Akademiska sjukhuset

Käkledsproteser utvärderas i global studie

Dela

Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan leda till att personer inte kan gapa normalt under flera år. För många är käkledsprotes enda alternativet. Det är en relativt ny metod där det fortfarande saknas kunskap om hur det går för patienterna och vilka proteser som håller bäst. Akademiska sjukhuset leder en internationell multicenterstudie där forskare under fem år ska följa upp patienter i 13 länder.

Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.

– Att sätta in en protes som ersättning för käkleden är komplext. Det görs i en känslig del av ansiktet, där risken finns att ansiktsnerven skadas. Precis som med andra ledproteser i kroppen behövs ökad kunskap om vilka patienter som är mest lämpliga för käkledsingreppet och när man bör operera eller avstå från protes, säger Andreas Thor, käkkirurg och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som initierat och leder den globala studien.

Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan bland annat uppstå efter sjukdomar i leden, allvarliga skallskador (trauman) eller efter tidigare kirurgiska ingrepp, men också hos personer med artrosförändringar. I käkleden bildas då ibland fibrotisk och hård benvävnad. I dag finns två internationellt godkända käkledsproteser tillverkade i kobolt-krom med titan närmast benet mot underkäken och polyeten i ledpannan mot skallbasen.

– Vår bedömning är att käkledsprotes numera är lösningen för de värst drabbade patienterna, de som har en total sammanväxning och benbildning i käkleden och där skallbas och underkäke vuxit ihop. Virtuellt kan vi planera en protes specifikt utformad för patienten. Vi har opererat fall där personer inte kunnat gapa och använda munnen normalt på upp till 5–6 år, säger Andreas Thor.

Den aktuella studien leds av AOCMF, ett internationellt nätverk av kirurger inom käk- och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, oftalmologi och neurokirurgi, med säte i Schweiz. I studien som pågår 2019–2024 räknar forskarna med att inkludera 200 patienter i 13 länder. Från Sverige medverkar totalt fyra centra, däribland Akademiska sjukhuset.

För mer information/intervju, kontakta:

Andreas Thor, käkkirurg på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel: 070-661 94 31, e-post: andreas.thor@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

AI ska underlätta upptäckt av covid-19-patienter med ökad risk för livshotande hjärtsjukdom1.7.2020 12:00:00 CESTPressmeddelande

Över 15 procent av patienter med bekräftad covid-19-infektion rapporteras ha drabbats av livshotande hjärtpåverkan såsom rytmrubbningar och hjärtmuskelinflammation och av dessa finns rapporter om en hög andel plötslig hjärtdöd. I en internationell studie, ledd från Akademiska sjukhuset, utvärderas om EKG-analys baserad på artificiell intelligens (AI) kan underlätta att förutse vilka som löper sådan risk.

Akademiska livesänder frågestund om covid-19 på Facebook15.6.2020 08:15:00 CESTPressmeddelande

Tisdagen den 16 juni livesänder Akademiska sjukhuset på Facebook om covid-19. Fredrik Sund och Karin Fischer Liddle, verksamhetschef respektive avdelningschef för infektion, svarar på frågor från allmänhet och vårdpersonal. 2018 var Akademiska pionjär bland svenska universitetssjukhus på sådana livesändningar, då från akuten. Sedan dess har även utvecklingsavdelningen och diabetesmottagningen medverkat.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum