LAS – Staten är inget familjeföretag

Den av regeringen tillsatta LAS-utredningen gjorde inga undantag för sina förslag om en ny arbetsrättslagstiftning, utan förespråkade en enhetlig lagstiftning för hela arbetsmarknaden, även när det gällde anställningstryggheten.

 - Anställningsskyddet inom statlig sektor har inte varit föremål för några specifika politiska överenskommelser eller ens beskrivits som ett problem i den politiska debatten. Därför menar vi att de förslag som LAS-utredningen lade fram och som nu kan bli verklighet, inte bör omfatta den statliga arbetsmarknaden, säger Britta Lejon, förbundsordförande för Fackförbundet ST.

I LAS-utredningens förslag ville man bland annat göra det lättare för arbetsgivaren att själv välja vilka anställda som ska sägas upp vid varsel, och för mindre företag skulle möjligheten att ogiltigförklara uppsägningar helt tas bort.

 - Förslagen härstammar ju från önskemål från småföretag. Men det vore helt orimligt att staten ska styras som om det vore ett familjeföretag, Så ser inte uppdraget för en statstjänsteman ut, och så bör heller inte anställningsskyddet utformas, säger Britta Lejon.

Fackförbundet ST tecknar för sina medlemmar i statlig tjänst via samverkansorganet OFR/S,P,O kollektivavtal med Statens Arbetsgivarverk. För närvarande finns ett avtal (TurAS) som reglerar turordningen vid uppsägning på grund av arbetsbrist i statliga myndigheter, som ett komplement till Lagen om anställningsskydd.

 -  Vi vill värna vårt avtal, och utveckla det. Arbetsgivarverket har som uppdrag att skapa en statsförvaltning i världsklass, då behöver vi mer anställningstrygghet i staten, inte mindre, säger Britta Lejon.

Trots att ST inte var en part i de förhandlingar som nu misslyckades, beklagar förbundet att man inte lyckades komma fram till ett avtal. Men det finns fortfarande möjlighet för parterna på arbetsmarknadens olika sektorer att själva avgöra vilka regler som ska gälla.

 -  Helt grundläggande är att utredningens förslag inte får bli verklighet rakt av. Det skulle inte bara innebära att partsmodellen försvagas, utan att alla anställdas rättssäkerhet försvagas, säger Britta Lejon