Akademiska sjukhuset

Mer träffsäker diagnos och behandling vid inflammatorisk tarmsjukdom – fokus för studie på Akademiska

Dela

Vid inflammatorisk tarmsjukdom såsom Crohns sjukdom och ulcerös kolit finns stora individuella variationer. Vissa får mild och lättbehandlad sjukdom medan andra från debuten har en mer aggressiv sjukdom. En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling.

En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling vid kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling vid kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).

- I dagsläget saknas verktyg att förutspå allvarliga sjukdomsförlopp eller om patienter kan förväntas svara på en viss given behandling. Det behövs mer specifika biomarkörer, inte minst för att särskilja ulcerös kolit från Crohns sjukdom.Fördelen med biomarkörer i avföring är att de är mindre resurskrävande och mindre påfrestande för patienten jämfört med endoskopi av tjocktarmen, säger Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

Närmare 100 000 personer i Sverige har kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, där de vanligaste formerna är Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Tidiga tecken på sjukdom är ändrade avföringsvanor med frekventa diarréer som ofta är blod och slemtillblandade, buksmärtor och viktnedgång. Symtomen kommer ofta i skov, med perioder av svårare besvär.

Studien på Akademiska sjukhuset, som delvis finansieras med riktade forskningsmedel från Region Uppsala, ingår i en nationell multicenterstudie (SIC-IBD) vars övergripande syfte är att identifiera nya biomarkörer för inflammatorisk tarmsjukdom.

- Förhoppningen är att viredan vid sjukdomsdebutenskakunna ringa in patienter med kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som riskerar ett mer allvarligt sjukdomsförlopp och tidigt initiera mer avancerad behandling och därmed ett mer individanpassat omhändertagande, berättar Maria Ling Lundström.

I denna delstudie har forskarna hittills inkluderat cirka 280 nyinsjuknade patienter som fått lämna blod- och avföringsprover samt värdera sina aktuella symtom enligt en skattningsskala. Dessutom utförs endoskopisk undersökning av tjocktarmen med bedömning av inflammation samt provtagning av tarmslemhinna. De närmaste två åren ska analyser och data färdigställas. De som får diagnosen IBD får sedvanlig behandling. Patienter med svårare IBD behandlas med biologiska läkemedel baserade på monoklonala antikroppar som på olika sätt bryter in i inflammationsprocessen där den mest etablerade är anti-TNFα.

- Det insamlade materialet kommer att analyseras mot en panel av lovande specifika biomarkörer i avföring. Här hoppas vi även kunna nyttja ny kunskap från den del av SIC-IBD-studien som i detalj studerar proteiner i vävnad och blod (proteomik). Därefter kommer vi att se hur utfallet av våra analyser kan relateras till kliniska uppgifter kring diagnos, svårighetsgrad och behandlingssvar, avrundar Maria Ling Lundström.

 

För mer information/intervju, kontakta:

Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet, tel: 070-404 97 44, e-post: maria.ling.lundstrom@akademiska.se eller maria.ling-lundstrom@medsci.uu.se


FAKTA: Studiens upplägg steg för steg

  • Inkluderar patienter som är nyinsjuknade i kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Hittills har cirka 280 patienter rekryterats till denna delstudie.

  • I samband med första besöket på Akademiska sjukhuset insamlas blod- och avföringsprover. Patienterna får även värdera sina aktuella symtom enligt en skattningsskala. Dessutom görs en endoskopisk undersökning av tjocktarmen för bedömning av inflammation samt provtagning av tarmslemhinna.

  • För de patienter som får IBD diagnos påbörjas behandling enligt rutin. Patienterna följs sedan kliniskt på liknande vis som inom studien, dvs med provtagning och skattningsskalor i upp till fyra år.

  • Det insamlade materialet analyseras mot en panel av lovande fekala biomarkörer (markörer från avföring).

  • Utfallet av biomarköranalysen korreleras till kliniska uppgifter kring diagnos, svårighetsgrad och behandlingssvar.

Bilder

En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling vid kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
En studie vid Akademiska sjukhuset syftar till att utveckla biomarkörer som verktyg för mer träffsäker diagnos och behandling vid kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
Ladda ned bild
Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Maria Ling Lundström, specialistläkare inom mag-tarmsjukdomar på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Ny process ska öka tillgången på organ för transplantation9.10.2020 08:15:00 CESTPressmeddelande

Trots en stark donationsvilja i befolkningen utförs få donationer i Sverige i jämförelse med andra europeiska länder. För att öka tillgången på njurar och andra organ pågår nu ett breddinförande av DCD nationellt. Detta innebär att kriterierna utökas och även omfattar avlidna, inte som tidigare endast hjärndöda som får livsuppehållande behandling. Under våren ska berörd personal på Akademiska utbildas i den nya processen. Förändringen uppmärksammas med anledning av europeiska donationsdagen 11 oktober.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum