Lagföring, kriminalvård och återfall i brott
Lagföringsbeslut
- År 2017 fattades 97 100 lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare), vilket är en minskning med 1 procent eller 1 390 färre beslut jämfört med 2016.
- Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 16 procent (15 900 beslut) kvinnor och 84 procent (81 200 beslut) män.
- Antalet domslut ökade med 1 procent till 57 400 domslut, medan antalet godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser minskade med 1 respektive 15 procent.
- Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse minskade med 2 procent till 10 200 domslut jämfört med 2016. Sammantaget gäller minskningen fängelsedomar med kortare strafftider på högst 6 månader. Utdömda strafftider på över 6 månader till högst ett år respektive över ett år ökade däremot med 2 respektive 1 procent, jämfört med 2016. Den totala utdömda strafftiden (straffmassan) var trots förändringarna i princip oförändrad jämfört med året innan.
- Även antalet domslut där huvudpåföljden var villkorlig dom, minskade med 1 procent till 8 920 beslut. Däremot ökade domslut där huvudpåföljden var skyddstillsyn med 6 procent till 5 690 beslut, samt domslut där huvudpåföljden var böter, med 3 procent till 28 500 beslut.
Kriminalvård
Anstalt
- År 2017 intogs 8 420 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är en minskning med 1 procent jämfört med året innan. Av dem som intogs i anstalt 2017 hade mer än hälften (61 procent) dömts för narkotikabrott, tillgreppsbrott eller brott mot liv och hälsa som huvudbrott.
- Av de personer som intogs i anstalt under 2017 var cirka 7 procent kvinnor och 93 procent män. Jämfört med 2016 har andelen kvinnor minskat med 1 procentenhet.
Frivård
- År 2017 påbörjade 9 360 personer frivårdspåföljd med övervakning. Det är en oförändrad nivå jämfört med 2016.
- Av de som påbörjade frivårdspåföljder med övervakning 2017 var cirka 12 procent kvinnor och 88 procent män.
Återfall i brott
Preliminär statistik 2015 (återfall inom ett år)
- Av samtliga personer med en ingångshändelse 2015, återföll 24 procent i brott inom ett år (17 procent av kvinnorna och 26 procent av männen). Den totala återfallsandelen uppvisar mycket små förändringar över tid.
- Bland dem med fängelse som mest ingripande påföljd, har det dock skett en minskning sedan 2006. Bland de frigivna från anstalt har andelen som återfaller i brott minskat från 52 procent 2006 till 45 procent 2015 (−7 procentenheter).
Slutlig statistik 2011 (återfall inom tre år)
- Av samtliga personer med en ingångshändelse 2011 återföll 40 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 29 procent och bland männen 43 procent.
- Andelen personer som återfaller i brott totalt sett har förändrats mycket lite över tid, den har varierat mellan 40–42 procent under perioden 2003–2011.
- Av de personer som hade fängelse som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen 2011, har dock återfallsandelen minskat med 6 procentenheter jämfört med 2003. Störst var minskningen för dem med en utdömd strafftid på mer sex månader och högst ett år. I denna kategori minskade återfallsandelen med 13 procentenheter jämfört med 2003.
- Andelen som återfaller i brott har även minskat i flertalet andra påföljdskategorier sedan 2003 (avser mest ingripande påföljd i ingångshändelsen). Det gäller bland annat för personer med ingångshändelserna sluten ungdomsvård (−8 procentenheter) och åtalsunderlåtelse (−3 procentenheter).
- För personer med böter respektive intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV) som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen 2011, har dock andelen som återfaller fortsatt ökat med 1 procentenhet respektive 3 procentenheter, jämfört med 2003.
För mer information
- Oskar Lindström (lagföringar): 08-527 58 543, oskar.lindstrom@bra.se
- Charlotta Lindström (kriminalvård): 08-527 58 416, charlotta.lindstrom@bra.se
- Eva Lindroth (återfall): 08-527 58 417, eva.lindroth@bra.se
Definitioner/avgränsningar
- Statistiken över lagföringsbeslut redovisar det årliga antaletfällande domslut i tingsrätten samt beslut om att meddela åtalsunderlåtelse (att åklagaren beslutar att inte åtala trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet) eller godkända strafförelägganden.
- Statistiken över kriminalvård redovisar det årliga antalet personer intagna i kriminalvårdsanstalt, inskrivna i häkte samt övervakade inom kriminalvårdens frivårdsorgansation.
- Statistiken över återfall i brott redovisar det årliga antalet och andelen personer som återfallit i nya lagförda brott efter en ingångshändelse. Ingångshändelsen utgör starttidpunkten från vilken återfall i nya brott följs upp. Uppföljningstiden är tre år i den slutliga statistiken, och ett år i den preliminära statistiken.
- Ingångshändelse: när en person friges från anstalt, skrivs ut från sluten ungdomsvård eller avslutar en intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), samt när ett domslut rörande andra icke frihetsberövande påföljder (t.ex. skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, ungdomstjänst) vinner laga kraft.
- Statistik över lagföringsbeslut, intagna i kriminalvård respektive återfall i brott presenteras i tabeller samt i rapporter som sammanfattar de viktigaste resultaten och ger stöd i hur statistiken bör tolkas. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under referensåret eller över tid. Statistiken kan användas som ett underlag för vidare analys av utvecklingen på dessa områden.
Dokument
Länkar
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Unga gängkriminella, bedrägerier samt kommuners brottsförebyggande i fokus på Råd för framtiden10.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Finns det någon koppling mellan barn som utsätts för våld i hemmet och senare involvering i gängkriminalitet? Hur kan man minska risken för privatpersoner att utsättas för bedrägerier? Det är några programpunkter som lyfts på Brottsförebyggande rådets årliga konferens. Den 10–11 april samlas drygt 1 100 av landets brottsförebyggare på Råd för framtiden, digitalt och på plats i Umeå.
Pressinbjudan – Råd för framtiden – nationell brottsförebyggande konferens3.4.2024 10:26:01 CEST | Pressinbjudan
Välkommen till 2024 års upplaga av Råd för framtiden – Brottsförebyggande rådets, Brå, årliga nationella konferens om lokalt brottsförebyggande arbete. Årets konferens äger rum den 10–11 april på Umeå Folkets Hus. Justitieminister Gunnar Strömmer inledningstalar.
121 fall av dödligt våld under 202327.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Det var fler kvinnliga dödsoffer under 2023, jämfört med 2022, samtidigt var antalet kvinnor som utsattes för dödligt våld i en närstående parrelation på samma nivå som 2022. Även antalet minderåriga som fallit offer för dödligt våld var fler 2023 än 2022. Antalet fall med skjutvapen var däremot färre än 2022. Det visar ny statistik från Brå.
Grovt skolvåld – ovanligt men ojämnt fördelat22.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Skolan är den vanligaste platsen för 15-åringar att bli utsatta för grovt våld. Men de senaste 15 åren har det skett en minskning i antalet händelser där våldet varit så pass grovt att någon behövt söka vård. Både förövare och utsatta för grovt våld i skolan tillhör i hög utsträckning en sårbar grupp som också har andra problem. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk1.3.2024 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Personer som utnyttjar sin anställning för att hjälpa kriminella nätverk är relativt ovanliga på de flesta arbetsplatser. Men de är mycket eftertraktade för nätverken, och deras agerande kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. De nätverkskriminella utnyttjar släkt och vänner, men även personer som inte själva är medvetna om sin roll som möjliggörare. Det visar en studie som Brå publicerar idag.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum