Låg lön har större betydelse för om sjukskrivningsfall blir långa än kön eller bransch.

När siffrorna för de 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän som ingår i projektet jämförs med data ur Alectas bestånd av 1 miljon sjukförsäkrade tjänstemän för åren fram till 2021 blir det också tydligt att den generella minskningen i andelen längre sjukskrivningsfall de senaste åren inte gäller för gruppen med de lägsta lönerna.

- Enligt den här studien finns inte något starkt samband mellan vissa typer av arbeten och hög risk för framtida sjukfrånvaro eller sjukskrivningsfall längre än 90 dagar, vilket annars varit den allmänna förklaringen. Istället är det låg lön som sticker ut som förklaringsfaktor. Studien bidrar till ökad kunskap om de långa sjukskrivningarna bland privatanställda tjänstemän och är viktig för Alecta som sjukförsäkringsgivare, men också för arbetsmarknadens parter, som tillsammans arbetar med frågor som berör sjukskrivningar, och för politik och myndigheter, säger Fredrik Palm, chef Produkt Alecta.

Tabell A

Faktorer	Justerad oddskvot (95% konfidensintervall)
Sjukskrivningsfallets huvuddiagnos
Psykisk	4,56 (4,08-5,10)
Cancer	4,08 (3,42-4,87)
Hjärt-kärlsjukdom	3,27 (2,67-4,02)
Muskuloskeletal	2,06 (1,81-2,33)
Skada	1,47 (1,25-1,74)
Graviditetsrelaterad	1,44 (1,19-1,74)
Övrig	Ref
Inkomst
24% av 75% av 1-4 PBB	1,65 (1,42-1,91)
4-7,5 PBB	1,23 (1,12-1,36)
7,5-10 PBB	0,88 (0,78-0,99)
≥10 PBB	Ref
Kön
Män	1,14 (1,04-1,25)
Kvinnor	Ref
Ålder
18-24 år	0,56 (0,44-0,71)
25-34 år	0,81 (0,72-0,92)
35-44 år	Ref
45-54 år	0,97 (0,87-1,07)
55-64 år	1,04 (0,92-1,18)
Typ av boenderegion
Mindre ort	1,06 (0,96-1,18)
Mellanstor stad	1,01 (0,93-1,11)
Storstad	Ref
Näringsgren
Transporter	1,05 (0,87-1,26)
Handel, hotell, restaurang	1,01 (0,90-1,14)
Byggverksamhet	1,00 (0,80-1,25)
Industri	0,92 (0,82-1,04)
Utbildning, vård, omsorg, sociala tjänster	0,86 (0,78-0,96)
Tjänster	Ref

Tabellen ovan visar justerade oddskvoter med 95 % konfidensintervall för att ett nytt sjukskrivningsfall blev >90 bruttodagar långt. En högre oddskvot innebär att faktorn har större sannolikhet att leda till att ett nytt sjukskrivningsfall blev >90 bruttodagar långt. Oddskvoterna är justerade för faktorerna i tabellen samt utbildningsnivå, födelseland och familjesituation.

Generell minskning senaste åren, men inte för gruppen med lägsta lönerna.

Data ur Alectas bestånd av 1 miljon sjukförsäkrade tjänstemän för åren fram till 2021 visar tydligt att den generella minskningen i andelen längre sjukskrivningsfall de senaste åren inte gäller för gruppen med de lägsta lönerna.

Resultat från studien

Studien handlar om sjukskrivningsfall som blev längre än 14 dagar, och gäller dels alla sådana sjukskrivningsfall, dels vilka som blev längre än 90 dagar. 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän har följts under åren 2012–2018. Andra resultat kommer från en kompletterande studie av Alectas bestånd av 1 miljoner försäkrade tjänstemän i privat sektor, som gäller fram till 2021.

Många olika utfall har studerats och flera olika sjukfrånvaromått har använts, vilket visade sig ha betydelse för resultat om skillnader mellan kvinnor och män. Studien visar bland annat följande:

• De flesta som var privatanställda tjänstemän år 2012 var det fortfarande år 2018 och majoriteten hade ingen sjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning alls under de sju åren. (Studien handlar enbart om sjukskrivningsfall som blev längre än 14 dagar.)

• Endast små skillnader mellan olika näringsgrenar vad gäller framtida arbetsmarknadssituation, nytt sjuk-/aktivitetsersättningsfall, samt om nystartade sjukskrivningsfall blev längre än 90 dagar.

• Sjukskrivning i en psykisk diagnos är den faktor som hade starkast samband med att ett nytt sjukskrivningsfall blev längre än 90 dagar. I övrigt var det främst lägre inkomst som hade betydelse för att ett fall blev längre än 90 bruttodagar, medan de som var 18–24 år hade en lägre sådan risk.

• En högre andel av kvinnorna var sjukskrivna. 60% av kvinnorna och 80% av männen hade inte någon sjukskrivning under de sju studerade åren (det var alltså en högre andel män som inte hade någon sjukskrivning alls).

• Kvinnor och män med sjukskrivning var sjukskrivna lika länge. Medelantalet sjukskrivningsdagar per sjukskriven person ökade från 60 dagar 2012 till 86 dagar 2018 för kvinnor, och från 60 dagar till 85 dagar för män – dvs. sjukskrivna kvinnor och män hade i genomsnitt lika många sjukskrivningsdagar per år alla år.

• Medelantalet sjukskrivningsdagar per kvinna bland alla tjänstemän ökade från 2,8 dagar 2012 till 5,5 dagar 2018 i psykiska diagnoser, medan medelantalet sjukskrivningsdagar i somatiska diagnoser ökade från 3,9 till 5,6. För män var motsvarande ökning från 1,8 till 3,6 sjukskrivningsdagar i psykiska diagnoser och från 2,9 till 4,11 i somatiska diagnoser. De somatiska diagnoserna stod alltså för fler sjukskrivningsdagar än de psykiska, men de psykiska diagnoserna ökade mer än de somatiska, i synnerhet bland kvinnor.

- Merparten av personers sjuklighet leder inte till sjukskrivning. För kommande forskning finns ett behov av att få kunskap om i vilken utsträckning viss sjuklighet innebär behov av sjukfrånvaro, samt vilka åtgärder som har bäst effekt för att kunna återgå i arbete, säger Kristin Farrants, biträdande lektor vid Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Om studien

Studien har genomförts av forskare på Avdelningen för försäkringsmedicin, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Projektet är en fortsättning på ett tidigare forskningsprojekt som handlade om sjukskrivning och sjuk-/aktivitetsersättning bland de 1,3 miljoner personer som år 2012 var privatanställda tjänstemän i Sverige. I detta projekt har de personerna följts upp t.o.m. 2018, avseende bland annat deras sjukskrivning, sjuk-/aktivitetsersättning och arbetsmarknadssituation. Projektet har även studerat en motsvarande kohort av privatanställda tjänstemän år 2018.

Samtliga resultat gäller för sjukskrivningsfall som blev längre än 14 bruttodagar, och i de flesta fall för nettodagar (dvs. hänsyn har tagits till deltidsfrånvaro). I studien ingick de 1,3 miljoner privatanställda tjänstemän som bodde i Sverige hela året 2012 och som då var 18–67 år gamla. Denna så kallade kohort följdes fram till och med år 2018. Projektet har finansierats av Alecta.