Lantbrukaren – en entreprenöriell hjälte som verkar i det dolda
Tre kriterier för entreprenörskap
Inom konceptet ”Entrepreneurial orientation” ska ett företag uppfylla tre kriterier för att kunna räknas som entreprenöriellt: det ska ha innovationsförmåga, vara proaktivt och ta risker. Enligt Jennie Cederholm Björklund stämmer kriterierna väl in på den typiska lantbrukaren:
– Lantbrukare är vana vid att arbeta i en miljö där de inte kan kontrollera de yttre omständigheterna. De lever med regn och sol, översvämningar och torka, och de vet aldrig vad som ska hända från dag till dag. På det sättet tar de risker dagligen. I en sådan verksamhet är det också nödvändigt att ha initiativförmåga och vara proaktiv. På det sättet utgör lantbruksföretagare själva sinnebilden av entreprenörer. De behöver inte diversifiera sin verksamhet för att kunna sägas vara entreprenör. Uppfyller du de här tre kriterierna anses du ha hög entreprenöriell orientering, och det visar mina resultat att lantbrukarna gör.
Bristande stödsystem för hållbar landsbygd
I Sverige finns ett omfattande stödsystem, bland annat via Jordbruksverket, landets länsstyrelser, samt olika rådgivningsorganisationer. En sådan rådgivningsorganisation är Hushållningssällskapet, där Jennie Cederholm Björklund också arbetar vid sidan om sina forskarstudier.
– Sverige har ett väl utbyggt system med olika organisationer som ska stödja lantbruksföretagare. Gemensamt för alla de olika aktörerna är en vision om en hållbar landsbygd där innovation och entreprenörskap kan frodas, berättar hon och fortsätter:
– Här någonstans finns det ett glapp. Alla strävar åt samma håll, men resultatet blir det motsatta. Landsbygden avbefolkas och människor flyttar istället in till städerna. Det stämmer inte överens med bilden av en hållbar landsbygd där människor bor året runt och där det finns väl fungerande samhällsfunktioner.
För att göra människor intresserade av att starta och driva lantbruksföretag tycks det i dagens snabbrörliga samhälle krävas ett annat värdeskapande än tidigare.
– I dag är var tredje svensk lantbrukare äldre än 65 år, och det finns ingen som kan ta över deras verksamheter. Tidigare var det ofta självskrivet att familjens äldsta barn skulle överta gården och familjeföretaget, men så är det inte i dag, säger Jennie Cederholm Björklund.
Social och miljömässig hållbarhet hellre än ekonomisk tillväxt
Studiens resultat visar att lantbrukarna inte upplever den stöttning som de får från stödorganisationerna som adekvat. I stället för att tillföra värde lägger det istället hinder i vägen för utveckling. I dag består stödet ofta av kortsiktiga åtgärder med fokus på ekonomiska tillväxtstrategier, vilket inte är det som dagens lantbrukare efterfrågar. I stället finns ett behov av stöd i form av en samtalspartner som kan bidra med input i arbetet.
– Lantbrukarna saknar relevant stöd som fokuserar på deras drivkrafter. De drivs inte av ekonomisk tillväxt, utan snarare av en strävan efter miljömässig och social hållbarhet. Dessutom är dagens lantbrukare både välutbildade och välinformerade, och de har stora nätverk både nationellt och internationellt. Det gör att de efterfrågar en annan typ av stöd jämfört med tidigare generationers lantbrukare, och rådgivningsorganisationerna har hittills inte varit tillräckligt lyhörda för den här förändringen, säger Jennie Cederholm Björklund.
Social samhörighet en avgörande aspekt
Inbäddning, eller så kallad embeddedness, handlar om social samhörighet. Att tillhöra ett socialt nätverk innebär att du har relationer till andra i din omgivning. I en företagskontext betyder det att ditt företag är knutet till andra företag, och till andra omgivande faktorer, till exempel till orten där företaget verkar. Inbäddning blir då ett mått på hur starka relationerna i det sociala nätverket är. Lantbruksföretag och lantbrukare tenderar att vara mycket starkt inbäddade i sin geografiska och sociala kontext.
– Lantbrukare bor oftast i samhället där de verkar. Därför är de också intresserade av bygdens sociala hållbarhet. Den här djupa inbäddningen kan leda till att de fattar beslut som inte är ekonomiskt lönsamma, men som skapar socialt mervärde. På det sättet påverkas de företagsekonomiskt negativt av embeddedness, men för samhället och bygden är deras engagemang ovärderligt. De skapar värde för landsbygden. Det är också inbäddningen – och tryggheten som den skapar – som lockar personer att stanna kvar i lantbruket, eller att återvända efter att ha arbetat med annat under en period. Den sociala tryggheten och det lugnare livet är starkt attraktiva värden, säger Jennie Cederholm Björklund.
Kontakt
Jennie Cederholm Björklund
jennie.cederholm_bjorklund@hh.se
070-584 55 99
Nyckelord
Kontakter
Christa AmnellKommunikatör
Tel:072-977 38 37christa.amnell@hh.seBilder
Länkar
Om
Box 823 (Besöksadress: Kristian IV:s väg 3)
301 18 Halmstad
035-16 71 00https://www.hh.se/
Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad rustar människor för framtiden genom att skapa värden, driva innovation och utveckla samhället. Ända sedan starten 1983 har verksamheten präglats av nytänkande och omfattande samverkan med samhället. Högskolan erbjuder populära verklighetsförankrade utbildningar. Forskningen är tydligt profilerad mot de två fokusområdena Hälsoinnovation respektive Smarta städer och samhällen.
Följ Högskolan i Halmstad
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Högskolan i Halmstad
Partitillhörighet och ålder spelar roll för lokalpolitikers utsatthet2.4.2024 09:04:08 CEST | Pressmeddelande
Politiker från Sverigedemokraterna och Miljöpartiet är de kommunpolitiker som främst upplever att de utsätts för hat och hot. Unga politiker känner sig mer utsatta än äldre. Kommunpolitiker över lag anger att hot och hat mot politiker i sin tur är ett hot mot demokratin. Detta visar ny forskning från Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad leder vägen mot tillämpning av AI i vården27.3.2024 11:31:01 CET | Pressmeddelande
Högskolan i Halmstad är en av de drivande krafterna bakom forskning om artificiell intelligens (AI) i vården. Det blir tydligt när AI Sweden publicerar sin nya AI-strategi. Lärosätets forskning om implementering av AI inom hälso- och sjukvården kan bli vägledande för utvecklingen av AI i Sverige. – De senaste åren har Högskolan i Halmstad tagit en ledande roll inom det här området, säger Jens Nygren, professor och fokusområdesledare för Hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad.
Utökad satsning på Elitmiljö bordtennis Halmstad19.3.2024 09:10:06 CET | Pressmeddelande
I sex år har Högskolan i Halmstad, som riksidrottsuniversitet, i samarbete med Svenska bordtennisförbundet och Halmstad bordtennisklubb, attraherat duktiga bordtennisspelare till Halmstad. Det tack vare möjligheten för elitspelare att kombinera sin idrottskarriär med högskolestudier. Nu utökas samarbetet ytterligare när spelare från Sannarpsgymnasiet och Högskolan samlas i en gemensam miljö.
Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus26.2.2024 09:27:45 CET | Pressmeddelande
Vad kan du plugga på Högskolan i Halmstad? Vilka ämnen läser du på de olika programmen? Hur är studentlivet? Vad kan du jobba med efter examen? Det är några av alla de frågar som besökarna kan få svar på när Högskolan i Halmstad bjuder in till öppet hus nu på torsdag, den 29 februari.
God hälsa och normal vikt kan förebygga långvarig smärta9.2.2024 09:10:00 CET | Pressmeddelande
Personer som har ont i knäna riskerar att drabbas av långvarig smärta i större delen av kroppen. God upplevd hälsa och att undvika övervikt och obesitas är faktorer som är viktiga för att förebygga långvarig smärta hos individer med knäsmärta. Det visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum