att mycket mer behöver göras i samhället för att uppmärksamma ungas smärta. De framhåller att det senaste större genombrottet på områden kom på 1980-talet, då det för första gången erkändes att spädbarn kan uppleva smärta. Innan dess utfördes många operationer, inklusive hjärtoperationer, utan smärtlindring. Än idag finns exempel på bristande smärtlindring, exempelvis vid vaccinationer där barn och tonåringar sällan får del av sådan trots att det finns evidens för hur detta kan lindras.
– Det är inte osannolikt att mycket av det vi gör idag, eller kanske snarare inte gör, för att minska ungas smärta kommer att anses oklokt, oacceptabelt och oetiskt inom de närmaste 40 åren, säger Gustaf Ljungman.
Kommissionen för fram fyra huvudsakliga mål för att uppnå förändring – Att göra barns smärta viktig, förstådd, synlig och bättre.
– Det måste bli allmänt erkänt att alltför många unga lever med smärta och att alltför lite görs för att hjälpa dem med diagnostik och långsiktig behandling. Underbehandlingen av smärta bör inte få fortgå eftersom det finns verktyg, expertkunskap och evidens för att åstadkomma bättre behandling. För att förbättra vården och omhändertagande behövs förbättringar både när det gäller sjukvårdens organisation, medicinsk och psykologisk behandling och socialt stöd som inkluderar föräldrar, skola etc, avrundar Gustaf Ljungman.
I kommissionen bakom rapporten (Lancet Child and Adolescent Commission) ingicktjugo deltagare från Europa, Nordamerika och Oceanien, samtliga aktiva smärtforskare från olika professioner såsom barnsmärtläkare, psykologer, sjuksköterskor, men även patientrepresentanter.
Referens: Eccleston C, Fisher E, Howard RF, et al. Delivering transformative action in paediatric pain: a Lancet Child & Adolescent Health Commission. Lancet Child AdolescHealth 2020; published online Oct 13. DOI:https://doi.org/10.1016/S2352-4642(20)30277-7
Läs hela rapporten
För mer information/intervju, kontakta:
Gustaf Ljungman, överläkare i barnonkologi, Akademiska barnsjukhuset, samt universitetslektor i pediatrik vid Uppsala universitet tel: 072-222 24 28, e-post: gustaf.ljungman@kbh.uu.se
Bilder

Om
Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.
2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.
Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Digital daglig styrning ska öka tillgängligheten på Akademiska20.1.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande
Våren 2021 införs digital daglig styrning sjukhusövergripande på Akademiska. Syftet är framförallt att säkerställa att sjukhusets samlade slutenvårdskapacitet utnyttjas på ett effektivt sätt. Det är ett exempel på digitala arbetssätt som tagit fart under coronapandemin.
Akademiska samarbetar med Försvarsmakten om ambulanstransporter18.1.2021 13:00:00 CET | Pressmeddelande
Sedan en vecka finns en militär ambulans på Ärna flygplats för transport av framförallt intensivvårdsbehövande covid-19 patienter mellan två sjukhus. Det unika är bemanningen. Ambulansen körs av brandmän från Luftstridsskolan medan personal från Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset ansvarar för den medicinska vården.
Ortopedchef varnar för fallskador11.1.2021 16:12:20 CET | Pressmeddelande
I tider med snö och halka ökar antal olycksfall på akutmottagningen med cirka 500 procent. Det innebär att det stundvis kan bli mycket långa väntetider. Detta är särskilt kännbart nu när Akademiska är tungt belastat av covidvård. Bara under förmiddagen har cirka tio personer sökt vård akut på sjukhuset på grund av cykel- eller halkolycka vilket är fler än vanligt.
Akademiska öppnar ytterligare två utvecklingsavdelningar11.1.2021 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Konceptet utvecklingsavdelning har fallit väl ut på Akademiska sjukhuset och ska nu utvidgas. I september 2018 öppnades en kirurgisk utvecklingsavdelning och under våren omvandlas ytterligare två vårdavdelningar inom geriatrik och specialmedicin i syfte att förbättra arbetsmiljön och sprida lyckade arbetssätt.
Akademiska inför krislägesavtal inom intensivvården4.1.2021 16:33:44 CET | Pressmeddelande
Akademiska sjukhuset har beslutat att använda krislägesavtal för vissa sjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvård och intermediärvård. Detta efter att ha uttömt alla andra möjligheter att klara bemanningen i det ansträngda läget. Avtalet innebär att berörda medarbetare schemaläggs med en längre arbetstid, 48 timmar per vecka.
Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie22.12.2020 15:00:00 CET | Pressmeddelande
Vissa personer med svår covidsjukdom får skador på det centrala nervsystemet i det akuta skedet med olika symtom, allt från förvirring till förlamningar eller medvetslöshet. I en studie på Akademiska sjukhuset undersöks långtidseffekterna av de neurologiska skadorna hos dessa patienter i syfte att optimera rehabiliteringen.
Akademiska först med byte av mekanisk klaffprotes på slående hjärta22.12.2020 12:30:00 CET | Pressmeddelande
Byte av hjärtklaffar är ofta grannlaga på sköra patienter. Nu har kirurger inom thoraxkirurgi på Akademiska sjukhuset lyckats utföra ett byte av en mekanisk klaffprotes utan att stanna hjärtat, en så kallad TAVI-hybrid-operation. Det är det första kända fallet någonsin där ett sådant klaffbyte genomförts.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum