Nordic Outlook: Effektiv krispolitik med långsiktiga risker

Dela
Pressmeddelande
Stockholm 25 augusti 2020

Nordic Outlook: Effektiv krispolitik med långsiktiga risker

Sverige: Fortsatt rekyl uppåt efter mindre BNP-fall än befarat

Trots ökad virusspridning har den ekonomiska återhämtningen i de utvecklade ekonomierna gått snabbare än väntat. BNP-prognosen för industriländerna inom OECD revideras upp till minus 6,6 procent i år jämfört med ett förväntat fall på 7 procent i maj. Prognosen för global ekonomi skrivs däremot ned efter oväntat stora skadeverkningar från pandemin på EM-länderna. Att arbets­marknaden i industri­länderna klarat sig bättre än väntat begränsar uppgången i den offentliga skuld­bördan samtidigt som låga löneökningar håller tillbaka inflationen. Finans- och penningpolitik i kombination kan därmed fortsätta att ge stöd för återhämtningen. Trots stark tillväxt under 2021 och 2022 förblir resursutnyttjandet lägre än normalt. På lång sikt skapar den expansiva politiken utmaningar med ökad ekonomisk ojämlikhet och minskat omvandlings­tryck. Sveriges ekonomi har – i likhet med övriga Norden och Baltikum – klarat pandemin bättre än övriga Europa. Mindre restriktioner gör att årets BNP-fall stannar på 3,8 procent, mindre än hälften än den förväntade nedgången för euroområdet och Storbritannien. BNP stiger därefter med drygt 4 respektive 3 procent 2021 och 2022. Nya åtgärder väntas i höstens budget och totalt väntas stimulansdosen för 2021 bli 100 miljarder. Arbetslös­heten toppar på drygt 10 procent och inflationen ligger kvar under målet. Behövs ytterligare stimulanser kommer Riksbanken att i första hand utöka tillgångsköpen medan ribban är hög för en ränta under noll. Kronan stärks gradvis, till 9,60 respektive 7,50 mot euro och dollarn i slutet av 2022, men når inte fullt ut en långsiktig jämviktsnivå.

Positiva men tudelade överraskningar trots covid-bakslag

Efter en dramatisk vår har utsikterna för ekonomin klarnat något och prognosutsikterna blivit lite mindre osäkra. Virusspridningen har dock utvecklats i mer negativ riktning i förhållande till prognosen i maj. Trots det har den ekonomiska återhämtningen gått lite snabbare, framförallt för konsumtionen och i industrin. Skillnaderna mellan länder och regioner har samtidigt varit oväntat stora. Framförallt de nordiska och baltiska länderna överraskade på uppsidan under andra kvartalet. I många tillväxtekonomier (EM) har pandemins spridning däremot orsakat större skada än väntat. Den splittrade bilden av pandemins verkningar avspeglar sig i SEB:s nya Nordic Outlook. Upprevideringarna för de nordiska och baltiska länderna är dramatiska – i storleks­ordningen 5 - 6 procentenheter. Prognosen för global BNP-tillväxt justeras samtidigt ned en procent­enhet till ett fall på 4,3 procent på grund av EM.

Utrymme för ytterligare ekonomiska stimulanser – utmaningar på sikt

Liksom i maj innehåller prognosen två alternativscenarior. Snabbare virusspridning under vintern kan ge större BNP-fall medan vaccinering och större genomslag för stimulanspolitiken kan snabba på åter­hämtningen. Huvudscenariot är en gradvis återhämtning där BNP-tillväxten ligger klart över den normala, för OECD:s del på 4,8 respektive 2,8, under 2021 och 2022. Trots det sluts inte gapet mot den tidigare trenden; arbetslösheten ligger i slutet av 2022 i de flesta länder ännu tydligt över nivåerna före krisen. Att arbetslösheten ändå sjunkit tillbaka snabbare än väntat i USA och bara stigit måttligt i Europa mildrar belastningen på offentliga finanser och den offentliga skuldbördan stiger därmed inte lika dramatiskt som tidigare befarats. Det skapar manöver­utrymme för mer satsningar framöver för att stimulera tillväxt och underlätta strukturomvandling. Låga löneökningar håller samtidigt tillbaka inflationen. Det möjliggör för centralbankerna att stötta ekonomierna – och understödja finanspolitiken - under lång tid med rekordlånga styrräntor och utvidgade tillgångsköp vid behov. På längre sikt skapar den expansiva ekonomiska politiken dock utmaningar i form av osunt risktagande, lågt omvandlingstryck, ”zombieföretag” och ökade ekonomiska klyftor.

På de finansiella marknaderna ger kombinationen hög tillväxt och låga räntor fortsatt gynnsamma förutsättningar för börs och riskaptit, och stöd för en värdering på historiskt höga nivåer. Dollarn fort­sätter att försvagas när räntorna konvergerar på låga nivåer och kronan tar tillbaka förlorad mark. Den svenska kronan behandlas i en särskild temaartikel (”Varaktig förstärkning av undervärderad krona”). Andra temaartiklar handlar om globaliseringen, USA-valet samt recessionen och arbetsmarknaden.

Oväntad motståndskraft i Norden och Baltikum

I majrapporten var prognosen att BNP i hela Norden skulle falla med 8 procent i år; nedgången bedöms nu stanna på3,5. Den norska fastlandsekonomin krymper med 3,3 procent i år följt av en upp­gång på 3,6 nästa år. Total BNP faller 2,6 procent och stiger med 3,4 respektive 3,1 procent 2021 och 2022. Prognosen lades fast innan BNP-utfallet för andra kvartalet publicerades. Åter­hämtningen tyngs av svag aktivitet i oljesektorn men en policyrespons utan motstycke – där regeringen även använder kapital från olje­fonden – ger stöd för hushållssektorn och eldar på husprisuppgången. I slutet av 2022 börjar Norges Bank höja räntan. Återöppnandet av den danska ekonomin har gått snabbare och varit mer omfattande än väntat. Ekonomin väntas nu krympa med 4,5 procent i år, följt av uppgångar på 5,0 respektive 2,5 procent. Finlands ekonomi har varit förvånansvärt motståndskraftig; fallet kvartal två var ett av de lägsta i euroområdet. Svag omvärldsefterfrågan har slagit hårt mot exporten men privat konsumtion har hållit emot. Konsumentförtroendet ligger över nivån för ett år sedan. BNP sjunker 2,9 procent i år och stiger under följande år med 3,2 respektive 2,2 procent. I Baltikum har särskilt Litauen klarat krisen oväntat väl. Liten turistsektor samt kraftfullt stöd för hushållen begränsar årets nedgång till 1,3 procent följt av årliga BNP-ökningar på 3 procent under 2021 och 2022. Lettland och Estland drabbas hårdare, men likväl mindre än tidigare väntat. BNP sjunker med ca 4,5 procent under 2020 i båda länderna, följt av en uppgång på 4 - 4,5 procent respektive 3,5 procent under 2021 och 2022.

Sverige: Fortsätter rekylen uppåt efter mindre BNP-fall än befarat

Mindre restriktioner gör att covid-19-pandemin inte fått samma negativa effekter på svensk ekonomi som i euroområdet. Återstudsen under andra halvåret blir mer beskedlig än för de länder som vidtog mer omfattande nedstängningar, men för helåret stannar BNP-fallet på 3,8 procent, mindre än hälften av den förväntade nedgången för euroområdet och Storbritannien. Prognosen i maj var ett fall på 6,5 procent. Under 2021 och 2022 växer svensk BNP med 4,2 procent respektive 3,1 procent. I likhet med andra ekonomier kommer BNP i slutet av 2022 fortfarande att ligga under den tidigare trenden.

Återhämtning för industri och export, måttlig investeringsnedgång

Återhämtningen under sommaren har varit god i de flesta sektorer, med undantag för vissa tjänste­sektorer som kommer att präglas av låg efterfrågan under ganska lång tid. Industriproduktion och varuexport hade i juni tagit tillbaka nästan halva nedgången och väntas fortsätta växa i god takt under tredje kvartalet. Mer motståndskraftig industri är en viktig förklaring till att prognosen reviderats upp sedan i maj. Bostadspriserna har under sommaren stigit till nya rekordnivåer. Stigande arbetslöshet väntas dock kyla av marknaden under hösten och leda till att priserna faller något mot slutet av året och under 2021. Nedgången blir ändå betydligt mildare än vad som förväntades i majrapporten och totalt sett inte större än 5 procent.

Försiktiga hushåll trots offentliga stödåtgärder

Konsumtionsraset under mars och april var historiskt stort, drivet av tjänster. En uppgång har nu inletts. Takten i återhämtningen framöver avgörs av hur varaktig förändringen i hus­hållens konsumtions­mönster blir, det vill säga i vilken grad hushållen fortsätter att substituera t ex turism för varor och vissa typer av inhemska tjänster. Finanspolitiska stimulanser har hållit uppe köp­kraften hos hushållen och i hög grad kompenserat för effekterna av fallande sysselsättning och svaga löner. Nedgången i de reala disponibelinkomsterna stannar under 1 procent i år och både 2021 och 2022 väntas köpkraften öka med 2,5 procent. Hög arbetslöshet och osäkra framtids­utsikter gör att hushållssparandet stiger till rekordhöga nivåer i år och förblir högt under hela perioden. Efter ett fall på 3,5 procent i år stiger privat konsumtion med 3,5 respektive 2,5 procent 2021 och 2022.

Arbetslösheten toppar på drygt 10 procent

Indikatorer för arbetsmarknaden har förbättrats betydligt under sommaren.  Arbetade timmar har fallit mångdubbelt mer än antalet sysselsatta, när företagen dragit ned på arbetstiden genom permittering snarare än personalneddragningar. Framöver väntas nya nedskärningar när de företag som inte ser någon förbättring i närtid börjar göra sig av med personal. Prognosen är att arbets­lösheten stiger till 10,5 procent i slutet av året för att sedan falla tillbaka till 8,0 procent mot slutet av 2022. Löneöknings­takten låg i våras på den lägsta nivån sedan statistiken inleddes i början på 1990-talet. De uppskjutna löneförhandlingarna väntas landa i avtalade löneökningar på ca två procent per år under 2021 och 2022 och totala ökningar på 2 - 2,5 procent.

Inflation under målet, hög ribba för räntesänkningar

Pandemin har orsakat stora prisrörelser för delar av KPI-korgen vilket ökar prognososäkerheten. Sammantaget har inflationsriskerna ändå skiftat nedåt, givet lägre löneökningstakt och förväntningar om starkare krona. Högre energipriser bidrar till att KPIF-inflationen tillfälligt närmar sig målet under inledningen av 2021, för att sedan stabiliseras runt 1,5 procent mot slutet av perioden. Svag konjunktur och inflation under målet gör att pressen på Riksbanken att utöka stimulanserna kvarstår. Huvud­scenariot är att direktionen avvaktar den närmaste tiden, men skulle inflationsförväntningarna börja svikta ser vi det som troligast med en förlängning och/eller utökning av det pågående programmet för obligationsköp (från nuvarande 500 miljarder kronor fram till mitten av 2021). Ribban för ränte­sänkning tillbaka under noll är högre. Minusräntor är inte effektiva om det är restriktioner snarare än efterfrågan som begränsar tillväxten.

Pausade ramverk – höstbudget med 100 nya miljarder

Starka underliggande statsfinanser och att en del stödåtgärder blivit ”billigare” än väntat ökar manöverutrymmet för finanspolitiken framöver. Budgetpropositionen för 2021 väntas bli en blandning av förlängda krisåtgärder och mer traditionella stimulanser så som skattesänkningar, satsningar på kommuner och regioner, infrastruktur, utbildning och bostäder. Totalt bedöms åtgärderna för 2021 uppgå till 100 miljarder kronor. Det offentliga underskottet når ca 5 procent i år följt av gradvis nedgång till 4 respektive 3 procent av BNP 2021 och 2022.

Nyckeltal:Internationell&svenskekonomi(siffror inom parentes från NO maj 2020)

Internationell ekonomi. BNP Årlig förändring i %2019202020212022
USA2,2 (2,3)-5,5 (-6,5)4,0 (5,6)3,5
Euroområdet1,3 (1,2)-8,8 (-9,6)6,6 (6,2)3,4
Storbritannien1,5 (1,4)-11,6 (-11,6)8,0 (4,3)1,0
Japan0,7 (0,7)-5,8 (-5,3)2,4 (3,0)0,7
OECD1,6 (1,7)-6,6 (-7,0)4,8 (5,1)2,8
Kina6,1 (6,1)2,0 (2,0)8,0 (9,0)5,6
Norden1,4 (1,4)-3,5 (-8,0)4,0 (5,9)2,8
Baltikum3,6 (3,6)-2,9 (-9,0)3,7 (5,9)3,4
Världen (PPP)2,9 (3,0)-4,3 (-3,3)5,3 (5,7) 4,0
Norden och Baltikum. BNP, årlig förändring i %
Norge1,2 (1,2)-2,6 (-6,1)3,4 (5,0)3,1
Danmark2,3 (2,3)-4,5 (-10,0)5,0 (9,0)2,5
Finland1,1 (1,0)-2,9 (-9,0)3,2 (5,0)2,2
Estland4,3 (4,3)-4,7 (-9,8)4,0 (6,5)3,5
Lettland2,2 (2,2)-4,6 (-9,0)4,3 (5,0)3,5
Litauen3,9 (3,9)-1,3 (-8,7)3,0 (6,1)3,0
Svensk ekonomi. Årlig förändring i %
BNP, faktisk1,2 (1,1)-3,8 (-6,5)4,2 (5,0)3,1
BNP, dagkorrigerad1,3 (1,1)-4,1 (-6,7)4,1 (4,9)3,1
Arbetslöshet (%) (EU-definition)6,8 (6,8)9,0 (11,0)9,6 (11,0)8,4
KPI1,8 (1,8)0,6 (0,4)1,2 (1,3)1,5
KPIF1,7 (1,7)0,5 (0,3)1,2 (1,3)1,5
Offentligt saldo (% av BNP)0,5 (0,5)-5,0 (-7,5)-4,0 (-5,2)-3,0
Reporänta (dec)0,0 (0,0)0,0 (0,0) 0,0 (0,0)0,0
Växelkurs, EUR/SEK (dec)10,46 (10,46)10,00 (10,35) 9,75 (10,00)9,60


För mer information kontakta

Robert Bergqvist 070-4451404
Håkan Frisén 070-763 8067
Daniel Bergvall 073-523 5287
Richard Falkenhäll 073-5935632
Per Hammarlund 076-038 9605
Olle Holmgren 070 -763 8079
Elisabet Kopelman 070-655 3017
Marcus Widén 070-639 1057



Presskontakt
Frank Hojem 070-763 9947

SEB är en ledande nordisk finansiell koncern. Vi tror starkt på att entreprenöriellt tänkande och innovativa företag behövs för att skapa en bättre värld, och med ett långsiktigt perspektiv stöttar vi våra kunder i både med- och motgång. I Sverige och i de baltiska länderna erbjuder vi ett stort spann av finansiella tjänster och rådgivning. I Danmark, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien är vi inriktade på företagsaffären och investment banking utifrån ett fullservicekoncept till företag och institutioner. Vår internationella prägel återspeglas i ett 20-tal kontor världen över med cirka 15 000 medarbetare. Den 30 juni 2020 uppgick koncernens balansomslutning till 3 218 miljarder kronor och förvaltat kapital till 1 909 miljarder kronor. Läs mer om SEB på http://www.sebgroup.com/sv

Bilaga

Om

GlobeNewswire



Följ GlobeNewswire

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från GlobeNewswire

Sista dag för handel med BTA28.9.2020 14:30:00 CESTPressmeddelande

Pressmeddelande Malmö, Sverige, 28 september 2020 Sista dag för handel med BTA Sista dag för handel med Acarix AB:s (”Acarix” eller ”Bolaget”) BTA (betald tecknad aktie) är torsdag den 1 oktober 2020 och stoppdagen är måndag den 5 oktober 2020. I företrädesemissionen, som avslutades den 8 september, gav Bolaget ut 86 156 738 aktier. Företrädesemissionen tillförde Acarix cirka 56 MSEK före avdrag för kostnader relaterade till företrädesemissionen. Företrädesemissionen har nu registrerats hos Bolagsverket och sista dag för handel i Acarix BTA infaller den 1 oktober 2020. Stoppdagen är den 5 oktober 2020 och aktier beräknas finnas på respektive VP-konto eller depå den 7 oktober 2020. Genom företrädesemissionen, som nu har registrerats hos Bolagsverket, ökade antal aktier till 137 850 781 aktier och aktiekapitalet till 1 378 507,81 SEK. Rådgivare Redeye Aktiebolag var finansiell rådgivare och Baker McKenzie var legal rådgivare i samband med företrädesemissionen. Hagberg & Aneborn agerar em

Valberedning utsedd i HMS Networks AB (publ)28.9.2020 11:00:00 CESTPressmeddelande

I enlighet med tidigare årsstämmobeslut har styrelseordföranden efter samråd med bolagets fyra röstmässigt största aktieägare sammankallat en valberedning. Valberedningen kommer att arbeta fram förslag till årsstämman 2021 avseende stämmoordförande, styrelseledamöter, styrelseordförande samt revisor. Valberedningen ska även ta fram förslag avseende arvode till styrelseledamöter och revisorer samt ersättning för utskottsarbete. Valberedningen som utsetts inför årsstämman 2021 i HMS Networks AB (publ) består av följande personer: Johan Hjertonsson, Investment AB Latour, ordförande Evert Carlsson, Swedbank Robur Fonder AB Per Trygg, SEB Fonder Staffan Dahlström, eget innehav Charlotte Brogren, styrelsens ordförande Sammantaget representerar valberedningen ca 55 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget, baserat på ägarbilden per den 31 augusti 2020. Valberedningens förslag kommer att presenteras i kallelsen till årsstämman som äger rum den 23 april 2021 samt på bolagets hemsida.

HOYLU AB: HOYLU LÄGGER TILL RÖSTNING OCH TIMER FUNKTIONER I ARBETSYTORNA28.9.2020 08:45:00 CESTPressmeddelande

Stockholm, Sverige, 28 september 2020 – Hoylu, ledande inom visuella samarbetslösningar för distribuerade team, tillkännagav idag det omedelbara tillskottet av två kraftfulla nya funktioner i Hoylu-workspaces för alla användare. Voting (röstning) och Timer är tillgängliga nu för alla registrerade Hoylu-användare, och utökar därmed funktionaliteten för nya och befintliga arbetsytor. Tillgängliga som en del av varje arbetsyta, kan användare nu placera röster med emojis, ikoner och symboler på anteckningar och uppgifter. Denna funktionalitet förbättrar projektplanering, retrospektiv, brainstorming och uppgiftshantering genom att erbjuda engagerande användardeltagande som kan underlätta och ge vägledning i olika beslut på arbetsplatsen. Röstningsobjekten är fullt flexibla och objekten stämmer snabbt vilket förenklar användningen av funktionerna för projektledarna eller arbetsytornas ägare. Timerfunktionen tillåter synkronisering av uppgifter och projekt genom att användarna kan lägga till

Bergman & Beving AB: Aktierelaterat incitamentsprogram25.9.2020 11:00:00 CESTPressmeddelande

Pressmeddelande Aktierelaterat incitamentsprogram Det av årsstämman 2020 beslutade aktierelaterade incitamentsprogrammet som omfattar cirka 20 ledningspersoner om maximalt 244 000 köpoptioner på återköpta aktier av serie B har fulltecknats. Köpoptionerna kommer att överlåtas till ett pris av 4,96 SEK per köpoption vilket motsvarar marknadsvärdet enligt en extern oberoende värdering utförd i enlighet med Black-Scholes-modellen. Lösenkursen för köpoptionerna uppgår till 99,50 SEK motsvarande 120 procent av den genomsnittliga aktiekursen under mätperioden 27 augusti – 9 september 2020. Varje köpoption berättigar till förvärv av en återköpt aktie av serie B under perioden från och med den 11 september 2023 till och med den 7 juni 2024. Stockholm den 25 september 2020 Bergman & Beving AB (publ) För ytterligare information kontakta: Peter Schön, CFO, Bergman & Beving AB (publ), telefon 070-339 89 99 Denna information lämnades, genom ovanstående kontaktpersons försorg, för offentliggörande de

Valberedning inför Industrivärdens årsstämma 202125.9.2020 10:00:00 CESTPressmeddelande

Enligt det beslut om valberedningen som fattades vid årsstämman 2011, och som gäller tillsvidare, uppdras åt styrelsens ordförande att ta kontakt med fyra bland de röstmässigt största ägarregistrerade aktieägarna i Euroclear Sweden AB:s utskrift av aktieboken per sista bankdagen i augusti, som vardera utser en representant som inte är ledamot i bolagets styrelse att jämte ordföranden utgöra valberedning för ti-den intill dess att ny valberedning utsetts. Valberedningen utser ordföranden inom gruppen. Sammansättningen av valberedningen ska tillkännages senast sex månader före nästa årsstämma. Inget arvode ska utgå. I enlighet härmed har valberedningen följande sammansättning: Mats Guldbrand, L E Lundbergföretagen, Stefan Nilsson, Handelsbankens Pensionsstiftelse m fl, Mikael Schmidt, SCA och Essity Pensionsstiftelser m fl, Bo Damberg, Jan Wallanders och Tom Hedelius stiftelse m fl samt Fredrik Lundberg, styrelseordförande i Industrivärden. Om ledamot lämnar valberedningen innan dess arb

Helsingfors universitetssjukhus inleder pilotstudie med Nexstims NBT®-system för ett nytt protokoll för behandling av kronisk smärta25.9.2020 08:50:00 CESTPressmeddelande

Företagsmeddelande, Insiderinformation, Helsingfors, 25 September 2020 kl 9.50 (EEST) Helsingfors universitetssjukhus inleder pilotstudie med Nexstims NBT®-system för ett nytt protokoll för behandling av kronisk smärta Nexstim Abp (NXTMH:HEX, NXTMS:STO) (”Nexstim” eller ”bolaget”) meddelar att Helsingfors universitetssjukhus inleder en pilotstudie med Nexstims NBT®-system för det kortare iTBS-protokollet för behandling av behandlingsresistent neuropatisk smärta. Förkortat iTBS (accelerated iTBS) innebär behandling med transkraniell magnetstimulering (TMS), där patienten ges magnetstimulering flera gånger om dagen under enskilda dagar. Vid vanlig smärtbehandling med TMS behandlas patienten en gång per dag i flera veckor. I pilotstudien vid Helsingfors universitetscentralsjukhus utreds effekten av iTBS-protokollet på 5–10 patienter med vårdresistent kronisk neuropatisk smärta som inte tidigare fått lindring med serier av 10 Hz TMS-behandling av motoriska hjärnbarken. Behandlingarna av fo

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum