Lantbrukarnas Riksförbund

Lantbrukets miljöarbete förbättrar vattenmiljön i Sverige

Dela

En av lantbrukets största miljöutmaningar är att minska läckaget av fosfor från odlingsmarken. Svenska bönder har arbetat intensivt i flera år för att förbättra läget. Nu visar nya beräkningar att fosforläckaget från odling glädjande minskat mer än tidigare bedömningar.

Fram till 30 april pågår ett samråd för Vattendirektivets åtgärdsprogram. Enligt de senaste beräkningarna för hela landet har fosforläckaget minskat med 11 procent från 1995 till 2011 vilket motsvarar cirka 110 ton per år.

– Eftersom miljöarbetet har fortsatt är den verkliga minskningen fram till idag troligen mer än dubbelt så stor, säger Markus Hoffman, vattenexpert på LRF.

Det handlar bland annat om nyanlagda våtmarker och dammar som fångar upp fosfor, strukturkalkning för att minska jorderosion och minskad gödsling av åkrar på höstarna.

Att utföra beräkningar av näringsläckage från samtlig åkermark i ett helt land är en omfattande uppgift. I det arbetet deltar en rad forskare och flera myndigheter.

– Det är viktigt att beräkningsmodellerna utformas så att de tar hänsyn till så många åtgärder som möjligt, både sådana som benämns miljöåtgärder men även andra som minskar läckaget från landets gårdar, säger Markus Hoffman.

LRF menar att de svenska lantbrukarnas miljöarbete underskattas i beräkningarna.

– Det finns ett tydligt ”positivt miljömörkertal” av åtgärder som inte går att bortse från. För att fånga det behövs både bättre insamling av uppgifter om genomförda åtgärder men även forskning för att kvantifiera deras effekt, säger Markus Hoffman.

I tabellen nedan ges exempel både på miljöåtgärder men även andra åtgärder som har minskat fosforläckaget till sjöar och vattendrag och vilken de kan ha haft. Ännu fler åtgärder görs bland annat med miljörådgivning inom projektet Greppa Näringen.

 

 

Effekt ton fosfor

 

Minskad åkerareal

90

 

Våtmarker och dammar

35 - 115

 

Konventionella skyddszoner

5 – 10

 

Minskad höstspridning av stallgödsel

10 - 20

 

Strukturkalkning

20

 

Täckdikning

25

 

Minskad fosforgödsling

Ej kvantifierat

 

Miljörådgivning i miljöprojektet Greppa Näringen

a) Mindre fosfor i djurens foder

b) Ökad direktmyllning av mineralgödselfosfor

c) Fler bevuxna översvämningsmarker

d) Ökat underhåll av täckdikning

Ej kvantifierat

Ej kvantifierat

Ej kvantifierat

Ej kvantifierat

 

Summa

185 – 280

Bilden: Dammanläggning vid Stora Tollby. Foto: Gunnar Gidefeldt

För mera information, kontakta Markus Hoffmann, LRFs vattenexpert: markus.hoffman@lrf.se, 070-527 54 44 alternativt LRF pressavdelning 010-184 40 70

Bilaga. Så här är beräkningarna gjorda

  1. Våtmarker och dammar

Beräkningen av hur mycket fosfor som renas bort i alla landets anlagda våtmarker och dammar beror på hur många hektar dammyta som anlagts och på hur stor reningseffekten är per hektar dammyta. För båda underlagen råder osäkerhet.

Areal våtmarker och dammar

Under perioden 1996 till 2020 har det anlagts 11 677 hektar våtmarker i EU:s landsbygdsprogram. Under perioden 2018, 2019 och 2020 har det anlagts 2 070 hektar i LONA. (Naturvårdsverket). Utöver det har det anlagts våtmarker med andra stödformer som LOVA och kommunala medel. En enkätundersökning av LRF under sommaren 2020 besvarades av 950 lantbrukare. I en av frågorna framkom att lika många har anlagt en våtmark eller damm på egen bekostnad som med ekonomiskt stöd från LBP eller LOVA. Den verkliga arealen våtmarker och dammar är därför större än 13 747 hektar, summa enligt ovan, men det är svårt att veta hur stor.

Reningseffekt

Hur mycket fosfor som renas /fastläggs i en våtmark eller damm varierar stort beroende på flera olika faktorer som i sin tur beror på om dammen är konstruerad för näringsretention eller för biologisk mångfald eller annat syfte. Flera svenska utvärderingar och modellstudier har gjorts och i den svenska litteraturen finns siffror som åtminstone varierar från 3 till 35 kg fosfor per hektar vattenyta med beskrivning av en potential på upp till 50 kg fosfor per hektar dammyta för våtmarker som är avsedda som näringsfällor.

Ett exempel på en beräkning med arealen 13 747 hektar med en retention på 3 till 10 kg per hektar blir 41 till 137 ton fosfor.

  1. Konventionella skyddszoner

Enligt en rapport från Vattenmyndigheterna har de cirka 11 500 hektar skyddszonerna längs diken och vattendrag minskat fosforläckaget med cirka 12 ton under perioden 2015 – 2019. Samtidigt har SLU och SMED räknat fram att åtgärden endast lett till 4 ton. Med avrundning till närmsta fem presenteras den möjliga minskningen som intervallet 5-10 ton.

Referens: Vattenmyndigheterna: Metod för påverkanstypen diffusa källor Jordbruk.pdf

  1. Minskad höstspridning av stallgödsel

Att sprida stallgödsel sent på hösten kan innebära större risk för fosforläckage än vårspridning. Det visas bland annat i rapporten Ekohydrologi 160. Under perioden 2001 till 2019 har andelen vall som fått stallgödsel sent på hösten varierat från 9 till 18%. Som högst var den 2007-2009. Sedan dess har arealen vall som får gödsel sent på hösten minskat med i storleksordningen 60 000 hektar. Om merläckaget är cirka 0,2 kg fosfor per hektar (Ekohydrologi 160) motsvarar det 12 ton.

På samma sätt har andelen spannmålsareal som gödslas sent minskat, från 4 till 2 procent. Det motsvarar cirka 20 000 hektar. Även i kategorin ”övriga grödor” har den sena höstgödslingen minskat. Om merläckaget är cirka 0,1 kg fosfor per hektar (Ekohydrologi 160) motsvarar det 2 ton.

Beräkningen bygger på få fältförsök och är därför mycket osäker. Den sammantagna effekten kan vara 12+2 ton = 14 ton och anges som intervallet 10-20 ton för att påminna om osäkerheten.

  1. Strukturkalkning

Liksom för alla andra åtgärder består bedömningen av den sammanlagda effekten av effekten per hektar och av hur stor areal som strukturkalkats. För båda råder osäkerhet.

Areal strukturkalkning

Under perioden 2010 till 2016 har det strukturkalkats 41 930 hektar med LOVA-stöd enligt BalticSea2020, dvs i medeltal cirka 6 000 hektar per år. Sedan dess har strukturkalkning fortsatt varför den sammanlagda arealen till 2020 bör vara över 50 000 hektar.

En enkätundersökning av LRF under sommaren 2020 som besvarades av 950 lantbrukare fanns en fråga om lantbrukaren strukturkalkat. Svaret blev att ungefär dubbelt så många har strukturkalkat med helt egen finansiering som med LOVA-stödet. Den arealen syns inte i den officiella statistiken. Det finns inga uppgifter om hur stor areal som strukturkalkats utan stöd utan undersökningen visar antal lantbrukare. Om arealen med strukturkalkning skulle vara lika stor på gårdar som gjort det med egen finansiering som på gårdar med LOVA-stöd skulle den verkliga arealen uppgå till cirka 100 000 hektar.

Effekt per hektar

Enligt en rapport från Vattenmyndigheterna har cirka 12 000 hektar strukturkalkning minskat fosforläckaget med cirka 3 ton under perioden 2015 – 2019, alltså i medeltal 0,25 kg P per hektar.

Ett exempel på en beräkning med siffrorna ovan med en effekt på 0,25 kg per hektar och en areal på 75 000 hektar ger en effekt på bruttobelastningen på 19 ton fosfor, avrundas till närmsta tiotal ton dvs 20 ton.

Referens: Vattenmyndigheterna: Metod för påverkanstypen diffusa källor Jordbruk.pdf

  1. Täckdikning

I Jordbruksverkets rapport Avvattning av jordbruksmark i ett förändrat klimat finns den senast kända siffran över årliga areal täckdikning och det är 6-7  000 hektar åkermark per år. Det bör vara mer lerjordar än sand- och mojordar som täckdikas eftersom behovet på dessa jordar större. Om cirka 3 500 ha är lerjordar och det på dessa läcker i medeltal 1 kg fosfor (SLU, Ekohydrologi 159) och om hälften av dessa jordar lutar mer än 2% så sker där en minskning av fosforläckaget med 30% enligt en internationell metastudie. Se nedan. Det skulle bli 3 500 hektar x 1 kg P/ha x 30% minskning = 1 ton P per år. Om det täckdikats i medeltal 5 000 hektar per år sedan 1995 skulle det bli det 25 ton fosfor.

Referens: Effects of artificial land drainage on hydrology, nutrient and pesticide fluxes from agricultural fields – A review. Agriculture, Ecosystems and Environment, Volume 266, 2018. https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0167880918301476

  1. Minskad fosforgödsling

Fosforgödslingen med både mineralgödsel och stallgödsel har minskat sedan länge. Fosforgödslingen har minskat både på grund av att arealen åker minskat men även på den utnyttjade åkermarken. Samtidigt har skördarna ökat vilket betyder att mer fosfor förs bort från marken. Det har lett till att det så kallade fosforöverskottet, alltså skillnaden mellan till- och bortförsel minskat. I praktiken råder både under- och överskott på enskilda fält och på enskilda gårdar men för landet som helhet råder enligt SCB balans. Eftersom det finns ett stort förråd av fosfor i marken och det förrådet är större än den minskade tillförseln är det svårt att med säkerhet fastställa hur mycket som fosforhalten i marken minskat. I de nationella beräkningarna av SLU och SMED används ett tydligt samband med att fosforläckaget minskar när markens halt av fosfor minskar men det är ändå svårt att beräkna hur mycket som fosforläckaget minskat. Det kräver en mer djupgående bedömning och beräkning vad denna pm medgett. Därför lämnas den okvantifierad.

  1. Mindre åkerareal

Ingen vill att arealen mark för livsmedelsproduktion ska minska men det är en utveckling som pågått sedan länge. Åkermark tas i anspråk för bebyggelse, asfalteras eller planteras med skog. 1995 fanns 2 766 641 ha åkermark och år 2020 fanns 2 548 400 ha åkermark. Det motsvarar en minskning med 218 241 hektar. För varje hektar åkermark som upphör att vara åkermark minskar fosforutlakningen med i medeltal 0,6 kg fosfor vilket motsvarar cirka 130 ton. I verkligheten är det både lerjordar som läcker mer fosfor än 0,6 kg som försvinner och jordar i skogsbygder som läcker mindre än 0,6 kg fosfor. Bedömningen av hur mycket som den sammanlagt minskar med blir därför en bedömning av vilken åkermark som tas ur produktion. Det bebyggs och asfalteras cirka 600 hektar åkermark per år vilket blir 15 000 hektar under 1995 till 2020. Det är alltså mer mark som beskogas än bebyggs och den marken är sannolikt permanent bevuxen av gräs före den växer igen eller planteras igen. Därför läcker den troligen mindre fosfor än medeltalet på 0,6 kg per hektar. Med antagandet att den läcker 0,4 kg fosfor per hektar skulle det motsvara cirka 90 ton fosfor. I verkligheten kan mark som blivit skogsmark fortsätta ha ett förhöjt läckage under lång tid jämfört med skogsmark som aldrig varit uppodlad.

Frågor besvaras av Markus Hoffmann, LRFs vattenexpert: markus.hoffman@lrf.se 070-527 54 44

Nyckelord

Kontakter

För mera information, kontakta LRF pressavdelning 010-184 40 70

Bilder

Om

Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Franzéngatan 6
11251 Stockholm

010-1844000https://www.lrf.se/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

www.lrf.se

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Vägunderhåll glöms i infrastrukturpropositionen16.4.2021 13:48:50 CEST | Pressmeddelande

Regeringen har idag presenterat en infrastrukturproposition som innehåller förslag prioriteringar kring Sveriges infrastruktur de kommande tolv åren. Satsningen på omkring 800 miljarder är rekordstor, men lämnar fortfarande en del att önska när det kommer till vägunderhåll. – Underhållet på det statliga vägnätet är eftersatt, inte minst när det kommer till det lågtrafikerade vägnätet på landsbygden. Även om regeringen nu höjer anslaget till vägunderhåll, så är det fortfarande för lite i förhållande till behoven. Det finns en risk att Trafikverket kommer att tvingas prioritera vägarna kring storstäderna. Vi kommer heller inte kunna ta igen eftersatt underhåll på vägnätet. Detta vägval kommer förstärka klyftan mellan stad och land, vilket LRF är kritiska till, säger Mikael Bäckström, LRFs talesperson i infrastrukturfrågor.

Besvikelse när regeringen sparar in på jordbruket14.4.2021 09:10:26 CEST | Pressmeddelande

Regeringen väljer i sin vårbudget att inte dela ut 1 miljard kronor som tidigare öronmärkts för Sveriges lantbrukare. ¬¬– Vi är besvikna över att regeringen väljer att minska den nationella medfinansieringen av landsbygdsprogrammet, med hänvisning till att EU tillför medel via sin återhämtningsfond för coronaeffekten. Det blir ett nollsummespel där Sveriges livsmedelsproducenter blir de ekonomiska förlorarna, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

LRF föryngrar riksförbundsstyrelsen9.4.2021 13:15:36 CEST | Pressmeddelande

31-åriga växtagronomen Beatrice Ramnerö från Älvsbyn föreslås som nu ledamot i LRFs riksförbundsstyrelse. – Attraktionskraften som gör att fler intresserar sig för att utbilda sig och jobba inom lantbruksnäringen är den av de fråga jag brinner som mest för. För att lyckas med det så är det viktigt att vår näring uppfattas som hållbar och jämställd, två andra frågor jag känner stort engagemang för, säger Beatrice Ramnerö.

Ny undersökning: Greppa Näringen ökar lantbrukets hållbarhet18.3.2021 07:54:00 CET | Pressmeddelande

Satsningen ”Greppa Näringen”, som hjälper svenska bönder att bli mer miljömässiga och hållbara, fyller 20 år. En färsk mätning visar att både miljöåtgärderna på gårdarna och böndernas nöjdhet ökar. ¬– Det är viktigt att lantbrukarna är nöjda med Greppas verksamhet. Syftet är att alla blir vinnare, i form av både förbättrad produktivitet, minskad miljöpåverkan och ökat förtroende hos konsumenterna, säger Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum