På onsdagsmorgonen debatterade ledamöterna Europas roll i en föränderlig värld och kontinentens säkerhetssituation i kölvattnet av den ryska aggressionen mot Ukraina. I debatten deltog också Estlands premiärminister Kaja Kallas och EU:s utrikeschef Josep Borrell.

Parlamentets talman Roberta Metsola inledde debatten med att ta upp vad EU måste göra härnäst för att bemöta Rysslands invasion och Kremls försök att destabilisera den europeiska säkerhetsordningen: ”Vi måste omvärdera Europas roll i denna nya värld. Vi måste öka våra investeringar i försvar och innovativ teknik. Det är dags för oss att vidta beslutsamma åtgärder för att garantera alla européers säkerhet. Det är dags att bygga upp en verklig säkerhets- och försvarsunion och minska vårt beroende av Kreml. Det vi hittills har sett när det gäller europeisk samordning, solidaritet och enighet saknar motstycke - och måste utgöra en ritning för oss framöver.”

Estlands premiärminister Kaja Kallas påminde ledamöterna om att hon själv är barn till en deporterad mor som Stalin skickade iväg till Sibirien och berömde de åtgärder som EU har vidtagit för att hjälpa Ukraina samt den solidaritet som EU-medborgarna har visat för dem som flyr från kriget. Hon påpekade dock följande: ”Vi måste leva med detta på lång sikt. Vi måste visa strategiskt tålamod, för freden kommer inte att bryta ut i morgon.”

Premiärminister Kallas efterlyste en ”politik för smart tygling”. Hon betonade att EU måste ”driva på hårdare och snabbare för att minska vårt energiberoende av rysk gas och olja” och stärka det europeiska försvaret genom att arbeta ”hand i hand med Nato”. När hon talade om Ukrainas framtid sade hon: ”Det ligger inte bara i vårt intresse att ge Ukraina ett medlemskapsperspektiv, utan det är också vår moraliska plikt att göra det. Ukraina kämpar inte bara för Ukraina, utan för Europa. Om inte nu, när då?”

EU:s utrikeschef Josep Borrell betonade i sin tur hur det pågående kriget kommer att ”lämna ett avtryck i historien” och underströk att EU och dess medborgare nu äntligen måste göra en kollektiv insats för att minska sitt energiberoende av Ryssland. I detta ingår också att förklara för medborgarna ”att vårt sätt att leva har ett pris”. Europa måste vara berett att betala priset för att kunna bemöta Ryssland, och konsekvenserna av detta krig kommer att bli långvariga och forma den europeiska politiken under flera år och årtionden framöver, sade han.

Du kan se inspelningen med deras uttalanden här.

Stärk det europeiska försvaret, inför nya asylregler, minska beroendet av rysk gasen

Den första omgången av talare från de politiska grupperna bestod av följande ledamöter: Arnaud Danjean (EPP, Frankrike), Iratxe García Pérez (S&D, Spanien), Nathalie Loiseau (Renew Europe, Frankrike), Ska Keller (De gröna/EFA, Tyskland), Jaak Madison (ID, Estland), Anna Fotyga (ECR, Polen) och Martin Schirdewan (Vänstern, Tyskland). Du kan se inspelningen med deras inlägg här.

I sina anföranden lyfte många ledamöter fram EU:s tidigare misslyckade försök att öka sin försvarsförmåga. De välkomnade den nya strategiska kompassen för att skapa säkerhet i EU och uppmanade till en gemensam satsning för att främja den europeiska försvarsunionen. De krävde också åtaganden från alla EU-länder för att omvandla politiska löften till verklighet.

Ledamöterna betonade vidare att EU måste minska sin användning av rysk gas och olja, göra fler investeringar i grön teknik och energilagring samt införa ett lämpligt migrationssystem för att ta emot och dela ansvaret för flyktingar.

Några talare påpekade att investeringar i säkerhet innebär mer än att bara spendera pengar på militären, till exempel omfattar det stöd till kritisk infrastruktur, cyberresiliens och påskyndande av den gröna omställningen. Andra efterlyste effektivare sanktioner mot Rysslands president Vladimir Putin och hans oligarker, ökad skattetransparens och ett behov av att bromsa kapprustningen.