Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning
- Syftet med studien har varit att utvärdera om mätning av midjemått i början av graviditeten, tillsammans eller istället för BMI, kan vara en bättre metod för att förutse risken för havandeskapsförgiftning. Våra preliminära resultat tyder på att så inte är fallet, säger Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet
Fetma är en känd riskfaktor för komplikationer under graviditet såsom havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Cirka tre av hundra gravida drabbas, men de flesta får det i en lättare form. För vissa kan följden bli att kvinnan får för högt blodtryck och att barnet växer dåligt. Även den gravida kvinnans organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt och det händer att barnet måste förlösas i förtid. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård observant på kvinnor med ett BMI på 30 eller mer.
Heidrun Petursdóttir Maack betonar dock att flertalet kvinnor med fetma får en normal graviditet.
- Utmaningen är därför att hitta ett bättre sätt än BMI, den metod som används idag, för att identifiera vilka av dessa kvinnor med fetma som har större risk att få graviditetskomplikationer. Om man kan fånga upp dem tidigt kan man också minska riskerna genom förebyggande behandling med Aspirin från tidig graviditet, förklarar hon.
I studien, som pågick under åren 2015-2017, ingick alla gravida kvinnor i Uppsala som skrev in sig på mödravården. Dock exkluderades kvinnor som gjorde sen abort, hade sena missfall, tvillinggraviditeter och kvinnor där man saknade information om graviditetens utfall.
Forskarna arbetar nu med att utveckla en bättre metod, en så kallad prediktionsmodell, för att vården ska kunna erbjuda bättre behandlingar och uppföljningar under graviditet av kvinnor som har konstaterad fetma i början på sin graviditet och tillhör högriskgruppen för havandeskapsförgiftning och andra graviditetskomplikationer. De undersöker bland annat om mätningar av olika typer av fettvävnad med ultraljud kan hjälpa att hitta de kvinnor som har större risk.
För mer information/intervju, kontakta:
Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, tel: 070-602 22 706, e-post: heidrun.petursdottir_maack@kbh.uu.se
Anna-Karin Wikström, överläkare vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och professor i obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet, tel: 076-266 94 38, e-post: anna-karin.wikstrom@kbh.uu.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande
Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.
Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter
I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).
Biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för njursjuka26.3.2024 10:00:23 CET | Pressmeddelande
En nationell njurmedicinsk biobank ska möjliggöra precisionsmedicin för patienter med njursjukdomar så att diagnostik och behandling kan anpassas mer individuellt. En förhoppning är att patienterna helt ska slippa genomgå njurbiopsi, att det ska räcka med att använda en biomarkör från blod- eller urinprov för att ställa diagnos och styra behandlingen.
Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande
Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.
Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum