För att få ett långt liv behöver du ha tråkigt och desto mer du vet, desto mer kan du lära dig. När Edvard I. Moser besökte Universeum fick åhörarna insikt i hjärnans komplexitet, och kanske också en ny syn på sig själva och sina förmågor.

– Hjärnan har ingen klocka. Vår hjärna är faktiskt väldigt dålig på att mäta tid. Vi använder istället en tidigare erfarenhet som till exempel en fysisk plats vi varit på och utifrån det försöker vi rekonstruera hur mycket tid som har passerat. Om vi får uppleva många saker uppfattar vi det också som att mer tid har förflutit. Därför bör vi göra så lite som möjligt om vi ska känna att vi har levt ett långt liv.

Edvard Moser är verksam vid Norges tekniska- och naturvetenskapliga universitet, NTNU, i Trondheim. Han är också ansvarig för Kavli Institute for System Neuroscience. 2014 mottog Edvard I. Moser Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med May-Britt Moser och John O’Keefe för upptäckten av hjärnans GPS. Deras forskning kastade ljus på ett tidigare helt outforskat område.

– Vi kom fram till att människans uppfattning om världen formas i hjärnan. Sinnena tar in informationen, men det är i hjärnan som de formas till den bild av världen som vi upplever. Det sker genom ett samarbete mellan tusentals celler, och inte en enstaka som man tidigare trott.

Under kvällen diskuterades också det ständigt aktuella ämnet människa versus dator och de olika kapaciteter de besitter. Vem är egentligen mest intelligent?

– Datorer kan lagra en massa data, långt mer än den mänskliga hjärnan. Skillnaden är att den gör det i en rak linje, medan hjärnan lagrar data och gör parallella dragningar samtidigt. Den är mer effektiv i sin inlärningsprocess. Hjärnan är dessutom väldigt mycket mer energisnål. Det arbete som tar 20 watt för en hjärna att göra, tar en megawatt för en dator.

Kvällen avslutades med en åhörarfråga: Vad särskiljer egentligen en Nobelpristagare från andra människor? På det svarade Gustav Källstrand, som genom sitt arbete för Nobelprismuseet träffat flera Nobelpristagare, att de är intelligenta, arbetar väldigt hårt och finner sitt forskningsområde intressant nog för att orka fortsätta över lång tid. Edvard Moser fyllde i:

– Och att vi är modiga. Modiga för att vi måste lägga tre, fyra, fem års studier på något som sedan kan visas sig vara helt fel eller inte ge någonting alls.

Samtalet anordnades av Nobelprismuseet och Universeum inom ramen för ett projekt där Nobelprismuseet och olika aktörer bjuder in till utställningar och program på olika platser i Sverige. Cirka 130 åhörare satt i publiken.