Akademiska sjukhuset

Käkledsproteser utvärderas i global studie

Dela
Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan leda till att personer inte kan gapa normalt under flera år. För många är käkledsprotes enda alternativet. Det är en relativt ny metod där det fortfarande saknas kunskap om hur det går för patienterna och vilka proteser som håller bäst. Akademiska sjukhuset leder en internationell multicenterstudie där forskare under fem år ska följa upp patienter i 13 länder.
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.

– Att sätta in en protes som ersättning för käkleden är komplext. Det görs i en känslig del av ansiktet, där risken finns att ansiktsnerven skadas. Precis som med andra ledproteser i kroppen behövs ökad kunskap om vilka patienter som är mest lämpliga för käkledsingreppet och när man bör operera eller avstå från protes, säger Andreas Thor, käkkirurg och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, som initierat och leder den globala studien.

Sammanväxningar och benbildning i käkleden kan bland annat uppstå efter sjukdomar i leden, allvarliga skallskador (trauman) eller efter tidigare kirurgiska ingrepp, men också hos personer med artrosförändringar. I käkleden bildas då ibland fibrotisk och hård benvävnad. I dag finns två internationellt godkända käkledsproteser tillverkade i kobolt-krom med titan närmast benet mot underkäken och polyeten i ledpannan mot skallbasen.

– Vår bedömning är att käkledsprotes numera är lösningen för de värst drabbade patienterna, de som har en total sammanväxning och benbildning i käkleden och där skallbas och underkäke vuxit ihop. Virtuellt kan vi planera en protes specifikt utformad för patienten. Vi har opererat fall där personer inte kunnat gapa och använda munnen normalt på upp till 5–6 år, säger Andreas Thor.

Den aktuella studien leds av AOCMF, ett internationellt nätverk av kirurger inom käk- och plastikkirurgi, öron-näsa-hals, oftalmologi och neurokirurgi, med säte i Schweiz. I studien som pågår 2019–2024 räknar forskarna med att inkludera 200 patienter i 13 länder. Från Sverige medverkar totalt fyra centra, däribland Akademiska sjukhuset.

För mer information/intervju, kontakta:

Andreas Thor, käkkirurg på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel: 070-661 94 31, e-post: andreas.thor@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Tack vare en käkledsprotes har en patients gapförmåga ökat från 0 till 30 mm. Bilderna är tagna med datortomografi (DT), den till höger togs 4 år efter operationen. Eftersom materialet polyeten inte är röntgenkontrasterande syns inte ledpannan. I underkäken syns så kallade metallartefakter (effekter av mindre störningar från metall) utanpå delen som sitter på underkäken.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye