Många på språkintroduktion går till komvux
– Övergångarna från språkintroduktion till vuxenutbildningen är många idag och de kommer sannolikt att öka framöver. Därför är det viktigt att kommunerna har en beredskap att svara mot de behov som kommer att finnas och att de erbjuder studie- och yrkesvägledning av god kvalitet för att stötta eleverna på bästa sätt, säger Torun Rudin, chef för gymnasieenheten på Skolverket.
Många elever går vidare till vuxenutbildning
47 procent av de elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 gick vidare till någon form av vuxenutbildning inom fyra år efter starten. För elever som gick till komvux var det vanligaste ämnet svenska som andraspråk, både på grundläggande, och på gymnasial nivå. När det gäller yrkeskurser är det bara kurser från vård- och omsorgsområdet som finns med bland de tio vanligaste gymnasiala kurserna för eleverna. Många kommuner som svarade på Skolverkets enkät menade att utbudet inom vuxenutbildningen behöver utvecklas för att bättre passa de elever som kommer från språkintroduktion, särskilt när det gäller utbudet av yrkesutbildning.
En tredjedel till gymnasieskolan
Skolverkets kartläggning visar att en dryg tredjedel (36 procent) av de elever som påbörjade språkintroduktion 2011 och 2012 någon gång har varit inskrivna på nationella program under de fyra följande åren efter sin studiestart. De två största programmen var naturvetenskapsprogrammet och vård- och omsorgsprogrammet, som samlar sammantaget 30 procent av de språkintroduktionselever som läser vidare på ett nationellt program. Elever som övergår till nationella program får ofta en lång sammanlagd tid i gymnasieskolan. Uppföljning efter sex år, då de flesta lämnat gymnasieskolan, visar att ungefär hälften av eleverna som övergick till nationellt program har tagit examen.
Saknas ofta riktlinjer
Fakta om rapporten
Detta är den tredje uppföljningsrapporten om språkintroduktionsprogrammet som vänder sig till nyanlända ungdomar som behöver en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket för att kunna gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Rapporten innehåller statistiska beskrivningar och analyser som bygger på registeruppgifter, och en enkät till samordnarna för nyanländas lärande i de kommuner som har språkintroduktion. Den statistiska redovisningen följer tidigare språkintroduktionselever under längre tid för att ge en så heltäckande bild som möjligt av deras utbildningsvägar efter språkintroduktion. Enkäten besvarades av 144 kommuner och 8 kommunalförbund, vilket är en svarsfrekvens på 68 procent för kommunerna och 88 procent för kommunalförbunden.
Kontaktuppgifter
Frågor om fakta och statistik i rapporten kontakta undervisningsråden Fredrik Lundholm, 08-527 331 33 eller Linda Wennler, 08-527 334 34
Frågor om gymnasieskolan kontakta Torun Rudin, chef för gymnasieenheten, 08-527 336 04
Frågor om vuxenutbildning kontakta Marcello Marrone, chef för vuxenutbildningsenheten, 08-527 334 56
Nyckelord
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum