Akademiska sjukhuset

Miljonbelopp till mastcellsforskning i Uppsala

Dela

Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset har erhållit 8,4 miljoner från Vetenskapsrådet och Cancerfonden för fortsatt forskning kring blodsjukdomen mastocytos som orsakas av en ansamling av mastceller i olika organ, med symtom såsom svimningsattacker, diarré och hjärtklappning och illamående.

– Det känns otroligt glädjande att forskningen nu kan stärkas. Mastocytos är en relativt ovanlig och sannolikt underdiagnostiserad sjukdom. Närmare hälften av patienterna har diarré och andra problem från mag-tarmkanalen liknande de vid IBS. En aktuell studie är inriktad just på inflammation i tarmen och kan förhoppningsvis leda till nya behandlingar, säger Gunnar Nilsson, gästprofessor vid Uppsala universitet och professor vid Karolinska institutet som tilldelats forskningsanslagen.

Akademiska sjukhuset är ett av två center of excellence i Sverige inom området. Här har man sedan 2015 byggt upp ett multidisciplinärt samarbete kring patientgruppen där flera olika specialister ingår. Initiativtagare var Hans Hägglund, adjungerad professor vid Uppsala universitet och dåvarande verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar på Akademiska.

- Forskningsanslaget är välkommet. Det är viktigt med fortsatt forskning och utveckling kring mastocytos, säger Mattias Mattsson, överläkare vid hematologiska sektionen och huvudansvarig för det multidisciplinära centret för mastocytos.

Systemisk mastocytos (SM) är en blodsjukdom som orsakas av en ansamling av så kallade mastceller i olika organ, ett slags vita blodkroppar med en mängd olika biologiska funktioner. Symptomen kan vara mycket varierande och svårtolkade.

– Det är vanligt att patienterna går länge med symptom utan att få rätt diagnos. Utan rätt behandling och utan förståelse för sjukdomen kan deras livskvalité påverkas väsentligt, berättar Gunnar Nilsson.

En aktuell studie i Uppsala fokuserar på läkemedelsbehandling vid svår mastocytos, en annan på livskvalitén hos patienterna. I ett annat pågående projekt är fokus sambandet mellan mastocytos och malignt melanom.


Läs mer om mastocytoscentrum vid Akademiska sjukhuset


För mer information, kontakta:


Gunnar Nilsson, gästprofessor vid Uppsala universitet och professor vid Karolinska institutet, tel: 070-640 20 93, e-post: gunnar.nilsson@medsci.uu.se

 Mattias Mattsson, överläkare vid hematologiska sektionen och huvudansvarig för mastocytoscentret vid Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 50 47, e-post: mattias.mattsson@akademiska.se

Hans Hägglund, adj professor vid Uppsala universitet och nationell cancersamordnare vid SKR, tel: 072-580 79 45

Nyckelord

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1 440 läkare och 2 550 sjuksköterskor och barnmorskor.

2019 var omsättningen cirka 10 miljarder kronor, varav 2,5 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Uppsala-Örebro sjukvårdsregion eller riket.

Sjukhuset har cirka 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 750 000 öppenvårdsbesök och cirka 32 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Innovativa diabetesbehandlingar kan minska risken för hjärt- och njursvikt23.11.2020 08:15:00 CETPressmeddelande

De senaste åren har stora framsteg gjorts inom läkemedelsbehandling av typ 2-diabetes som även kommer andra patientgrupper till nytta. Ett exempel på ny, innovativ behandling är så kallade SGLT2- hämmare mot högt blodsocker, som även minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar, framförallt hjärtsvikt, och njursvikt. Läkemedlet kan numera även ges till personer utan diabetes.

Ny immunterapi mot njursvikt kan snart införas12.11.2020 11:30:00 CETPressmeddelande

Var tionde njursjuk som går i dialys i västvärlden har en bakomliggande njurinflammation av typen IgA-nefrit. Delresultat av en pågående fas III-studie visar att en ny sorts immunterapi kan stabilisera njurfunktionen. I mitten av 2022 räknar forskare med att behandlingen kan bli ett alternativ för fler svårt njursjuka med IgA-nefrit som kan komma att fördröja behovet av eller helt slippa dialys och transplantation.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum