Måste alla jobba på distans i framtiden?

Nyligen släppte vi i Fackförbundet ST rapporten ”Jobba hemifrån – är distansarbete här för att stanna?”.  I rapporten, som bygger på en undersökning bland våra medlemmar, konstaterar vi att perioden med distansarbete har gett mersmak. Det är tydligt att många vill arbeta mer på distans framöver. Mycket talar också för att det kommer bli så. Konstigt vore det annars, då våra resultat indikerar att distansarbete har medfört minskad stress, ökad effektivitet och bättre balans mellan fritid och arbetsliv. Det är förbättringar som är både till arbetstagarnas och arbetsgivarnas fördel.

Vi får dock akta oss för att bli ensidiga i diskussionerna om distansarbete. När en stor och uppskattad förändring sker är det lätt att dras med och glömma bort andra perspektiv. Som att alla inte vill arbeta på distans.

Vår undersökning visar att 3 av 10 svarande inte jobbade på distans under våren. För de flesta berodde det på att de inte kunde givet arbetsuppgifternas natur. Samtidigt uppgav var femte person att de inte jobbade på distans, trots att de hade möjligheten, eftersom de inte ville. Vad gäller de som jobbade på distans har 1 av 10 sagt att de helst inte vill jobba på distans i framtiden. De som inte vill arbeta på distans är i klar minoritet, men just därför är det viktigt att vi inte glömmer bort dem när diskussionen drar åt andra hållet.

Upplevelsen av distansarbete varierar

Resultaten som visar våra yngre medlemmars (19-24 år, 25-39 år) inställning är extra intressanta att titta på i sammanhanget. De är intressanta eftersom deras upplevelse av distansarbete sätter fingret på att distansarbete är en lösning som ger mervärde för många, men också negativa följder.

Det framgår i vår undersökning att de unga upplever både fördelar och nackdelar i högre grad jämfört med sina äldre kollegor. I rapporten kopplar vi dessa motstridiga resultat till att arbets- och livssituationen varierar mycket i dessa åldersgrupper. Resultaten nyanserar upplevelsen av distansarbete, och de sätter fingret på att samma upplägg inte ger samma utfall för alla. De unga är ett talande exempel för detta, men det är samtidigt självklart att upplevelsen kan variera oavsett hur ung eller gammal du är. De individuella behoven och förutsättningarna påverkar upplevelsen av distansarbete, precis på samma sätt som vi vet att de påverkar upplevelsen av kontorsarbete.

Vissa föredrar kontoret

Det kan finnas massvis olika skäl till att distansarbete inte passar för en enskild. Vissa upplever att arbetsmiljön blir sämre, exempelvis för att de saknar de ergonomiska verktyg som de har tillgång till på kontoret, eller bor väldigt trångt. Andra känner att de behöver arbeta från kontoret, eftersom de arbetar på tok för mycket om de har kontoret och vardagsrummet vägg i vägg. Många känner dessutom att arbetsglädjen och motivationen går förlorad om de inte får träffa sina kollegor till vardags.

Det är lätt att glömma bort att vi med distansarbete förlorar mycket som har varit en naturlig del av våra arbetsliv, som den vardagliga interaktionen med kollegor på kontoret. Vissa känner av det redan nu och vill därför överhuvudtaget inte arbeta på distans, medan andra kanske kommer märka av de negativa effekterna längre fram. Det är också ett viktigt perspektiv att komma ihåg i sammanhanget, att vi inte nu vet hur inställningen kommer förändras med tiden. Inte heller vet vi vilka effekter vissa förändringar kommer ge på sikt. Det måste vi tänka på och ha med i diskussionerna framöver.

Måste vi välja det ena eller andra?

När nu erfarenheten har visat att distansarbete funkar, och att det uppskattas av många, behöver vi driva på i frågan. Våra medlemmar ska få möjlighet att jobba på det sätt – och på det ställe – där de mår, presterar och får livet att funka som bäst. Med det sagt är det också självklart att vi måste arbeta för att de som mår bäst av att arbeta på kontoret också ska få fortsätta göra det.

Om vi ska lyckas skapa ett mer inkluderande arbetsliv måste vi ta hänsyn till den variation av behov och förutsättningar som våra medlemmar har. När vi i Fackförbundet ST arbetar för att utveckla morgondagens arbetsliv kommer vi därför låta flera perspektiv ta plats.

Björn Hallberg

utredare Fackförbundet ST