Julia Borgström har haft fantastisk säsong med bärande roll i NXTG-stallet

"Det har verkligen varit en jättestor skillnad gentemot andra vårsäsonger i min cykelkarriär. Visst hoppas jag att man ska ta ett kliv varje år nu när jag fortfarande är så pass ung, men så här stor skillnad trodde jag aldrig. Vi har inte gjort några större förändringar heller", säger Julia Borgström.

Vad är det du ändå har ändrat lite på?

"Jag och Alexander (Wetterhall, personliga tränaren) har haft tätare kontakt än tidigare. Jag tror att det gäller att veta när det är värt att ta ett steg tillbaka, när man är för sliten och trött. Det gäller att ha den konversationen, inte bara sätta sig på cykeln och köra. Vi har inte ofta ändrat planeringen, utan planerat med kortare framförhållning efter hur jag mår och hur det har känts. Det faktum att jag nu äter mer har också haft stor betydelse."

Julia bedriver fortfarande mesta delen av sin träning i Sverige, även vinterveckor med snöslask.

"Ja, jag körde även hela den här vintern i Sverige förutom två träningsläger utomlands. Men det har gått bra ändå. Är det skitväder kan man grotta ner sig mer – man får bra pannben av att träna i här hemma."

Du har redan fått en rätt stor roll i NXTG Racing och hade även en kaptensroll i Gracia Orlová tour då du var femma och Jenny Rissveds tvåa, hur trivs du med det?

"Det är roligt. Visst, lite press också när man hela tiden ska tänka för lagets bästa. Men vi har en ansvarsfördelning som har fungerat bra. Jag har ofta lite ledarroll, men brukar inte var kapten. Sedan får jag ju direktiv av sportchefen Jolien D'hoore, som pratar mycket med mig i radion. Jag har fortfarande mycket att lära när det gäller vad jag behöver få ut, men har bra uppbackning."

Hur var det när ni i det svenska laget dominerade Gracia Olová tour med väldigt offensiv körning? 

"Kul! Och helt annat än i en World tour-tävling, ALLA fick gå utanför sin comfortzon. Jag var kapten och och hade ansvar att den plan som Lucas (Persson, förbundskaptenen) och Alexander lade upp skulle utföras i tävlingen. Det var små val hela tiden.

När NXTG lånade ut Julia till landslaget ville hon ge tillbaka i nästa etapplopp i Frankrike fast det bara var en dags vila emellan.

"Då är det så viktigt att man äter och dricker tillräckligt. Sedan var jag ren hjälpryttare i det loppet  där allt gick ut på att sätta upp Ally Wollaston i bra läge inför spurterna. Det blev tre podiumplatser; bra etapplopp för laget."

Nu senast vann du ungdomströjan, viktigt att vinna för ett helt igenom ungt lag va?

"Det var fantastiskt skönt att få utdelning för laget. Vi ligger ofta nära ungdomströjan i etapploppen och ganska bra till även i totalen. Nu gick det hela vägen och det var stort för oss."

Och man kan utan att skarva det allra minsta säga att det var dramatik in i det sista. Så här berättar Julia själv om succén i RideLondon Classique.

"Den första dagen var lite kuperad, små "knickar" hela dagen. Jag hade en helt fri roll i början i etappen. Mot slutet fokuserade vi på vår spurtare, som fick ett mekaniskt problem – då fick jag order i radion att switcha och bara tänka eget resultat igen. Andra etappen var lite mera kuperat. Nu hade jag fått en fri roll, egentligen hela vägen, att göra vad jag kan. Inför tredje hade jag en delad andraplats i ungdomstävlingen och det var väldigt jämnt , så här gällde det att jaga bonussekunder i spurtpriserna."

Det mindre nederländska NXTG-stallet, som satsar på unga cyklister, har varit en bra inkörsport till livet som heltidscyklist för Julia.

"Mycket. Det som är svårt när man är yngre och kontraktsletande är att det finns fördelar och nackdelar överallt. Här får jag uppbackning från laget. Jag får förståelse och rutin av olika roller. Det är ofantligt givande. Ena dagen blir jag bättre på att dra upp spurtaren, den andra kör jag enbart för egen vinning. Just nu är det extremt mycket att lära från varje tävling. Mycket tävlingar är bra för mig just nu. Jag är ju nöjd med hur det har känts på cykeln, men vill samtidigt få ut mera i placeringar av de bra lägena som jag har haft."

Tror du att det är i tuffa klassikerlopp som du har mest potential?

"Vilken typ av cyklist jag är har varit väldigt oklart under hela min karriär, ha ha. Men det ligger nog mycket i att jag passar bäst i klassikerliknande lopp. Jag är ju ingen klassisk spurtare, så hårda lopp och med fördel en avslutning uppför passar bra."

Och bland de största damcyklisterna genom tiderna är väl de flesta åt det hållet?

"Ja, jag tror att som damcyklist måste du vara mera allsidig. Men det går mot att du kan specificera sig mera som cyklist även på damsidan, man kan inte köra alla tävlingar ett helt år och då tittar man på banprofilerna även i klassikerloppen."

Apropå allsidigt, vilka av SM-loppen i juni kommer du att köra?

"Det är inte klart men det lutar åt tempo och linjet i Uppsala och att jag missar kortbana i Linköping. Då ska jag troligen köra en annan tävling med laget, men det är inte spikat."

Julia Borgström beger sig härnäst till Belgien för Dwars door het Hageland den 11 juni.

Hur har det varit när publiken har släppts på i belgiska tävlingar? 

"Under covidrestriktionerna tänkte jag inte så mycket på det då allt var nytt. Men nu har det varit VÄLDIGT stor skillnad. Känslan i klassikerna när man kör uppför kullerstensbackar är otrolig", säger Julia som gjorde sitt andra VM i Belgien i höstas.

Du sitter ofta högt upp i ruggigt vassa klungor, berätta hur det har varit!

"Man lär sig verkligen jättemycket av att sitta där; svårt att lära sig köra avslutning utan att vara med i de situationerna gång efter gång. Och jag måste lära mig att avsluta loppen bättre för att ta nästa steg. Det är så små val. Men jag känner trygghet av guidningen av Jolien, som är gammal spurtare. Jag börjar känna mig allt mer självsäker i de situationerna..."

Text: Tomas Larsson/Svenska Cykelförbundet
Foto: Bastien Gason/AG Insurance-NXTG (fria för publicering men bara med fullständig fotocred)