”Läkaren förklarade att i vanliga fall aborteras ett sådant foster som jag naturligt. Men jag var naturens misstag som överlevde. Det fick jag höra när jag var tretton år.”
Vipeholmsanstalten och andra institutioner är en del av Sveriges historia som många inte känner till. DHR menar att staten nu måste ge alla de människor som placerades där en offentlig ursäkt. ”De behöver få upprättelse, erkännande och bli lyssnade på, men lika viktigt är att förhindra att det som skedde då händer igen”, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.

Radiodokumentären om Vipeholmsanstalten är en historia om övergrepp, våld, medicinska experiment, misshandel och misskötsel som vi har svårt att förknippa med Sverige, men som har återverkningar långt in i nutid.
När Vipeholmsanstalten var som störst på 1950-talet fanns där plats för 1000 patienter.
- De människor som var intagna där skulle i dag benämnas som personer med intellektuell funktionsnedsättning. På den tiden kallades de för sinnesslöa, obildbara idioter som ansågs ligga samhället till last, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.
Hon är starkt berörd av Vipeholm och av den debatt som nu pågår om hur Sverige har hanterat människor med funktionsnedsättning.
- Många tror att det som skedde på Vipeholmsanstalten är ett hemskt undantag, men så är det inte. Under 1900-talet fanns det många anstalter och institutioner runt om i Sverige som var hem för barn och vuxna med olika funktionsnedsättningar, många av dem även med nedsatt rörelseförmåga, förklarar hon.
När ett barn föddes med en funktionsnedsättning övertalades ofta föräldrarna att lämna bort det till en institution med förklaringen att det skulle bli bättre för barnet och lättare för familjen. Institutionen var ofta ett sjukhus som låg långt bort från hemmet. Besök från anhöriga uppmuntrades inte, inte heller hembesök.
- När barnet väl placerats på institution fanns det mycket lite insyn i vad som försiggick. Dokumentationen var sparsam och kommunikationen med barnens föräldrar var även den sporadisk, torftig och inte alltid helt sanningsenlig. Barnen levde ofta inte så länge och begravdes anonymt. Att människor misshandlades på alla möjliga sätt, svalt, inte fick vård, omtanke eller närhet var vanligt, säger Åsa Strahlemo.
Hon menar att institutionsvården är en del av vår historia som sällan berättas.
- Än i dag tystas berättelser ned och tas inte på allvar. Nu är det dags att staten ger alla de människor som drabbats en offentlig ursäkt. De behöver få upprättelse, erkännande och bli lyssnade på, säger Åsa Strahlemo.
Hur en ursäkt och ett erkännande gestaltas anser hon spelar mindre roll; staten skulle kunna skapa en offentlig plats för de människor som varit utsatta, ett museum eller en minnesplats.
- Att det görs är det viktiga. Men lika viktigt är att samtidigt förhindra att något liknande sker igen. I dag byggs det återigen nya boenden för personer med funktionsnedsättning i Sverige. Boenden där det finns barn, unga och vuxna och där gruppens behov och personalens vilja sätts före individens behov och önskemål. Där individen själv inte kan bestämma över sin vardag eller sin hemmiljö fullt ut, för att det inte anses viktigt, ekonomiskt hållbart eller möjligt resursmässigt. Detta ska vara individens trygga hem, men alltför ofta framkommer att människor far illa på boenden runt om i landet. Det är som om vi inte lärt oss något alls av historien. Kanske för att den inte berättas för alla, säger Åsa Strahlemo.
Hon tror att alla de brott som skett har sin grund i att alla människor inte anses ha lika värde eller rättigheter.
- Trots att Sverige har skrivit under och ratificerat FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning efterföljs den inte. Därför är det viktigt att Sverige nu går ett steg längre och gör konventionen till svensk lag, säger Åsa Strahlemo.
Lyssna på Åsa Strahlemo i Sveriges Radio P1:
En längre version: https://sverigesradio.se/artikel/7618160
En kortare version: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7616348
Ekot, ca 9 minuter in i programmet: https://sverigesradio.se/avsnitt/1616491
För fler kommentarer, var god kontakta:
Åsa Strahlemo, förbundsordförande, DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet, telefon 070 – 50 88 029, asa.strahlemo@dhr.se
Nyckelord
Kontakter
Catharina BergstenPressekreterare
Tel:070-194 32 38catharina.bergsten@dhr.seÅsa StrahlemoFörbundsordförande
Tel:070-50 88 029asa.strahlemo@dhr.seBilder
Om

Storforsplan 44
123 21 Farsta
08-685 80 00https://dhr.se/
DHR är en idéburen demokratisk organisation av och för personer med nedsatt rörelseförmåga, som arbetar för att förverkliga principen om alla människors lika värde. Genom att skapa opinion och påverka de politiska besluten verkar vi för ett öppet Sverige, där personer med nedsatt rörelseförmåga blir fullt jämlika, jämställda och delaktiga i samhället. En av utgångspunkterna i vårt arbete är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Följ DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från DHR, Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet
DHR Västra Götaland protesterar mot höjda kostnader för sjukresor25.1.2021 09:35:41 CET | Pressmeddelande
Den 13 januari förslog Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i Västra Götalandsregionen en höjning av både egenavgifter och högkostnadsskydd för sjukresor. Nu protesterar DHR Västra Götaland, som anser att förslaget är provokativt och diskriminerande.
”Nu betalar vi två gånger för våra hjälpmedel”20.1.2021 13:30:40 CET | Pressmeddelande
Abonnemangsavgifter på hjälpmedel blir en ny ekonomisk smäll, som i värsta fall kan leda till att folk avstår från de hjälpmedel som de behöver och har rätt till. Det säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR, med anledning av nya avgifter i Region Stockholm.
DHR kommenterar vaccinering i fas 2: ”Mycket bra att människor med personlig assistans får vaccin snabbt”29.12.2020 16:12:38 CET | Pressmeddelande
I dag blev det klart att personer som är 18 år och äldre och som får insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska erbjudas vaccin i fas 2. Den andra fasen väntas kunna komma igång i februari 2021.
”Gör FN-konventionen till svensk lag”9.12.2020 09:08:51 CET | Pressmeddelande
I morgon den 10 december är det FN:s Internationella dag för mänskliga rättigheter. ”Sverige har fortfarande en del att göra på området, bland annat behöver FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bli svensk lag på samma sätt som Barnkonventionen”, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.
”Gör FN-konventionen till svensk lag”2.12.2020 08:25:55 CET | Pressmeddelande
I morgon är det den Internationella funktionshinderdagen, då situationen för människor med funktionsnedsättning uppmärksammas över hela världen. ”Sverige har fortfarande en del att göra, bland annat behöver FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bli svensk lag på samma sätt som Barnkonventionen”, säger Åsa Strahlemo, förbundsordförande för DHR.
Är din oro ohjälpsam? Schemalägg den!1.12.2020 10:52:05 CET | Pressmeddelande
Hur ska vi stå ut nu när den andra vågen väller in? Hur många gånger orkar vi ladda om? Eller borde vi komma till insikt om att den här begränsningen i våra liv är vår nya framtid? Oro och hur vi kan hantera den är samtalsämnet i ett nytt avsnitt av podden ”Hur tänkte ni nu?”
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum