Akademiska sjukhuset

Midjemått inte mer träffsäkert än BMI för att fånga upp gravida som riskerar havandeskapsförgiftning

Dela
Fetma är känd riskfaktor för graviditetskomplikationer såsom havandeskapsförgiftning. En utmaning är att tidigt i graviditeten kunna identifiera och erbjuda förebyggande behandling för kvinnor i riskzonen. Enligt en studie vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet verkar midjemått inte vara en bättre markör än BMI för att förutspå havandeskapsförgiftning. Detta uppmärksammas på internationella barnmorskedagen 5 maj.
Cirka tre av hundra gravida drabbas av havandeskapsförgiftning. Fetma är en känd riskfaktor, men enligt forskare behövs mer träffsäkra metoder än BMI för att ringa in kvinnor i riskzonen. Foto: Genrebild från Mostphotos
Cirka tre av hundra gravida drabbas av havandeskapsförgiftning. Fetma är en känd riskfaktor, men enligt forskare behövs mer träffsäkra metoder än BMI för att ringa in kvinnor i riskzonen. Foto: Genrebild från Mostphotos

- Syftet med studien har varit att utvärdera om mätning av midjemått i början av graviditeten, tillsammans eller istället för BMI, kan vara en bättre metod för att förutse risken för havandeskapsförgiftning. Våra preliminära resultat tyder på att så inte är fallet, säger Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet

Fetma är en känd riskfaktor för komplikationer under graviditet såsom havandeskapsförgiftning (preeklampsi). Cirka tre av hundra gravida drabbas, men de flesta får det i en lättare form. För vissa kan följden bli att kvinnan får för högt blodtryck och att barnet växer dåligt. Även den gravida kvinnans organ kan påverkas om blodtrycket blir för högt och det händer att barnet måste förlösas i förtid. Därför är man inom mödravård och obstetrik/förlossningsvård observant på kvinnor med ett BMI på 30 eller mer.

Heidrun Petursdóttir Maack betonar dock att flertalet kvinnor med fetma får en normal graviditet.

- Utmaningen är därför att hitta ett bättre sätt än BMI, den metod som används idag, för att identifiera vilka av dessa kvinnor med fetma som har större risk att få graviditetskomplikationer. Om man kan fånga upp dem tidigt kan man också minska riskerna genom förebyggande behandling med Aspirin från tidig graviditet, förklarar hon.

I studien, som pågick under åren 2015-2017, ingick alla gravida kvinnor i Uppsala som skrev in sig på mödravården. Dock exkluderades kvinnor som gjorde sen abort, hade sena missfall, tvillinggraviditeter och kvinnor där man saknade information om graviditetens utfall.

Forskarna arbetar nu med att utveckla en bättre metod, en så kallad prediktionsmodell, för att vården ska kunna erbjuda bättre behandlingar och uppföljningar under graviditet av kvinnor som har konstaterad fetma i början på sin graviditet och tillhör högriskgruppen för havandeskapsförgiftning och andra graviditetskomplikationer. De undersöker bland annat om mätningar av olika typer av fettvävnad med ultraljud kan hjälpa att hitta de kvinnor som har större risk.

För mer information/intervju, kontakta:
Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet, tel: 070-602 22 706, e-post: heidrun.petursdottir_maack@kbh.uu.se

Anna-Karin Wikström, överläkare vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och professor i obstetrik och gynekologi, Uppsala universitet, tel: 076-266 94 38, e-post: anna-karin.wikstrom@kbh.uu.se

Nyckelord

Bilder

Cirka tre av hundra gravida drabbas av havandeskapsförgiftning. Fetma är en känd riskfaktor, men enligt forskare behövs mer träffsäkra metoder än BMI för att ringa in kvinnor i riskzonen. Foto: Genrebild från Mostphotos
Cirka tre av hundra gravida drabbas av havandeskapsförgiftning. Fetma är en känd riskfaktor, men enligt forskare behövs mer träffsäkra metoder än BMI för att ringa in kvinnor i riskzonen. Foto: Genrebild från Mostphotos
Ladda ned bild
Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet Foto: privat
Heidrun Petursdóttir Maack, specialistläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet Foto: privat
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

Ny inflygningsteknik ska ge säkrare helikopterlandningar på Akademiska15.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Ambulanshelikoptrar ska kunna landa med högre precision på Akademiska sjukhuset även i mycket dåligt väder och mörker. Sjukhuset inför en ny tekniskt avancerad inflygningsteknik PinS (Point in space) som möjliggör mer patientsäkra transporter och en kapacitetshöjning genom att patienter kan transporteras direkt till och från Akademiska dygnet runt utan omlastning på annan flygplats.

Forskningsstudie visar: Stora hälsorisker med obehandlad kronisk njursjukdom14.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Patienter med kronisk njursjukdom i tidig fas fångas oftast inte upp inom vården vilket leder till att de varken får diagnos eller behandling, oavsett om de har diabetes eller inte. Utebliven njurskyddande behandling ökar både risken för sjukhusvård och 15 procent av patienterna dör inom ett år. Det framgår av en internationell forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet. Detta uppmärksammas i samband med världsnjurdagen 14 mars.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye