Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering prövas mot depression under graviditet

Dela
Ungefär 10-20 procent av alla gravida drabbas av depression, en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Magnetstimulering (TMS) har visat sig vara en effektiv och skonsam behandlingsmetod för depression i flera andra patientgrupper. Därför inleds inom kort en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där metoden ska utvärderas på gravida kvinnor.
Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.

- Vi behöver alternativa behandlingsstrategier för den här patientgruppen och TMS är lovande både på grund av relativt snabb behandlingseffekt och få förväntade biverkningar. Det finns också pilotdata, bland annat från vår egen forskargrupp, som tyder på att gravida skulle kunna vara en grupp som har mycket goda förutsättningar för att svara väl på behandlingen, säger Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati samt mot rösthallucinationer vid psykos.

I den aktuella studien räknar forskarna med att inkludera 60 kvinnor som fått depression i samband med graviditet. Deltagarna slumpas in i två grupper, där den ena får TMS och den andra en placeboversion av behandlingen. Hos en grupp av deltagarna ska forskarna även följa hur hjärnans anatomi och funktion påverkas under studiens gång.

Enligt Sara Sylvén drabbas ungefär 10-20 procent av alla gravida av depression som därmed är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Idag erbjuds kvinnorna extra stöttning i form av utökade besök inom mödravården, samtalskontakt och/eller antidepressiv medicinering.

- Det vanliga är att patienterna fångas upp inom mödravården, men det förekommer också att kvinnor söker hjälp på vårdcentral eller inom psykiatrin på egen hand. Vissa kvinnor har en tidigare historik av depression och återinsjuknar under graviditeten, berättar Sara Sylvén.

Hon beskriver TMS som en relativt biverkningsfri metod. Dock kan vissa patienter, framförallt på grund av ytlig muskelstimulering, uppleva själva behandlingstillfällena som smärtsamma och vissa kan få viss huvudvärk strax efteråt.

- Förhoppningen är att studien ska visa att TMS är en skonsam behandlingsmetod med påfallande god effekt för patientgruppen. Samtidigt ser vi möjligheter att få till stånd ett effektivare samarbete mellan psykiatrin och mödrahälsovård/primärvård. Det kan bli en positiv spinoff-effekt, avrundar Sara Sylvén.

Studien, som startar i början av våren, beräknas vara avslutad vid årsskiftet hösten 2022.


För mer information/intervju, kontakta:

Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 10 26, e-post: Sara.Sylven@neuro.uu.se

Malin Gingnell, ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel: 018-471 21 56, e-post: Malin.Gingnell@psyk.uu.se

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, tel018-617 41 80, e-post: robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye