Naturskyddsföreningen oroad över skräddarsydda miljölagar åt miljöfarliga verksamheter

– Vi är förvånade och besvikna över Högsta förvaltningsdomstolens avgörande. Domen visar att regeringen kan åsidosätta miljölagstiftningen för verksamheter som har den allra största miljöpåverkan. Det är mycket oroande eftersom hela miljö- och klimatarbetet baseras på att miljölagarna gäller för alla verksamheter och att domstolarnas självständighet respekteras, säger Johanna Sandahl, ordförande Naturskyddsföreningen.

Högsta förvaltningsdomstolen har kommit fram till att den skräddarsydda ändring i miljöbalken som regeringen genomförde och som endast avsåg Cementas verksamhet var fullt laglig. Domen innebär att regeringen kunde ge tillstånd till miljöfarlig verksamhet som domstolarna tidigare avslagit eller avvisat.

– Domen är upprörande eftersom maktdelningen mellan politiker och domstolar är grundläggande i en rättsstat. Det är oroande att grundlagen inte innebär ett skydd mot att regeringen kan ändra ett domstolsbeslut, säger Oscar Alarik, chefsjurist.

Trots att problemen med grundvattnet i täkten har varit kända i decennier ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det rörde sig om en akut kris för cementförsörjningen i Sverige. Domstolen godkände alltså Cementas argument att det skulle bli en kris för cementförsörjningen i Sverige om man inte fick bryta kalk i Slite.

Domstolen har även godkänt de omfattande miljökonsekvenserna som täkterna bidrar till. Det tillfälliga tillståndet gällde enbart i ett år, vilket enligt domstolen innebar att en försämring av miljön var tillåtlig.

– Konsekvenserna för Gotlands vattenförsörjning och natur kan i förlängningen bli förödande. Det blir nu mycket svårt att sätta stopp för en fortsatt hård exploatering av Gotlands känsliga natur. Cementa och regeringen har nu fått grönt kort för att kunna kringgå inte bara regeringsformen utan också EU:s vattenlagstiftning, säger Oscar Alarik, chefsjurist.

Mark- och miljööverdomstolen avvisade sommaren 2021 Cementas ansökan om att utvidga och fortsätta sin kalkstensbrytning, eftersom Cementa inte kunde visa att man klarade av att fortsätta bryta kalk utan att grundvattnet i området skulle försämras ytterligare. Regeringen genomförde då på extremt kort tid en tillfällig ändring i miljöbalken, som gav dem möjlighet att ge tillstånd till det som domstolen tidigare satt stopp för.

Naturskyddsföreningen drog då saken inför Högsta förvaltningsdomstolen i en rättsprövning. Föreningen anser att täktverksamheten utgör en fara för vattenförsörjningen och områden med höga naturvärden kring täkterna på ett sätt som bryter mot EU:s miljölagstiftning. Föreningen ansåg också att regeringens beslut var grundlagsstridigt, eftersom regeringen inte givit tillräcklig tid att granska lagändringarna, och att de nya bestämmelserna skräddarsytts för ett enda bolag och ett visst tillfälle. Föreningen ansåg att tillståndet bröt mot regeringsformens beredningskrav, generalitetskrav och principen om domstolarnas oberoende.

– Det här sätter ett ytterst dåligt exempel för framtiden. Just i en tid när vi behöver skärpa regelverken för att klara klimat- och naturkriserna så öppnar man för omfattande undantag. Det här tillvägagångssättet, att hastigt ändra lagstiftningen för en enskild verksamhet, får inte bli ett exempel för framtiden. Miljölagstiftningen behöver vara långsiktig och rättssäker. Och framför allt måste den tydligt styra mot våra miljö- och klimatmål, säger Oscar Alarik.