Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF:s generaldirektör: ”Ungas rätt till fritid på lika villkor en viktig samhällsfråga”

Dela

Fritiden är viktig för ungas personliga och sociala utveckling. Den kan stärka självkänsla och vara en viktig arena för unga att känna inflytande över sitt liv. Nästa år blir barnkonventionen, som slår fast barns rätt till fritid, del av svensk lagstiftning.

Ungas fritid är en viktig samhällsfråga, fritidsaktiviteter ger unga möjlighet att utvecklas och delta i samhällsdebatten. Vi ser behov av nationella initiativ för att förbättra villkoren för och bemötandet i fritidsaktiviteter för unga hbtq-personer, unga på landsbygd och glesbygd, nya i Sverige samt i utsatta områden, säger Lena Nyberg, generaldirektör på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF.

I en internationell jämförelse är unga i Sverige aktiva. De allra flesta unga deltar i olika aktiviteter på sin fritid men andelen är lägre i så kallat utsatta områden, på landsbygd och i glesbygd. Unga med begränsade ekonomiska resurser, utrikesfödda tjejer, unga hbtq-personer och unga med funktionsnedsättning är mindre aktiva på sin fritid och deltar inte lika mycket i organiserade fritidsaktiviteter som andra unga

Föreningsdeltagandet bland unga minskar över tid. Andelen barn och unga som har uppdrag i styrelser, kommittéer eller som är ledare minskar också.

I låginkomstområden är det vanligare att unga besöker fritidsgårdar, ungdomens hus och bibliotek medan de i höginkomstområden i större utsträckning är med i organiserade aktiviteter som kostar pengar, till exempel föreningsidrott och musik- och kulturskolor. Unga från så kallat utsatta områden efterfrågar också satsningar på fritidsgårdar i högre utsträckning än unga från privilegierade områden.

Unga avstår för att de inte har råd

Enligt MUCF:s rapport ”Fokus 14 - om ungas fritid och organisering” har var åttonde ungdom i åldern 13–19 år avstått från fritidsaktiviteter för att de själva eller familjen inte har råd.

I Norge och på Island har myndigheterna infört så kallade fritidskort för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och föreningsliv. 

- I dag riskerar många unga att gå miste om ett viktigt stöd i sin utveckling genom att de inte har tillgång till fritidsaktiviteter eller ekonomiska möjligheter att delta. Vi välkomnar en diskussion och goda lösningar som leder till att alla barn och unga får tillgång till en meningsfull och utvecklande fritid, säger Lena Nyberg.

Flera hinder i gles- och landsbygd

MUCF:s ungdomsenkät 2018 visar att unga i ej utsatta områden har ett rikt utbud av fritidsaktiviteter. Flera säger att de skulle vilja göra fler saker men att tiden inte räcker till. För dem är köer till aktiviteter och brist på tid de främsta hindren för att kunna delta.

I landsbygd, glesbygd och så kallat utsatta områden i städer saknar unga aktiviteter som de själva vill delta i och mötesplatser där de känner sig inkluderade. Unga får själva ta stort ansvar för att organisera fritidsaktiviteter. Långa avstånd, långa restider och brist på utbyggd kollektivtrafik är hinder för att kunna delta. 

Efterfrågan på mötesplatser för unga i Sverige är stor, särskilt bland unga nyanlända. Samtidigt visar MUCF:s rapport ”Kartläggning av öppen fritidsverksamhet (2016)” att unga med funktionsnedsättning, unga som identifierar sig som flickor och unga hbtq-personer har undvikit att besöka fritidsaktiviteter av rädsla för att bli dåligt bemötta.

MUCF:s kartläggning av kompetens- och utvecklingsbehov i öppen fritidsverksamhet i 212 av 290 kommuner visade ett tydligt behov av kompetensutvecklande insatser för fritidsledare och ett strukturerat aktivitetsbidrag för öppen fritidsverksamhet.

- Öppna fritidsverksamheter har en viktig roll i arbetet med att stärka ungas inflytande och delaktighet i samhället. Det är viktigt att fritidsledare och andra ansvariga kan möta de behov unga har att diskutera samhällsfrågor och fundera över den egna rollen i samhället och demokratin, säger Lena Nyberg.

FAKTA/Unga och fritid

  • Barnkonventionen, artikel 31 säger att alla barn har rätt till fritid, lek och vila. Ett av regeringens mål för ungdomspolitiken är också att alla unga ska kunna ha en utvecklande och meningsfull fritid. MUCF ska verka för att uppnå regeringens mål och arbeta med ett ungdomsperspektiv, det vill säga att lyssna på unga, att ha kunskap om unga och att unga inte är en homogen grupp. Myndigheten ärockså ett stöd för den öppna fritidsverksamheten.

  • Var tredje år genomför MUCF en nationell ungdomsenkät till ett representativt urval av 16 till 25-åringar med frågor om bland annat deras fritidsvanor. Enkäten ligger sedan till grund för flera rapporter. På www.ungidag.se kan du följa utvecklingen över tid för olika grupper unga, bland annat statistik över hur många unga som besöker bibliotek, idrottar och är medlemmar i föreningar.

  • Fritidskort I Norge och på Island. Norska regeringen satsade i våras tio miljoner norska kronor på ett pilotprojekt med fritidskort för barn och unga i kommunerna Arendal och Vadsø för att ge fler barn och unga möjlighet att delta i fritidsaktiviteter. Förebilden är Island där myndigheter infört ett bidrag för fritidsaktiviteter inom konst, idrott och musik för att minska drogmissbruk och utanförskap bland unga. Satsningen på Island ökade både antalet föreningar och ungdomar som deltar i fritidsaktiviteter.

  • Satsningar i Sverige. I Sverige lade kristdemokraterna nyligen fram ett förslag om nationellt fritidskort för barn och unga. Tidigare har enstaka kommuner testat idén, till exempel Järfälla kommun som infört fritidscheck på 750 kronor per år för varje barn mellan fem och tjugo år. Under fyra år. 2016 till 2019, har de flesta av Sveriges kommuner kunnat ordna gratis sommarlovsaktiviteter för barn mellan 6 och 15 år tack vare en satsning från regeringen på 200 miljoner kronor per år 2016-2019. I år har alla kommuner deltagit i satsningen.

  • 50 miljoner till öppen fritidsverksamhet. 2018 fördelade MUCF ett statligt stöd på totalt 50 miljoner kronor till fritidsgårdar och motsvarade öppen fritidsverksamhet som en särskild satsning på unga. I en av tre kommuner ledde det till ökat antalet flickor i öppen fritidsverksamhet, mer riktade insatser för unga hbtq-personer och för unga med funktionsnedsättning.

Nyckelord

Bilder

Om

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
Liedbergsgatan 4
352 30 Växjö

010 160 10 00https://www.mucf.se/

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor tar fram kunskap om ungas levnadsvillkor och om det civila samhällets förutsättningar. Vi ger stöd till föreningsliv, till kommuner och till internationellt samarbete.

Följ Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

MUCF ska kartlägga om unga hbtq-personer i Sverige utsätts för omvändelseterapi30.7.2020 12:44:23 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag att kartlägga och sammanställa kunskap om så kallad omvändelseterapi riktad mot unga hbtq-personer. - Internationell forskning visar att det är mycket skadligt att utsätta unga för den här slags påtryckningar och tvång. Vi är väldigt glada för det här uppdraget eftersom vi i dag saknar kunskap om vilka uttryck omvändelseterapi tar sig i Sverige och hur många unga som kan vara utsatta, säger generaldirektör Lena Nyberg. I uppdraget ingår även att i dialog med relevanta aktörer samla och redovisa en bild av unga hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoners) egna erfarenheter av företeelser som har uppfattats som omvändelseterapi. På grund av kopplingen till hedersrelaterat våld och förtryck ska myndigheten beakta den kunskap som finns bland de aktörer som arbetar med hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 1 mars 2022. Hittills har bland annat Tys

MUCF välkomnar nytt uppdrag: ”Viktigt få en helhetsbild av unga hbtq-personer livsvillkor”30.7.2020 11:44:08 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, får nu i uppdrag av regeringen att kartlägga unga hbtq-personers hälsa och levnadsvillkor. Det är tio år sedan en sådan kartläggning gjordes i Sverige - Unga hbtq-personer känner större otrygghet, utsätts för mer våld, har sämre ekonomi, sämre sociala skyddsnät än andra unga och det finns en utbredd psykisk ohälsa. Vi har länge lyft behovet av att försöka få en helhetsbild av unga hbtq-personers situation och är väldigt glada över uppdraget, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. Kartläggningen ska vara klar och redovisas till regeringen senast den 1 juni 2022. Senast det gjordes en större kartläggning av unga hbtq-personers situation i Sverige var 2010 då MUCF (dåvarande Ungdomsstyrelsen) publicerade rapporten ”Hon, hen, han”. Den visade att majoriteten av unga hbtq-personer (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner) mådde bra men att deras livsvillkor var sämre än för andra unga. Exempelvis sa en fjärdedel av de un

Satsningar för ”Demokratin 100 år”: Öka ungas inflytande och bidrag till civilsamhället28.7.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Under 2020 och 2021 genomför regeringen en stor demokratisatsning som engagerar flera aktörer i samhället. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, ska dels ta fram och sprida kunskap om ungas inflytande, dels fördela totalt nästan åtta miljoner kronor till civilsamhället till projekt som stärker demokratin. - I dessa tider ifrågasätts demokratin av starka krafter, både i vårt och i andra länder. Att öka ungas kunskap om lokal demokrati och att till exempel få fler människor att rösta i områden med lågt valdeltagande är oerhört viktigt, säger MUCF:s generaldirektör Lena Nyberg. 2021 är det 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val till riksdagen. Under 2020 och 2021 genomför regeringen därför "Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati" för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden. I våras beslutade regeringen att anslå totalt 7,75 miljoner kronor till civilsamhället för att stärka demokratin. Bidraget kan gå til

17 organisationer får dela på bidrag till civilsamhället: "Hjälp till de mest utsatta under coronapandemin"1.7.2020 14:26:50 CESTPressmeddelande

17 organisationer får nu bidrag från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, till insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Bland de som får bidrag finns Sveriges Stadsmissioner, Frälsningsarmén och Läkare i Världen. - Vi är glada över att få fördela medel till civilsamhällets viktiga verksamheter, de gör oerhörda insatser även i kristider. Det här är hjälp som går till de mest utsatta i samhället, de som helt saknar skyddsnät under coronapandemin. Vi har haft ett omfattande arbete på myndigheten för att snabbt kunna bedöma och prioritera bland ansökningarna, säger Lena Nyberg, generaldirektör på MUCF. Regeringen beslutade den 4 juni om en förordning om statsbidrag till organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig mot människor som befinner sig i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. MUCF fick i uppdrag att fördela bidraget som riktar sig till ideella föreningar inom det civila samhället samt vissa

Stort tryck på civilsamhället - 230 har sökt om bidrag till insatser för socialt särskilt utsatta24.6.2020 09:24:31 CESTPressmeddelande

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har fått in rekordmånga ansökningar om bidrag till insatser för människor i socialt särskilt utsatta situationer under coronapandemin. Totalt har 230 organisationer ansökt. - Det stora söktrycket visar på den viktiga roll som civilsamhället spelar för utsatta människor. Vi vet att det här är ett livsviktigt stöd för många verksamheter och vi planerar att kunna ge besked redan nästa vecka till de organisationer som har sökt bidraget, säger Kenneth Condrup, avdelningschef på MUCF. Regeringen beslutade den 4 juni om en förordning om statsbidrag för att fördela 50 miljoner kronor till organisationer som bedriver verksamhet som riktar sig mot människor som befinner sig i socialt särskilt utsatta situationer. Det kan exempelvis vara hemlösa, EU-migranter och personer som har svårt att tillgodogöra sig samhällsinformation. MUCF fick i uppdrag att fördela bidraget som riktar sig till ideella föreningar inom det civila samhället samt viss

MUCF och BO i gemensam analys: Oro över att vräkningar av barn och unga ökar18.6.2020 07:30:00 CESTPressmeddelande

Antalet unga som vräks och antalet barn som berörs av vräkning ökar. I fjol berördes totalt 467 barn av vräkningar och 143 unga vräktes från sitt boende. Coronapandemin och dess effekter på samhällsekonomin riskerar att ytterligare förvärra situationen. Det visar en analys som Barnombudsmannen och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) tagit fram. Alla barn har rätt till ett tryggt boende, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), som är svensk lag sedan den 1 januari 2020. Barn har rätt till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska och sociala utveckling, bland annat. Staten ska bistå föräldrarna om det behövs, särskilt när det gäller bostad. Det ungdomspolitiska målet i Sverige är att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. ”Oro över vräkningar och ökad hemlöshet” 2007 presenterade regeringen en nollvision för vräkningar av barn som en del av sin samlade strate

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum