SBAB Bank

Kostnadsökningar har lett till ändrat sparbeteende

Dela

I SBAB:s nya undersökning "Hushållens sparplaner" framgår att nio av tio har ett sparande och att många under det gångna året har förändrat sitt sparbeteende. Den vanligaste förändringen är ökat sparande på sparkonto, i aktier och fonder. Betydligt färre hushåll har minskat sitt sparande under året. Främsta skälet till sparande är att ha en buffert mot oförutsedda utgifter. Det är också vanligt att sparandet är till för att klara en inkomstförsämring.

SBAB har i undersökningen "Hushållens sparplaner", som kommer att genomföras två gånger per år, kartlagt svenska folkets sparplaner. Några av de frågor som SBAB ställt är: Finns det ett sparande och vad är syftet med sparandet? Har någon åtgärd genomförts under året som lett till att ekonomin förbättrats och hur ser den åtgärden ut? Hur ser tilltron till framtiden ut; tror hushållen att privatekonomin blir bättre eller sämre nästa år? Den här gången har vi också frågat om hushållen upplever att stigande priser har påverkat ekonomin.

Många har genomfört en åtgärd som påverkat ekonomin under året – särskilt yngre
Sorterat efter ålder blir det tydligt att fler yngre har genomfört en ekonomiskt förbättrande åtgärd. 49 procent i åldern 20 till 34 år har vidtagit någon åtgärd i syfte att förbättra ekonomin under det senaste året. I åldersgruppen 35 till 55 år är det 39 procent och i åldern 56 till 79 har 26 procent gjort det.

Vanligaste förändringen är ökat sparande på konto och börsen (aktier och fonder). Andra åtgärder, i syfte att förbättra hushållsekonomin, är neddragen konsumtion. Bland övriga åtgärder finns ökad prismedvetenhet samt en allmän översyn av abonnemang och prenumerationer.

- De flesta hushåll har en sparbuffert och har gjort aktiva val som förbättrat ekonomin under året. Priserna på mat, el och drivmedel har ökat påtagligt och vardagslivet kostar mer. Att ha en buffert leder till ökad trygghet då man vet att det finns pengar att ta av om det blir tufft ekonomiskt. Bara vetskapen om att det finns en buffert kan leda till en känsla av trygghet även om man inte behöver använda besparingarna, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på SBAB.

Yngre mer optimistiska om den framtida privatekonomin
SBAB frågade också hushållen om synen på framtiden. Detta för att bättre kunna tolka deras sparbeteende. Huvudslutsatsen är att yngre har en mer optimistisk tilltro än äldre till att privatekonomin förbättras om ett år. Hushållen svarar också att osäkerheten om utgifterna är större än för inkomsterna. Högre omkostnader för el, mat och drivmedel toppar listan över negativa, privatekonomiska påverkansfaktorer. Även oron för högre räntor slår igenom i svaren i undersökningen.

- Det är tydligt att det finns en stor oro kring ökade priser och räntor. Att yngre ser lite mer optimistisk på framtiden ligger i linje med statistik som visar att yngre ofta har en snabbare inkomstökningstakt än äldre, säger Claudia Wörmann.

Kostnaderna för el och drivmedel börjar kännas av
Hushållen fick också besvara frågan om högre el- och drivmedelspriser påverkat privatekonomin. 51 procent svarar att det har påverkat privatekonomin och många svarar att de redan har justerat vanor och beteenden för att anpassa sig till det högre kostnadsläget.

Minskat bilåkande är den vanligaste anpassningen, följt av minskad konsumtion. En del har också minskat på sparandet för att klara av anpassningen till högre omkostnader.

- Att handla mat, tanka bilen och tända lampan har blivit dyrare. Många har redan anpassat sig, bland annat genom minskat bilåkande. För andra är anpassningen svårare. Familjen som bor där kollektivtrafiken inte är utbyggd måste ta bilen för att ta sig till och från jobbet. Har man barn med fritidsaktiviteter en bit bort blir bilen också svår att avvara. Graden av anpassning till att åka mindre bil är avhängigt av var du bor och familjesammansättning, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.

95 procent av de unga har ett sparande
Flest yngre, 95 procent, uppger att de har ett sparande. 92 procent i åldern 35 till 55 år har ett sparande och 85 procent i åldersgruppen 56 till 79 år.

Vanligast att spara till en buffert
De allra flesta sparar för att ha en buffert mot oförutsedda utgifter. Det är också vanligt att sparandet ingår i förberedelsen inför försämrad inkomst, vid exempelvis pension, föräldraledighet eller studier.

Mer information om undersökningen
SBAB har via TNS Sifo ställt frågor till 1011 personer under vecka 14 och 15, 2022. Åldersintervallet är 20 till 79 år. Undersökningen Hushållens sparplaner kommer att publiceras två gånger per år. Det här är den första utgåvan. Andra utgåvan planeras till i höst.

Undersökningen bifogas pressmeddelandet.

För mer information, vänligen kontakta:

Claudia Wörmann, Boendeekonom, SBAB.
Telefon: 0709-906814, E-post: claudia.wormann@sbab.se

Douglas Norström, Presschef, SBAB.
Telefon: 0730-271965, E-post: douglas.norstrom@sbab.se

Kontakter

Dokument

Om

SBAB Bank
SBAB Bank
Svetsarvägen 24
171 04 Solna

0771-45 30 00https://www.sbab.se/

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande samt andra tjänster för bättre boende och boendeekonomi till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Bostadssajten Booli och boendeappen Boappa är en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till 292 000 och 402 000 privatpersoner har sparkonto (per den 31 mars 2022). Antal medarbetare (FTE) är 818. SBAB bidrar till bättre boende och boendeekonomi. SBAB prioriterar fyra av FN:s globala hållbarhetsmål (8, 11, 12 och 13) inom ramen för Agenda 2030. Målen utgör en integrerad del av SBAB:s hållbara styrmodell och dagliga arbete. Läs mer på: sbab.se, booli.se, boappa.com, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Följ SBAB Bank

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från SBAB Bank

Kraftigt fall i bostadsägarnas prisförväntningar24.5.2022 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Sedan början av året har bostadsägarnas förväntningar på bostadspriserna ändrats markant. Från att en mycket stor majoritet trott på fortsatt stigande bostadspriser på ett år sikt, är gruppen som tror på stigande priser nu marginellt större än den som tror på sjunkande. Till skillnad från i början av pandemin är dock nettotalet fortfarande positivt. 78 procent bedömer att bostadspriserna kan komma att påverkas negativt om elpriserna ökar mycket och 23 procent att de då kan påverkas i hög grad. Detta visar SBAB/Booli:s kvartalsvisa mätning av prisförväntningarna (HPE).

Boräntor kring 4 procent det nya normala19.5.2022 07:00:00 CEST | Pressmeddelande

Riksbanken väntas höja reporäntan med 0,25 procentenheter vid samtliga beslutstillfällen i år. Reporäntan väntas sedan toppa på 2,0 procent i februari 2024. Den rörliga bostadsräntan (tremånaders) stiger till 2,7 procent i januari nästa år för att därefter öka till 3,6 procent till januari 2025, varefter den stabiliseras ungefär på den nivån. Femåringen stiger till 3,9 procent i januari nästa år för att från och med januari 2025 stabiliseras kring 4,5 procent. Bolånetagare bör därför förvänta sig normalräntor kring 4 procent framöver. Det är några av slutsatserna i SBAB:s rapport Boräntenytt nr 3, 2022 som publiceras idag.

Bolån med kort bindningstid förstahandsvalet i april18.5.2022 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Under april valde 43 procent av SBAB:s nya villakunder bolån med tre månaders bindningstid på hela bolånet. Bland bostadsrättskunderna valde 46 procent tre månaders bindningstid på hela bolånet. 35 respektive 36 procent av villa- och bostadsrättskunderna valde i stället att binda hela bolånet. Bland dem var ett års bindningstid vanligast. 21 procent av villakunderna respektive 19 procent av bostadsrättskunderna valde en mix av rörligt och bundet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum