Kvoterna ett hårt slag mot Östersjön

De senaste åren har det kommit larm om förändringar i Östersjöns ekosystem och en allt större brist på sill och strömming. Bestånden av sill i Östersjön har minskat med 50 - 80 procent de senaste decennierna, och strömmingsbristen längs kusterna är nu uppenbara. I årets kvotförhandlingar verkar dock den informationen ha gått politikerna förbi.

- Det som Sverige har förhandlat fram är ett slag i magen på alla som vill se en levande Östersjö. Överlag sänks kvoterna på sill och skarpsill något jämfört med förra året, men det räcker knappast för att återbygga bestånden. Trots att kustfisket inte ens har kunnat fylla hälften av sin kvot i år ska fångsterna i centrala Östersjön höjas med 32 procent. Det är tydligt att politikerna fortsätter prioritera massiva fångster för foderindustrin på bekostnad av kustfiske, ekosystem och framtida fiskemöjligheter, säger Konrad Stralka, verkställande ledamot vid BalticWaters2030.

Inför kvotförhandlingarna har BalticWaters2030 försökt lyfta behovet av kraftigt minskade kvoter och föreslagit en halvering av kvoterna, i linje med ett förslag från Stockholm universitets Östersjöcentrum.

Brist på större individer i bestånden

Det är särskilt stor brist på större sill och strömming, som är nödvändig för både kustfisket och ekosystemet. Förvaltningen tar i dag inte hänsyn till fiskens ålder och storlek, utan ser bara till beståndets totalvikt. Enligt Havsmiljödirektivet från 2008 ska åldrar och storlekar inom bestånden bevaras, men ännu har nödvändiga data inte inkluderats i rådgivningen. Det har lett till att de större och äldre individerna har fiskats ut.

SLU Aqua har visat att fisketrycket måste sänkas till 20 000 – 30 000 ton för att den större strömmingen ska återvända i Bottniska viken. Ändå var den nyligen beslutade kvoten på 80 000 ton i linje med den avgående regeringens vilja.

- Det är oförståeligt. I sitt pressmeddelande påstår regeringen att försiktighetsansatsen tillämpas och bestånd kommer att återuppbyggas, men de måste vara väl medvetna om att så inte är fallet. Det finns stora brister i förvaltningens alla nivåer – i fiskerikontrollen, i de vetenskapliga underlagen och i de politiska besluten som grundar sig på en tanke om maximalt uttag av varje art. Trots att politikerna känner till osäkerheterna och den svaga utvecklingen för flera nyckelpopulationer fortsätter de driva tanken om maximala fångster, säger Beatrice Rindevall, omvärldsanalytiker på BalticWaters2030.

Vågspelet fortsätter

I årtionden har fiskbestånden tillåtits sjunka i Östersjön. Flera arter som torsk och ål är på randen till kollaps medan andra minskat dramatiskt. Samtidigt är forskningen allt mer enig om att vi inte har råd att förlora fler arter, eller tillåta att de minskar ytterligare.

- Politikernas beslut visar att näringsintressen sätts i första rummet. Det finns en kortsiktighet i fiskeriförvaltningen som knappas går att återfinna i någon annan sektor där naturresursens välmående är fundamental för näringens utkomst. Varningar tas inte på allvar, enstaka år med bedömd bättre rekrytering tas till intäkt för höjda kvoter, samtidigt som olycksbådande förändringar i ålders- och storleksfördelning inte beaktas. Kvotbeslutet är inte en räddning för Östersjön, utan en fortsatt ”race to the bottom”, avslutar Konrad Stralka.

	Kvoter 2023	Kommissionens förslag	Kvoter 2022
Sill/Strömming
Centrala Östersjön	70 822 ton	61 051 ton	53 635 ton
Bottniska viken	80 074 ton	80 074 ton	111 345 ton
Västra Östersjön	788 ton*	788 ton*	788 ton*
Rigabukten	45 643 ton	45 643 ton	47 697 ton
Sill totalt	197 327 ton	187 556 ton	213 465 ton
Skarpsill	224 114 ton	201 554 ton	251 943 ton
Sill och skarpsill totalt	421 441 ton	389 110 ton	465 408 ton
Västra torskbeståndet	489 ton*	489 ton*	489 ton*
Östra torskbeståndet	595 ton*	595 ton*	595 ton*
Rödspätta	11 313 ton	11 313 ton	9 050 ton*
Lax	63 811 st	63 811 st	63 811 st
Lax finska viken	9 455 st	9 455 st	9 455 st
* Inget riktat fiske tillåtet. Får endast fångas som bifångst i andra fisken.