- Det här är en oerhört viktig signal - att Europa inte bara tänker satsa för att ta de egna medlemsstaterna ur krisen. Vi hoppas att Sveriges regering, mot bakgrund av hur hårt fattiga länder drabbas, ser att det är nödvändigt att stärka biståndet i coronakrisens fotspår, säger Anna Tibblin, generalsekreterare för biståndsorganisationen We Effect.

Det förslag som EU-kommissionen presenterade på torsdagen innebär en ökning på cirka 9 procent från biståndsnivån i tidigare budget, skriver nyhetssajten Devex. Pengarna till satsningen ska främst komma från den återhämtningsfond på 7 500 miljarder kronor som EU-kommissionen har föreslagit med anledning av coronakrisen och är än så länge bara ett förslag från kommissionen. Sverige hör till de länder som har uttryckt kritik mot att det omfattande stödet inbegriper bidrag till EU:s medlemsstater och vill istället att det ska ske i form av lån.

Av de 165 miljarder kronorna till internationellt bistånd är 50 miljarder avsedda för humanitära insatser och 105 miljarder för utvecklingsbistånd. De återstående 10 miljarderna ska gå till att förstärka den befintliga Europeiska fonden för hållbar utveckling, skriver nyhetssajten Devex.

- Det är bra att EU även satsar långsiktigt. Humanitära insatser måste kombineras med satsningar på exempelvis hållbart, småskaligt jordbruk som minskar sårbarheten i de länder som nu drabbas hårdast och kan säkra människors rätt till mat. Annars står vi snart inför en ny kris, säger Anna Tibblin.

FN:s livsmedelsorgan WFP har varnat för att 135 miljoner människor riskerar att drabbas av akut brist på mat i spåren av coronakrisen, vilket är en fördubbling av hungersnöden i världen. En studie publicerad av FN:s universitet, UNU-WIDER, varnar för att så många som en halv miljard människor kan hamna i fattigdom på grund av krisen.

- Fler riskerar faktiskt att dö av hunger än av viruset, säger Anna Tibblin.