Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering kan hjälpa patienter med svår depression att känna glädje och njutning

Dela

En ny form av magnetstimulering, som ges mitt över pannan, kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. Det visar en studie på Akademiska sjukhuset. Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression med goda resultat.

En studie vid Akademiska sjukhuset visar att transkraniell magnetstimulering kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. På bilden syns sjuksköterskorna Lovisa Malabeux och Johan Lundgren som arbetat med att ge behandlingarna i forskningsprojektet.
En studie vid Akademiska sjukhuset visar att transkraniell magnetstimulering kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. På bilden syns sjuksköterskorna Lovisa Malabeux och Johan Lundgren som arbetat med att ge behandlingarna i forskningsprojektet.

- Det är lovande att studien visar att patienter med depression får positiv effekt vid motivationsbrist och anhedoni, dvs att inte kunna uppleva något som positivt eller tillfredsställande. Däremot verkar behandlingen inte hjälpa mot samma symtom vid schizofreni, vilket vi också studerat och som det idag saknas verksam behandling för, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset.

I studien, som nyligen publicerats i Journal of Affective Disorders, har man inkluderat både patienter med depression och schizofreni. Forskarna har använt en nyutvecklad form av magnetstimulering, som innebär att hjärnstimuleringen ges mer djupgående, mittöver pannloben, i stället för som tidigare på vänstra pannloben. Patienterna har fått behandling två gång per dag i två till tre veckor, istället för som i sedvanlig klinisk behandling, en gång per dag under tre till sex veckor.

Transkraniell magnetstimulering (rTMS) innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.

I Sverige var magnetstimulering fram till 2017 endast rekommenderad att ges till patienter med depression inom ramen för forskningsprojekt. Då kom Socialstyrelsen med nya riktlinjer som innebär att behandlingen ses som ett alternativ vid svårbehandlad depression. I många andra delar av världen har det dock sedan länge varit en godkänd behandling för depression.

– Vi har fått uppleva flera solskenshistorier av behandlingen i studien, där patienter med svårbehandlad depression, som tidigare levt instängda bakom nedfällda persienner, utan arbete och sociala kontakter, kunnat återgå till arbetslivet och knyta kontakt med vänner igen, berättar Robert Bodén.

Han ser magnetstimulering som ett bra tillägg i behandlingsarsenalen för den stora grupp patienter med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling.

– I vår studie ser vi också att det går att specifikt komma åt några av de symtom som ibland kan vara extra svårbehandlade vid depression genom att rikta behandlingen mot ett nytt behandlingsområde i hjärnan. Vi har använt en form av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid vilket gör att varje behandlingssession kan genomföras på bara drygt sex minuter, och under hälften så många veckor som sedvanlig behandling, berättar Robert Bodén och fortsätter:

– Söktrycket är högt, även från sjukvårdsregionen och övriga landet, och det gör den här typen av tidseffektiva varianter av magnetstimulering extra tilltalande. Att vi inte såg någon effekt på samma symtom hos patienter med schizofreni skulle kunna bero på att behandlingstiden blev för kort för dem. Det har faktiskt precis nyligen kommit studier med längre behandlingstid och högre stimuleringsfrekvens som visat effekt på motivationsbrist och anhedoni vid schizofreni.

Förhoppningen är att kliniken ska kunna utöka verksamheten på sikt. Eftersom det är en ny behandlingsmetod understryker Robert Bodén vikten av att de som arbetar kliniskt fortsätter lära sig vilka patienter som har bäst nytta av behandlingen. Sedan 2018 finns också ett rikstäckande kvalitetsregister för Transkraniell magnetstimulering (rTMS).

– Studier som vår och det här registret kommer vara till stor hjälp för att öka den kliniska kunskapen om rTMS i Sverige, så att vi i framtiden lättare kan fastställa vilken patient som ska ha vilken behandling redan från början, avrundar han.

Läs hela artikeln i Journal of affective disorders.

För mer information/intervju:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset,
e-post: robert.boden@neuro.uu.se


FAKTA: Magnetstimulering

  • Transkraniell magnetstimulering (rTMS) utförs genom att en elektromagnet sätts mot huvudet.
  • Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken.
  • Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.
  • Olika områden i hjärnan är sammankopplade i nätverk. Genom att påverka ett ytligt liggande hjärnområde med rTMS kan man påverka ett helt nätverk i hjärnan som troligen är påverkat vid depression.

Nyckelord

Bilder

En studie vid Akademiska sjukhuset visar att transkraniell magnetstimulering kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. På bilden syns sjuksköterskorna Lovisa Malabeux och Johan Lundgren som arbetat med att ge behandlingarna i forskningsprojektet.
En studie vid Akademiska sjukhuset visar att transkraniell magnetstimulering kan hjälpa patienter med depression att återfå motivationen och känna glädje och njutning. På bilden syns sjuksköterskorna Lovisa Malabeux och Johan Lundgren som arbetat med att ge behandlingarna i forskningsprojektet.
Ladda ned bild
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset. Foto: Cecilia Yates
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum