Kan Sverige vara världsledande på mjukvaruutveckling och -forskning i framtiden?

Rapporten tar sin utgångspunkt i rapporter som lyfter vad mjukvara och mjukvaruutveckling har för betydelse för svensk ekonomi. Bland exemplen finns den statistik som Swedsoft, med finansiering från Vinnova, tillsammans med bland annat SCB publicerade 2018. Denna statistik visar bland annat att omkring 30% av företagen i Sverige idag har egen mjukvaruutveckling.

”Sverige är idag ett framgångsrikt land när det gäller forskning på industriell tillämpning av mjukvaruutveckling. Men det saknas en tydlig nationell strategi. Idag är det uppdelat på många delområden. I den kommande forsknings-, innovations- och högre utbildningspropositionen 2020 krävs konkreta satsningar på mjukvara som område.” säger Richard Bunk, ordförande, Swedsoft

I rapporten föreslår Swedsoft följande åtta initiativ, uppdelade på tre huvudområden:

• Kompetensutveckling för yrkesverksamma
  • Det krävs ekonomiska förutsättningar för lärosätena att arbeta med yrkesverksamma
  • Ökade incitament för arbetsgivare att kompetensutveckla den egna personalen
  • Ökade incitament för individen att kompetensutvecklas
  • Nationellt kunskapslyft för att stimulera kompetenshöjningar, även på grundläggande högskolenivå och för personer med olika utbildningsbakgrund
• Studentrekrytering och återväxt till högskoleutbildningen
  • Stipendier till utvalda mjukvaruutbildningar för utländska studenter, som garanteras att få stanna kvar i Sverige under en längre period efter utbildningen
  • Kampanj för att öka ungas och kvinnors intresse för mjukvaruutbildningar
• Forskning och innovation i samverkan
  • Brett forskningsprogram inom mjukvaruutveckling där forskning sker i samverkan med företag, öppet för alla lärosäten med minst ett treårigt mjukvaruutvecklings-/datavetenskapligt utbildningsprogram
  • Långsiktigt forskningsprogram inom mjukvaruutveckling i form av ett distribuerat forskningscentrum inom mjukvaruutveckling omfattande 2–4 lärosäten samt forskningsinstitut

Rapporten är framtagen med feedback från personer från näringsliv, akademi och offentlig sektor om vad för satsningar som krävs framöver. Många har även ställt sig bakom rapporten som samlat över fyrtio personer.