2020 inleddes med att den nya okända sjukdomen covid-19 snabbt spreds över världen, och i mars klassificerades utbrottet som en pandemi. Läkemedelsverket har haft en central roll under hela pandemin då tillgång till säkra och effektiva läkemedel samt medicintekniska produkter varit avgörande för hälso- och sjukvårdens förmåga. I slutet av året kunde det första vaccinet mot covid-19 godkännas inom EU, vilket var resultatet av en kraftsamling från många aktörer.

- Vi har haft en viktig funktion i pandemiarbetet, och samtidigt lyckats upprätthålla den ordinarie verksamheten utan större inskränkningar, säger vikarierande generaldirektör Joakim Brandberg. När jag blickar tillbaka på förra året så blir jag oerhört stolt över våra medarbetare och det som vi har åstadkommit tillsammans.

Pandemin sammanföll med att regeringen beslutade att Läkemedelsverket från den 1 mars 2020 skulle vara en bevakningsansvarig myndighet. Den nya rollen innebär ett tydligare och mer omfattande ansvar för beredskapsplanering och vid krissituationer.

De strikta regler och rekommendationer som utfärdats kring resor, både inom och utom Sverige, har inneburit att Läkemedelsverkets fälttillsyn har varit reducerad under 2020. Det bedöms inte ha medfört några ökade risker för patientsäkerheten, men det är angeläget att inspektionsverksamheten kan komma igång så snart som möjligt. Reserestriktionerna har också inneburit att stora delar av det internationella arbetet under året har skett på distans.

Under 2020 har Läkemedelsverket tilldelats 26 utredningsuppdrag inom EU-samarbetet. Detta innebär att Sverige är den tredje mest anlitade EU-medlemslandet för utredningar av läkemedel inför godkännanden.

Verksamhetens kostnader uppgick till 945 miljoner kronor under året vilket är en ökning med 5 procent jämfört med föregående år. Personalkostnaden var den enskilt största posten på 82 procent av de totala kostnaderna. Myndighetens ekonomiska resultat visar ett underskott på cirka 40 miljoner kronor.

Läkemedelsverket har under 2020 haft 865 anställda, motsvarande 791 årsarbetskrafter. Könsfördelningen bland anställda är 31 procent män och 69 procent kvinnor, och i chefsbefattning är 28 procent män och 72 procent kvinnor. Personalomsättningen under 2020 uppgick till 6,3 procent.