Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF välkomnar nytt uppdrag: ”Viktigt få en helhetsbild av unga hbtq-personer livsvillkor”

Dela
Foto Michael Erhardsson
Foto Michael Erhardsson

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag av regeringen att kartlägga unga hbtq-personers hälsa och levnadsvillkor. Det är tio år sedan en sådan kartläggning gjordes i Sverige

- Unga hbtq-personer känner större otrygghet, utsätts för mer våld, har sämre ekonomi, sämre sociala skyddsnät än andra unga och det finns en utbredd psykisk ohälsa. Vi har länge lyft behovet av att försöka få en helhetsbild av unga hbtq-personers situation och är väldigt glada över uppdraget, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg.

Kartläggningen ska vara klar och redovisas till regeringen senast den 1 juni 2022. Senast det gjordes en större kartläggning av unga hbtq-personers situation i Sverige var 2010 då MUCF (dåvarande Ungdomsstyrelsen) publicerade rapporten ”Hon, hen, han”.

Den visade att majoriteten av unga hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) mådde bra men att deras livsvillkor var sämre än för andra unga. Exempelvis sa en fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna att de försökt ta livet av sig. Psykisk ohälsa och riskbruk av alkohol, droger och tobak var vanligare bland unga hbtq-personer än andra unga, likaså kränkande behandling eller bemötande samt våld och hot om våld. Många vittnade om diskriminering och trakasserier till följd av sexuell läggning eller könsuttryck/könsidentitet.

- Vi ser ett tydligt mönster där förutsättningarna för goda levnadsvillkor skiljer sig mycket åt beroende på vilken sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck unga har. Det är inte acceptabelt och vi vet att det finns behov av en uppdaterad helhetsbild där vi även kan belysa skillnader inom gruppen av unga hbtq-personer. säger Lena Nyberg.

Brist på mötesplatser

I mars presenterade MUCF en kartläggning av hur många mötesplatser det finns för unga hbtq-personer i Sverige. Den visade att sådana finns i 15 av Sveriges 21 län och i endast 34 av 290 kommuner. Över hälften, 29, finns i storstadsområden. Myndigheten har inte kunnat identifiera någon mötesplats för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner.

I mars publicerades också rapporten ”Unga har rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder (Ung idag 2020)”. Den är en del av MUCF:s uppföljning av det ungdomspolitiska målet och visar att unga hbtq-personer upplever fler hinder för att delta i fritidsaktiviteter än andra unga.

  • Vanligaste hindret är att aktiviteten kostat för mycket pengar, för unga hbtq-personer 53 procent jämfört med 38 procent bland andra unga.
  • Nästan var fjärde ung hbtq-person, 23 procent, uppger att de någon gång från avstått en fritidsaktivitet av rädsla för att bli dåligt bemötta.

Olika verkligheter

I december 2019 publicerades rapporten ”Olika verkligheter! - Unga hbtq-personer om sina levnadsvillkor” som bygger på myndighetens nationella ungdomsenkät. Rapporten visar att unga hbtq-personer uppger att de utsätts för mobbning, hot och sexuellt våld eller utnyttjande i högre utsträckning än andra unga. Rapporten ledde bland annat till att MUCF bjöd in andra myndigheter och organisationer, bland andra BO, Skolverket och RFSL för att diskutera resultatet och hur situationen för unga hbtq-personer kan förbättras.

  • Unga hbtq-personer känner sig i mindre utsträckning trygga och det är vanligare att inte prata med sina närstående om bekymmer och oro, även om man vill.
  • Det är också vanligare att unga hbtq-personer upplever olika symptom på psykisk ohälsa som att ofta känna sig stressad eller ha svårt att somna.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor är en av regeringens utsedda hbtq-strategiska myndigheter. Myndigheten arbetar kontinuerligt med att ta fram och sprida kunskap om bland annat unga hbtq-personers förutsättningar och levnadsvillkor. Bland annat finns stödmaterialet Öppna skolan!Öppna fritidsverksamheten, rapporterna Bredda normen och Stödjande och stärkande samt filmen Ung och hbtq: så blev jag stärkt!

Läs om uppdraget att kartlägga unga hbtq-personers livssituation på regeringen.se

Läs rapporten ”Hon, hen, han” på mucf.se

Pressmeddelande: MUCF:s kartläggning visar: Inga mötesplatser för unga hbtq-personer i landsbygdskommuner

Pressmeddelande: Ny rapport: Unga hbtq-personer mer otrygga, mer ekonomiskt utsatta och har sämre socialt skyddsnät

Pressmeddelande: Ny rapport från MUCF: Tydlig koppling mellan ungas fritid och psykisk ohälsa

Folkhälsomyndigheten: Statistik suicidförsök bland unga hbtq-personer 

Folkhälsomyndigheten: Psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada bland unga transpersoner

Folkhälsomyndigheten: Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer

Forte: Hälsa och livsvillkor bland unga hbtq-personer – Vad vet vi och vilka forskningsbehov finns?

Nyckelord

Bilder

Foto Michael Erhardsson
Foto Michael Erhardsson
Ladda ned bild

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Arbetslösheten bland unga ökar: ”Fler riskerar att hamna i långvarigt utanförskap”26.1.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Arbetslösheten bland unga (16-24 år) steg från 2019 till 2020, från 8,4 till 11,4 procent. Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar ökade från 5,1 till 6,3 procent under samma period. Det visar ny statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten samlar statistik och information på ungidag.se för att kunna följa ungas levnadsvillkor i Sverige. Här finns statistik om arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, fritid, inflytande, representation och utbildning. Statistiken kommer bland annat från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten. Nu presenterar MUCF färsk statistik om unga arbetslösa. Den visar bland annat att: Andelen ung

58 etniska och hbtq-organisationer får dela på drygt 30 miljoner i statsbidrag15.1.2021 13:23:00 CETPressmeddelande

Ny version av tidigare utskick (2021-01-15, kl 10.30) Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt drygt 30 miljoner kronor i bidrag till etniska organisationer och till hbtq-organisationer. Av 71 organisationer som sökt om bidrag för 2021 får 58 bifall. - Vi är glada över att ha fått ett ökat anslag med två miljoner kronor, totalt 11,3 miljoner kronor, att fördela till hbtq-organisationer, säger Marie Pettersson Hallberg, chef för avdelningen för statsbidrag på MUCF. Av drygt 30 miljoner kronor som nu fördelas går nästan 19 miljoner kronor till 48 etniska organisationer. I dessa har minst 51 procent av medlemmarna utländsk bakgrund och man arbetar med språk, kultur, identitet och delaktighet i samhället. Bland de etniska organisationer som beviljats bidrag finns exempelvis Somaliland Riksförbund i Sverige, som fokuserar på att stärka demokratin och att främja ett aktivt medborgarskap i det svenska samhället för sina medlemmar, samt Ukrainska alliansen, s

109 barn- och ungdomsorganisationer får dela på 262 miljoner i statsbidrag15.1.2021 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, fördelar nu totalt 262 miljoner kronor i bidrag till barn-och ungdomsorganisationer. I den summan ingår de 50 miljoner kronor som regeringen beslutat om, som en förstärkning av statsbidraget fram till 2022 på grund av pandemin. - Det är oerhört glädjande och betydelsefullt att regeringen gör den här extra satsningen på barn- och ungdomsorganisationer. Vi vet att flera organisationers ekonomi har påverkats negativt under 2020 och att de fått ställa om och ställa in verksamhet, säger generaldirektör Lena Nyberg. Syftet med statsbidraget är att stödja barn och ungdomars verksamhet. Bland de organisationer som nu får bidrag finns en stor bredd, allt från politiska ungdomsförbund till rena intresseföreningar. Av 123 sökande beviljas 109 barn- och ungdomsorganisationer bidrag, till exempel Fritidsförbundet, en organisation för personer med funktionsvariationer, och Svenska Röda Korsets Ungdomsförbund med stödchatten ”Jourhavande Kompis

MUCF vill ha tydligare ungdomsperspektiv i ny migrationspolitik16.12.2020 07:30:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, vill ha ett tydligare ungdomsperspektiv i förslaget till en långsiktigt hållbar migrationspolitik. - Migrationskommitténs förslag riskerar att slå oproportionerligt hårt mot unga, speciellt de unga som kommer till Sverige som barn men sedan fyller 18 år och betraktas som vuxna, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. MUCF har fått yttra sig över Migrationskommitténs förslag till ”En långsiktigt hållbar migrationspolitik” (SOU 2020:54). Förslagen föreslås träda i kraft den 20 juli 2021. Kommittén föreslår bland annat att tidsbegränsade uppehållstillstånd ska vara huvudregel för asylsökande och att det ska införas krav på egen försörjning för att beviljas permanent uppehållstillstånd. MUCF delar betänkandets utgångspunkt att migrationspolitiken ska vara human, rättssäker och effektiv. Men, myndigheten anser att Migrationskommittén inte i tillräckligt stor utsträckning har analyserat eller beaktat förslagets konsekvenser för unga.

Pandemin drabbar civilsamhällets organisationer hårt – ny analys från MUCF15.12.2020 07:30:00 CETPressmeddelande

Pandemin har fått stora konsekvenser för civilsamhällets organisationer. Det visar en analys från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Nio av tio organisationers ekonomi har påverkats negativt av pandemin och för hälften av de som svarade har påverkan varit hög eller mycket hög. - Flera organisationer varnar också för att pandemin leder till ökad psykisk ohälsa, minskad tillgång till stöd och ett minskat deltagande i civilsamhället bland deras medlemmar och målgrupper, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har nu lämnat lägesrapporten ”Coronakrisens konsekvenser för det civila samhället - lägesbild oktober 2020” till regeringen. I den ges en lägesbild över coronavirusets konsekvenser för det civila samhället. Analysen bygger dels på en enkätundersökning, dels på djupintervjuer med civilsamhällesorganisationer. Enkäten genomfördes 25 september till 14 oktober. MUCF har även sammanställt statistik över hur m

Fem filmer om satsning på socialt särskilt utsatta under pandemin: ”Bidraget avgörande för att vi ska kunna hjälpa hemlösa”10.12.2020 07:05:00 CETPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF fördelade i somras totalt 48 miljoner kronor i statsbidrag till 17 organisationer för att hjälpa människor i socialt särskilt utsatta situationer under pandemin. - Bidraget var avgörande, det har verkligen gjort skillnad. Vi har lyckats hålla igång verksamheten fullt ut, trots att vi sedan mars 2020 fått en 40-procentig ökad tillströmning av hemlösa, säger Björn O. Anderberg, ordförande för föreningen Frihamnen som driver Hemlösas Hus i Helsingborg. I fem filmer kan MUCF nu visa exempel på hur statsbidraget användes och vilken nytta det gjorde. I maj presenterade kultur- och demokratiminister Amanda Lind och vice statsminister Isabella Lövin en satsning från regeringen på organisationer som arbetar med att nå och stödja människor i särskilt utsatta situationer under coronapandemin, exempelvis hemlösa. - I den här krisen är det avgörande att de som riskerar att falla igenom samhällets skyddsnät eller som redan lever i utsatthet, fo

Statistik över unga som varken arbetar eller studerar: Så är läget i kommuner och regioner3.12.2020 11:19:02 CETPressmeddelande

I dag finns närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar (uvas) i Sverige. En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att var tionde ung person någon gång hamnar i den här situationen. På mucf.se finns statistik över utvecklingen för åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket. - Statistiken är viktig för att beslutsfattare på olika nivåer ska kunna välja rätt och väl avvägda åtgärder och insatser för unga som varken arbetar eller studerar, säger Sofia Zere, avdelningschef på MUCF. MUCF presenterade i veckan rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” där myndigheten har följt 70 000 unga som var uvas år 2004 till dess att de är 29 år. Den visar bland annat att unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv. Störst risk hamna utanför Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohäls

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum