Akademiska sjukhuset

Magnetstimulering som rutinbehandling är effektiv för svårbehandlad depression

Dela
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset har forskare utvärderat den vanligast förekommande varianten där patienten får högfrekventa skurar av magnetimpulser, så kallad thetaburst. Resultaten visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Särskilt bra svarade äldre på behandlingen och de som inte var djupast deprimerade. Hos 16 procent försvann depressionen helt.
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen.  Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)

– Detta är mycket positiva resultat. Magnetstimulering är ett välkommet tillägg i behandlingsarsenalen för den stora gruppen med svårbehandlad depression som inte har tillräcklig effekt av samtalsterapi och läkemedelsbehandling. Antalet patienter som behandlas med magnetstimulering ökar för varje år. I fjol behandlades drygt 500 patienter i Sverige, säger Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Magnetstimulering, eller repetitiv transkraniell magnetisk stimulering (rTMS) som det också kallas, är sedan 2017 ett rekommenderat behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression. Behandlingen innebär att en elektromagnet sätts mot huvudet, mitt över pannan. Magneten producerar ett snabbt varierande magnetfält som framkallar ett svagt elektriskt fält i hjärnbarken. Detta leder till att nervcellerna i hjärnan som ligger strax under spolen antingen får lättare eller svårare att signalera.

Nyligen lanserades en variant av behandlingen, intermittent thetaburst-stimulering (iTBS) som enligt Robert Bodén har visat sig vara lika effektiv som tidigare traditionell högfrekvent magnetstimulering, rTMS, men med skillnaden att behandlingen bara tar tre minuter jämfört med 37 minuter. Under de senaste åren har därför iTBS snabbt blivit den dominerande rTMS-behandlingen i Sverige.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur effektiv och tolerabel den nya formen av magnetstimulering är när den nu introducerats som en standardbehandling för svårbehandlad depression. Forskarna har även undersökt om demografiska och kliniska faktorer kan förutsäga om patienterna kommer svara på behandlingen.

Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset, Karolinska Institutet och Örebro Universitet.Forskarna har analyserat data från det nystartade svenska nationella kvalitetsregistret för repetitiv transkraniell magnetstimulering (Q-rTMS) under perioden januari 2018 till maj 2021. Totalt ingick 542 patienter som behandlats med iTBS för unipolär eller bipolär depression.

– Drygt 42 procent av patienterna svarade bra eller mycket bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann den aktuella depressionen helt, vilket är mycket positivt i en grupp av patienter med svårbehandlad depression. Vi såg också att det var bättre effekt hos de åldersgrupper som var äldre än 25 år. Och det var också bättre effekt hos dem som inte hade de allra djupaste depressionerna. Endast en procent av patienterna mådde sämre eller mycket sämre efter behandlingen och inga allvarliga biverkningar rapporterades, framhåller Robert Bodén och fortsätter:

– Resultaten i den här studien överensstämmer med tidigare kliniska prövningar av rTMS, vilket är betryggande. Då vet vi nu att det blir lika bra effekt av behandlingen även i vanlig rutinsjukvård. Och den här typen av magnetstimulering som ger många pulser på kort tid gör att varje behandlingssession kan genomföras på en tiondel av tiden. Det gör ju såklart behandlingen lättare för patienterna men också att vi kan behandla fler patienter per dag, avrundar Robert Bodén.

Länk till den vetenskapliga artikeln.


För mer information/intervju, kontakta:
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet; robert.boden@neuro.uu.se

Nyckelord

Bilder

Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen.  Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Sedan en tid tillbaka erbjuds magnetstimulering av hjärnan inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression.En studie vid bland annat Akademiska, där man utvärderat en metod kallad thetaburst, visar att drygt 42 procent av patienterna svarade bra på behandlingen. Hos 16 procent försvann depressionen helt. Foto: Akademiska sjukhuset (patienten är statist.)
Ladda ned bild
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Robert Bodén, överläkare på mottagningen för hjärnstimulering vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye