"Jämställdhetsarbetet inom idrotten går hiskeligt långsamt"

Elitidrotten i Sverige är jämlik. Åtminstone om man krasst ser på antalet aktiva som får dra på sig den blågula landslagsdressen i något av de landslag som finns i Riksidrottsförbundets (RF) 71 specialidrottsförbund. Enligt RF:s statistik från 2017 var andelen kvinnliga landslagsaktiva i dessa landslag 49 procent.

Inte helt jämnt med andra ord. Men nästan.

Men på många andra områden är det en helt annan bild som framträder. Och här gäller inte minst ledarsidan. I motsvarande statistik när det gäller landslagstränare (förbundskaptener, tränare, administrativa ledare eller rådgivare) var andelen kvinnor bara en fjärdedel. Tre av fyra elitledare på seniorsidan i de svenska landslagen är män.

Under de 20 år som Idrottsgalan delat ut priset till Årets ledare har en (1) kvinna fått priset; fotbollens Pia Sundhage 2013.

- Jag har varit ledare i drygt 25 år på elitnivå. Ibland kan jag känna att det händer ju för fasen ingenting, men sen inser jag att det gör det ju. Det går långsamt, men det går. Men det är tydligt att normen fortfarande är herrfotbollen. När jag spelade fick jag frågan om ”hur bra är du egentligen; skulle du platsa i ett division 3-lag för herrar”. När jag som tränare hade vunnit OS-guld med USA:s damer var en av de första frågorna jag fick: ”vad är nästa utmaning? Är det att träna herrar?”, säger Sundhage till Skogssport.

Ser man på nomineringarna till Årets ledare har totalt 85 nominerats (fem gånger är det en duo som nominerats, samtliga gånger två män). Totalt har tolv av dessa varit kvinnor. Detta betyder att andelen kvinnliga nominerade ledare är 14 procent och andelen kvinnliga vinnare är 5 procent. Under motsvarande tid har andelen kvinnor som vunnit såväl Jerringpriset som Svenska Dagbladets guldmedalj varit hela 63 procent.

Vid Riksidrottsförbundets stämma 2017 antogs idrottens nya jämställdhetsmål. Där går att läsa att fram till 2025 är det övergripande målet för idrottens jämställdhetsarbete att ”kvinnor och män ska ha samma makt att forma idrotten och sitt deltagande i idrottsrörelsen. En jämställd idrott är en förutsättning för framgångsrik idrottsutveckling. Jämställdhetsperspektivet ska finnas med på alla nivåer, alla beslut och i all verksamhet”.

Vidare går att läsa att ”det ska finnas lika möjligheter för alla, oavsett kön, att utöva och leda idrott. Andelen kvinnliga och manliga tränare inom respektive idrott uppgår till minst 40 procent: inom barn- och ungdomsverksamheten på föreningsnivån; vid riksidrottsgymnasierna (RIG); vid nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU), samt vid specialidrottsförbundens landslagsverksamhet”.

Vissa idrottsförbund har redan nu uppnått dessa mål. Andra har långt kvar.

- Om vi jämför med när Riksidrottsförbundet första gången beslutade om att införa jämställdhetsmål 1989 så går har det hänt en hel del. Frågan har flyttat högre och högre upp på dagordningen och det är definitivt så att jämställdhetsarbetet har intensifierats. Så det går åt rätt håll, men det går hiskeligt långsamt, säger Jenny Svender, jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet.

Svenska Orienteringsförbundet, med en man och en kvinna som seniorförbundskaptener (dock är bara en av de fem heltidsanställda ledarna runt landslaget kvinna, och i resursteamet runt landslaget är det sex kvinnor av totalt 17 ledare), har nu startat projektet ”Framtida kvinnliga förbundskaptener”. Detta är ett tvåårigt projekt där Lina Nilsson, Maria Magnusson och trefaldiga världsmästarinnan Annika Billstam med stöttning av mentorer samt att de får följa med som ledare på landslagsaktiviteter ska ta nästa steg i sin ledarutveckling. Detta för att de på sikt ska bli elitledare eller till och med framtida förbundskaptener.

- Det känns väldigt spännande att vi nu sjösatt det här projektet. Det är en viktig satsning för att vi ska nå vårt långsiktiga mål att vara en helt jämställd organisation även på ledarsidan. Det är viktigt att det finns både män och kvinnor både i och runt laget, det skapar en bättre dynamik i gruppen. Dessutom är det viktigt med kvinnor som ledare på elitnivå, de är förebilder för både dagens och framtidens kvinnliga ledare, säger Håkan Carlsson.