Många skolor vill anordna lovskola men har svårt att fylla platserna med elever
– Många vill anordna lovskola men lyckas inte fylla platserna, vilket gör att en del av pengarna aldrig betalas ut. Skolverket har fått signaler om att det är svårt att locka elever till lovskolan och att det är svårt att få tag på behöriga lärare, säger Johanna Freed, chef för statsbidragsenheten på Skolverket.
Översökt men lågt utnyttjat
2016 var anslaget för bidraget 150 miljoner kronor. 365 huvudmän ansökte om totalt 178 miljoner kronor. Men skolorna hade svårt att fylla de platser som de planerat för. Totalt betalade Skolverket ut 98 miljoner kronor i bidrag, vilket motsvarar två tredjedelar av det totala anslaget. Skillnaden mellan sökt belopp och rekvirerat belopp var nästan 71 miljoner kronor. 2017 var anslaget för bidraget 118,7 miljoner kronor. 396 huvudmän ansökte om totalt 248 miljoner kronor. Men i slutändan betalade vi ut 88,5 miljoner kronor, vilket motsvarar ungefär 75 procent av det totala anslaget. Det gör att ungefär 82 miljoner, motsvarande en tredjedel av bidraget, inte har kunnat betalats ut under de senaste två åren.
Antalet elever i lovskola ökar något
Antalet elever i lovskola ökade något mellan 2016 och 2017. Från 43 000 till 48 000 elever. Den absoluta merparten av statsbidraget betalas ut för lovskola under sommarlovet. Ungefär hälften av eleverna deltog i lovskola på sommaren. Under 2016 läste varje elev i genomsnitt 2,3 veckor i lovskola under sommarlovet och 2,6 dagar under övriga lov. Motsvarande siffror för 2017 var 2,2 veckor respektive 2,5 dagar.
Få blir behöriga till gymnasieskolan
Av de elever i årskurs 9 och från introduktionsprogrammen som deltog i lovskola under sommarlovet 2016 uppgavs att drygt 1 100 elever blev behöriga till ett nationellt gymnasieprogram. Det motsvarar ungefär sju procent av eleverna. Motsvarande siffra för 2017 var drygt 1600 eller drygt 15 procent. År 2016 uppnådde drygt 4 400 elever lägst betyg E efter sommarskola. Det var något fler elever 2017 då 4 700 klarade gränsen för godkänt betyg efter prövning.
– En trolig orsak till att förhållandevis få elever blir behöriga till gymnasieskolan är att många av deltagarna är från språkintroduktionsprogrammet och har som mål att främst utveckla svenska språket, inte att läsa för betyg. Vi tycker det är bra om bidraget kan användas till att ge nyanlända elever mer undervisning i svenska, om kommuner och fristående skolor bedömer att det behovet finns, säger Johanna Freed.
Fakta om bidraget
Statsbidraget för att anordna lovskola har funnits sedan 2014. Statsbidraget fördelas med upp till 1500 kronor per elev och vecka och syftet är att stötta elever som inte har nått, eller riskerar att inte nå, kunskapskraven för betyg E.
För frågor kontakta
För frågor om statsbidraget för sommarskola, kontakta enhetschef Johanna Freed 08-527 332 51
Frågor om statistiken kan ställas till statsbidrag.lovskola@skolverket.se
Nyckelord
Dokument
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Andelen behöriga lärare ökar4.4.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande
Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.
Försämrade PISA-resultat i Sverige och i många andra länder5.12.2023 11:05:00 CET | Pressmeddelande
15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.
Påminnelse pressinbjudan: resultaten av PISA 20224.12.2023 11:41:11 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Pressinbjudan: resultaten av PISA 202228.11.2023 13:00:00 CET | Pressinbjudan
Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?
Svenska elever i topp i demokrati- och samhällsfrågor men kunskapsresultaten har sjunkit28.11.2023 10:05:00 CET | Pressmeddelande
Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum