Långtidseffekter av neurologiska skador vid covid-19 – fokus för studie
- Syftet med studien är att undersöka hur covid-19 påverkar nervsystemet på kort och lång sikt. Vi vill hitta verktyg för att bättre kunna identifiera patienter med skador på nervsystemet som inte syns på röntgenundersökningar för att kunna rikta rehabiliteringsinsatser till rätt individer, säger Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.
Studien på Akademiska sjukhuset påbörjades i april 2020 när pandemin var snabbt ökande och kunskapsläget om covid-19 mycket begränsat. I projektet samarbetar forskare inom neurologi, neurokirurgi, infektion och intensivvård. Hittills har man inkluderat patienter som vårdats för covid-19 och drabbats av nytillkomna neurologiska symptom, allt från förvirring till förlamningar och koma.
Forskarna har kunnat visa vilka typer av neurologiska symptom som kan uppstå i akutskedet vid covid-19 och att många patienter då har förhöjda proteiner i hjärn-/ ryggmärgsvätskan som talar för genomgången eller pågående skada på det centrala nervsystemet. Rapporter från studien har publicerats i flera framstående vetenskapliga tidskrifter: Neurology, American Journal of Psychiatry och European Journal of Neurology.
- Nu undersöker vi långtidseffekterna hos dessa patienter framförallt genom prover på blod och hjärn-/ ryggmärgsvätska som sparats i Uppsala biobank. Denna unika provsamling ligger till grund för flera pågående och planerade studier som kan hjälpa oss förstå mekanismerna bakom de neurologiska komplikationerna av covid-19. Patienterna kommer även att följas för att undersöka långtidseffekterna på nervsystemet av infektionssjukdomen, berättar Johan Virhammar.
Johan Virhammar erhöll nyligen forskningsanslag från Stiftelsen för Nordiska Medicinpriset som sedan 1999 årligen delat ut anslag till en eller flera forskare som belöning för "särskilt framstående vetenskapliga insatser” inom områden som har stor betydelse för människors hälsa och ohälsa. I år utdelades priset via Svenska Läkaresällskapet med fokus på forskning om rehabilitering efter genomgången covid-19.
För mer information/intervju, kontakta:
Johan Virhammar, ST-läkare och forskare inom neurologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 073-9677477, e-post: johan.virhammar@neuro.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum