Kungliga Dramatiska Teatern AB

Magnus Roosmann och Melinda Kinnaman i Tarjei Vesaas Fåglarna

Dela

Den norske författaren Tarjei Vesaas Fåglarna har hyllats som en av de stora nordiska romanerna. Nu sätts den upp för första gången som teater i Sverige. Premiär på Elverket den 19 mars.

Det blev Mattis livslott att inte kunna vara duglig och redbar i livet. Ända sedan barndomen har han varit lite sär och eljest och man viskar och flinar bakom hans rygg. Han försörjs av sin storasyster Hege och de bor tillsammans i en stuga vid vattnet. 
Kanske hade allt förblivit detsamma om inte en morkulla plötsligt och gåtfullt hade valt att börja flyga tvärs över stugan. Sådant sker inte av sig självt. Och detta oväntade sätter igång en händelsekedja som ruckar på Mattis värld och till sist får den att rämna. 

– Vesaas mästerskap består i att formulera sig kring vår längtan efter det onämnbara, en längtan som enligt honom bor i oss alla: Längtan efter ett förunderligt morkullesträck i vårskogen, efter en sällsam fågel på vägen en alldeles vanlig dag, längtan efter kontakt med de människor som betyder bära eller brista för en, en smekning över kinden som kan ge livet ny riktning. Mattis är hjälplös mitt i detta - så som vi väl alla för det mesta är. Men katastrofen, om strängarna blir avklippta, är inte lika stor för alla(citat: Tarjei Vesaas 1959), säger regissören Ole Anders Tandberg som återvänder till Dramaten med sin dramatisering avFåglarna som han satt upp en gång förut: då med stor framgång på Det Norske Teatret i Oslo, 1997. 

Författaren Tarjei Vesaas växte upp som äldst bland tre bröder på en gård i Telemark och förväntades ta över lantbruket. Men de förväntningarna svek han. Det strävsamma och praktiska bondelivet passade honom inte, en ensling som i stället föredrog att drömma och fantisera. När han skrev om Mattis skrev han också om sig själv. 

Tarjei Vesaas (1897-70) är en av den norska litteraturhistoriens giganter och var många gånger tippad och föreslagen Nobelpristagare i litteratur. Fåglarna hyllades som ett mästerverk av nordiska kritiker när den gavs ut 1957 och Vesaas anses vara en av Norges mest framstående författare genom tiderna.1964 belönades han med Nordiska rådets litteraturpris för romanen Isslottet (1964). 

Regissören Ole Anders Tandberg rör sig mellan opera- och teaterscenerna. Han har under senare år regisserat en rad föreställningar på Kulturhuset Stadsteatern som Kung Lear Othello Jag är vinden och storsuccén Min kamp . På Kungliga Operan i Stockholm har han bland annat satt upp Don Giovanni Così fan tutte Figaros bröllop och Trollflöjten . På de internationella operascenerna har Ole Anders Tandberg haft framgång med bland annat Lady Macbeth från Mtsensk i Berlin.

Medverkande 
Mattis Magnus Roosmann 
Hege Melinda Kinnaman 
Jörgen Filip Alexanderson 
Flickan Sofia Pekkari 
Pojken Marcus Vögeli 
Mannen Magnus Ehrner 
Kvinnan Jennie Silfverhjelm 
Anna Lina Leandersson 
Inger Emma Broomé 


Översättning Marie Lundquist 
Dramatisering Nils Sletta och Ole Anders Tandberg 
Regi Ole Anders Tandberg 
Scenografi Erlend Birkeland 
Kostym Maria Geber 
Ljus Ellen Ruge 
Musik Fläskkvartetten 
Peruk och mask Anne-Charlotte Reinhold 
  

Sverigepremiär den 19 mars, Elverket

För mer information: 

Mimmi Fristorp 
Pressansvarig 
08-6656175 
0703-726175 
mimmi.fristorp@dramaten.se 

Bilder

Dokument

Om

Kungliga Dramatiska Teatern AB
Kungliga Dramatiska Teatern AB
Dramaten, Box 5037
102 41 Stockholm

08 - 665 61 00http://www.dramaten.se

Kungliga Dramatiska Teatern, mer känd som Dramaten, är Sveriges nationalscen. Teatern verkar utifrån ett uppdrag från regeringen, som bland annat innebär att teatern såväl ska förvalta teaterhistorien som arbeta för teaterkonstens utveckling. På Dramaten spelas således klassiker, nyskriven teater och teater för barn och ungdom. Teatern ägs till 100 procent av svenska staten. Teaterchef är Eirik Stubø.

Teaterhuset vid Nybroplan är Dramatens hemvist sedan 1908, och rymmer fyra scener. Den största, Stora scenen, rymmer upp till 770 besökare. I direkt anslutning till huset vid Nybroplan, på Almlöfsgatan bakom, ligger Lilla scenen. Sedan 1997 har Dramaten också en scen på Elverket, på Linnégatan 69.

Följ Kungliga Dramatiska Teatern AB

Abonnera på våra pressmeddelanden.

Senaste pressmeddelandena från Kungliga Dramatiska Teatern AB

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum