Låt fler akademiker bidra till att lösa brott

Polismyndighetens viktigaste uppdrag är att förebygga och utreda brott. Myndigheten har samtidigt många utmaningar framför sig med komplexa utredningar, vilket innebär att behovet av akademisk kunskap ökar. Det anser fackförbundet Akavia.

– Polismyndigheten menar att man har nått gränsen för antalet civilanställda inom myndigheten. Men att sätta en gräns är helt fel väg att gå. Myndigheten bör i stället se till den kompetens och specialisering som akademiker kan bidra med, och dessutom i högre grad ta vara på den kunskap som akademiker tillför i det brottsutredande uppdraget, säger Anna Nitzelius, sakkunnig på Akavia.

Akavia har tillsammans med Saco-S, statligt anställda inom Saco vid Polismyndigheten, genomfört en enkät bland akademiker inom Polismyndigheten. Enkäten ligger som grund för den nya rapporten ”Inte bara blåljus – akademiker inom Polismyndigheten” som Akavia har tagit fram.

Rapporten visar att en majoritet av akademiker som jobbar inom Polismyndigheten trivs inom myndigheten, men en av tio svarar att de inte gör det. Framför allt är det forensiker som inte trivs.

– De främsta anledningarna till att man inte trivs är missnöje med ledarskapet, löneutvecklingen och dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter. Detta är allvarligt. Som Sveriges största statliga myndighet måste Polismyndigheten vara en attraktiv arbetsgivare för samtliga medarbetare, säger Anna Owens, ordförande Saco-S vid Polismyndigheten.

Akavia föreslår bland annat i rapporten att antalet civila utredare bör öka, att det interna målet om 70 procent poliser och 30 procent civila tas bort och att fler chefer ska ha akademisk bakgrund.

Undersökningen visar också att kränkningar och mobbning förekommer och det är i högre grad kvinnorna som är utsatta. Akavia menar att nolltolerans ska råda.

Rapporten finns bifogad här.

Fakta ur rapporten ”Inte bara blåljus – akademiker inom Polismyndigheten”:

• Bland akademikerna som inte trivs är det 22 procent som uppger ledarskapet som orsak. Därefter kommer löneutveckling (16 procent), dåliga utvecklings- och karriärmöjligheter (13 procent) samt den interna kulturen (12 procent).
• Sex av tio svarar nej på frågan om de kan påverka lönen genom sin arbetsprestation.
• 15 procent av medlemmarna som besvarat enkäten att de utsatts för mobbning eller annan kränkande särbehandling under det senaste året. Siffran är något högre för kvinnor (16 procent) jämfört med män (10 procent). Av dessa svarar var tionde medlem att det sker ofta.
• 27 procent anser att deras kompetens inte tas tillvara på fullt ut.

Undersökningen genomfördes våren 2021 genom en enkät som skickades till 2 930 medlemmar i Sacoförbunden vid Polismyndigheten. Svarsfrekvensen var 53 procent.