Käkledsproteser utvärderas i global studie
– Att sätta in en protes som ersättning för käkleden är komplext. Det görs i en känslig del av ansiktet, där risken finns att ansiktsnerven skadas. Precis som med andra ledproteser i kroppen behövs ökad kunskap om vilka patienter som är mest lämpliga för käkledsingreppet och när man bör operera eller avstå från protes, säger Andreas Thor, käkkirurg och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som initierat och leder den globala studien.
Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan bland annat uppstå efter sjukdomar i leden, allvarliga skallskador (trauman) eller efter tidigare kirurgiska ingrepp, men också hos personer med artrosförändringar. I käkleden bildas då ibland fibrotisk och hård benvävnad. I dag finns två internationellt godkända käkledsproteser tillverkade i kobolt-krom med titan närmast benet mot underkäken och polyeten i ledpannan mot skallbasen.
– Vår bedömning är att käkledsprotes numera är lösningen för de värst drabbade patienterna, de som har en total sammanväxning och benbildning i käkleden och där skallbas och underkäke vuxit ihop. Virtuellt kan vi planera en protes specifikt utformad för patienten. Vi har opererat fall där personer inte kunnat gapa och använda munnen normalt på upp till 5–6 år, säger Andreas Thor.
Den aktuella studien leds av AOCMF, ett internationellt nätverk av kirurger inom käk- och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, oftalmologi och neurokirurgi, med säte i Schweiz. I studien som pågår 2019–2024 räknar forskarna med att inkludera 200 patienter i 13 länder. Från Sverige medverkar totalt fyra centra, däribland Akademiska sjukhuset.
För mer information/intervju, kontakta:
Andreas Thor, käkkirurg på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel: 070-661 94 31, e-post: andreas.thor@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.
Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum