– Sverige står inför stora samhällsutmaningar som kräver spetskompetens och kompetensutveckling av yrkesverksamma. Högskolans kurser behöver digitaliseras, modulariseras och göras tillgängliga utanför programmen. Det är kostsamt och tidskrävande. Nuvarande resurstilldelningssystem saknar incitament för att det ska ske i den takt och omfattning som krävs, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Betydelsen av ett återkommande lärande för ingenjörer och andra grupper är stor för Sveriges fortsatta kliv inom digitalisering och klimatomställning. Nyligen lade regeringen fram ett förslag om nya studie- och omställningsstöd, som bygger på arbetsmarknadens parters överenskommelse - Trygghetsöverenskommelsen. Dessa ger individen en helt ny möjlighet att styra över sin kompetensutveckling och rusta sig för framtiden. Men det kräver även investeringar för att anpassa kursutbudet efter yrkesverksamma akademikers behov.

– En förändring av högskolans kursutbud är inte gjort i en handvändning och nuvarande resurstilldelning driver ensidigt mot programutbildning för unga. Vi hade hoppats se mer av de satsningar som behövs. Annars är risken att tidernas reform uppfattas som ett luftslott och det gynnar varken individ, klimatomställning eller svensk arbetsmarknad, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges Ingenjörer.

Sveriges Ingenjörer har gemensamt med övriga förbund i PTK tillsammans med LO och Svenskt Näringsliv överlämnat en promemoria till regeringen som tydligt redogör för vilka åtgärder som krävs. Det behövs en resurstilldelning som styr rätt, öronmärkta pengar ovan takbeloppet för att inte drabba programstudenterna, samt särskilda sökbara resurser för att till exempel främja det samarbete mellan högskola och företag som behövs för att utveckla ett bra kursutbud.