Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering prövas mot depression under graviditet

Dela

Ungefär 10-20 procent av alla gravida drabbas av depression, en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Magnetstimulering (TMS) har visat sig vara en effektiv och skonsam behandlingsmetod för depression i flera andra patientgrupper. Därför inleds inom kort en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där metoden ska utvärderas på gravida kvinnor.

Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.

- Vi behöver alternativa behandlingsstrategier för den här patientgruppen och TMS är lovande både på grund av relativt snabb behandlingseffekt och få förväntade biverkningar. Det finns också pilotdata, bland annat från vår egen forskargrupp, som tyder på att gravida skulle kunna vara en grupp som har mycket goda förutsättningar för att svara väl på behandlingen, säger Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Magnetstimulering, repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS), innebär att hjärnan stimuleras med korta snabbt upprepande magnetpulser. Behandlingsmetoden används med goda resultat inom rutinsjukvård framförallt mot svåra symtom vid medelsvår till svår depression hos vuxna. Inom ramen för kliniska studier har den också prövats vid schizofreni, då främst för att behandla motivationsbrist och apati samt mot rösthallucinationer vid psykos.

I den aktuella studien räknar forskarna med att inkludera 60 kvinnor som fått depression i samband med graviditet. Deltagarna slumpas in i två grupper, där den ena får TMS och den andra en placeboversion av behandlingen. Hos en grupp av deltagarna ska forskarna även följa hur hjärnans anatomi och funktion påverkas under studiens gång.

Enligt Sara Sylvén drabbas ungefär 10-20 procent av alla gravida av depression som därmed är en av de vanligaste graviditetskomplikationerna. Idag erbjuds kvinnorna extra stöttning i form av utökade besök inom mödravården, samtalskontakt och/eller antidepressiv medicinering.

- Det vanliga är att patienterna fångas upp inom mödravården, men det förekommer också att kvinnor söker hjälp på vårdcentral eller inom psykiatrin på egen hand. Vissa kvinnor har en tidigare historik av depression och återinsjuknar under graviditeten, berättar Sara Sylvén.

Hon beskriver TMS som en relativt biverkningsfri metod. Dock kan vissa patienter, framförallt på grund av ytlig muskelstimulering, uppleva själva behandlingstillfällena som smärtsamma och vissa kan få viss huvudvärk strax efteråt.

- Förhoppningen är att studien ska visa att TMS är en skonsam behandlingsmetod med påfallande god effekt för patientgruppen. Samtidigt ser vi möjligheter att få till stånd ett effektivare samarbete mellan psykiatrin och mödrahälsovård/primärvård. Det kan bli en positiv spinoff-effekt, avrundar Sara Sylvén.

Studien, som startar i början av våren, beräknas vara avslutad vid årsskiftet hösten 2022.


För mer information/intervju, kontakta:

Sara Sylvén, ST-läkare inom psykiatri och forskare, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-617 10 26, e-post: Sara.Sylven@neuro.uu.se

Malin Gingnell, ST-läkare i psykiatri på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel: 018-471 21 56, e-post: Malin.Gingnell@psyk.uu.se

Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset, tel018-617 41 80, e-post: robert.boden@neuro.uu.se

Bilder

Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Depression är en av de vanligaste komplikationerna under graviditet. I en studie på Akademiska sjukhuset ska man utvärdera om magnetstimulering kan vara en effektiv, alternativ behandlingsmetod.
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Avancerad intensivvård förbättrar överlevnaden för de mest underburna barnen2.3.2021 08:15:00 CETPressmeddelande

En konsekvent, avancerad neonatalvård för alla barn som föds extremt för tidigt leder till en överlevnad som inte skiljer sig nämnvärt mellan barn födda i graviditetsvecka 22 och 24. Det framgår av en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet där forskarna följt barn födda under perioden 2006-2015. Enligt forskarna talar studien för att aktiva intensivvårdsinsatser bör erbjudas de extremt underburna barnen.

Akademiska först i Skandinavien med kateterburen operation av hjärtklaffar vid hormonproducerande cancer22.2.2021 12:45:00 CETPressmeddelande

Thoraxkirurger på Akademiska sjukhuset har för första gången i Skandinavien utfört ett dubbelt hjärtklaffsingrepp med kateterteknik på en patient som tidigare genomgått öppen hjärtkirurgi för klaffsjukdom relaterad till neuroendokrin tumörsjukdom. Metoden innebär ökade möjligheter till andragångsoperationer av hjärtklaffarna för denna patientgrupp.

Patienter ger högre betyg till Akademiska17.2.2021 08:15:00 CETPressmeddelande

En attitydmätning hösten 2020 visar att patienter som besökt Akademiska ger sjukhuset högre betyg än i en jämförbar mätning våren 2017. Det gäller i stort sett alla punkter, men skillnaden är störst vad gäller miljön, såsom lokalernas standard och en trivsam miljö. Även tillgängligheten uppskattas. 60 procent upplevde inga eller små problem med väntetiderna trots den höga beläggningen under pandemin.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum