Nu kan man återvinna sina gamla fiskeredskap

Dela
Uttjänta och övergivna fiskeredskap som hamnar på fel ställen i haven och i vår natur är ett stort miljöproblem. Redskapen bidrar till spridning av mikroplaster, kan snärja in fåglar och däggdjur och fortsätter att fiska under lång tid, så kallat spökfiske. För andra året i rad genomförs nu kampanjen Fiskereturen för att samla in fiskeredskap som riskerar att bli skräp.
Fiskenät som ska återvinnas.
Fiskenät som ska återvinnas.

Fiskereturen är ett projekt och en insamlingstjänst som erbjuder att ta emot uttjänta fiskeredskap som inte längre kan användas eller inte längre behövs för att sedan ta hand om dessa. 

Fyra organisationer står bakom initiativet: Håll Sverige Rent, Fiskareföreningen Norden, Båtskroten Sverige AB och Sotenäs kommun.

Förutom själva tjänsten ska Fiskereturen informera både yrkes- och fritidsfiskare om problemet med fiskeredskap som hamnar i haven och om vikten av att använda uttjänta fiskeredskap som resurs så de kan få nytt liv!

”Kvarlämnade fiskeredskap är ett miljöhot. Fiskereturen handlar om att färre redskap ska hamna på fel ställen och fler redskap ska gå till återvinning”, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent.

Nytt för i år är att insamlingen sker fler platser. Vi har bland annat ett nära samarbete med Trosa kommun för att samla in uttjänta fiskeredskap. Vi kommer ha kärl på tre platser i Trosa: vid Trosaån – Östra Ågatan intill hamnbassängen, Askögatans återvinningsstation och Korslöt återvinningscentral.

Under 2020 samlades det in 134 ton uttjänta fiskeredskap för omhändertagning och återvinning genom Fiskereturen runt om i hela Sverige. (Totalt på Sotenäs marina återvinningscentral samlades det 2020 in 176 ton - då även inräknat spökredskap och strandstädad plast från andra insatser).

”Vi hoppas och tror såklart på att ännu fler lämnar in sina redskap i år. Vi vet att det finns många fritidsfiskare där ute som vi gärna ser återvinner i högre grad”, säger Johanna Ragnartz, vd Håll Sverige Rent.

FAKTA:
På följande platser kan man själv lämna in dina uttjänta redskap till Fiskereturen:

Västkusten:

– Strömstad (Strömstads fiskeauktion)
– Sotenäs (Sotenäs marina återvinningscentral, Hogenäs)
– Lysekil (Grötökajen)
– Hönö (Hönö vadbinderi)
– Träslövsläge (Träslövsläge fiskehamn)

Ostkusten:

– Simrishamn (Simrishamns fiskehamn)
– Båtskroten Sverige AB (Kontaktperson: Sofia, Lugnet, Muskö)
– Tyresö Kontakta Båtskroten Sverige AB för info
– Trosa kommun – 6 sep – 31 okt
– Skrotens Café Beckholmsvägen 14 115 21 Nya Djurgårdsvarvet, Stockholm
– Stockholm - Skansen den 10 sep mellan klockan 10.00-15.00 finns vi vid Baltic Sea Science Center
för att svara på frågor om förlorade fiskeredskap. Vi kommer även att ha roliga tävlingar på plats. Inlämning av fiskeredskap kommer inte äga rum på Skansen men de går bra att lämna in på Skrotens Café i närheten (se ovan) i samband med besöket.

Södertörns skärgård:

Båten Renskär tar emot fiskeredskapen ombord, vid kaj, på:
* Norrö 4 sep kl 08-15
* Aspö 5 sep kl 08-15
* Utö Gruvbryggan 11 & 12 sep kl 08-15 (här lämnas redskapen i container på land vid bryggan).
* Landsort 18 sep 08:30-11:30
* Krokskär 18 sep kl 12:30-13:30
* Bedarön 18 sep kl 14:30-15:30
* Långgarn 19 sep kl 09-15.
Samtliga båttider är ungefärliga.

Bolmen, Vänern, Vättern, Hjälmaren och övriga Sverige:

Vi hämtar upp fiskredskap efter överenskommelse om möjlighet finns. Läs mer och kontakta Fiskereturen genom: www.fiskereturen.se

Tre fakta om förlorade fiskeredskap:

Övergivna, förlorade och ibland dumpade nät och trålar i havet, så kallade spöknät, är en stor fara för fåglar, däggdjur och fisk som trasslar in sig i näten och svälter ihjäl eller drunknar.

Övervakningen av skräp på stränder inom EU visar att 80-85% består av plast. Av dessa utgörs 27% av fiskerelaterade föremål.

Forskare bedömer att förlorade fiskeredskap är det farligaste skräpet i havet för fåglar, marina däggdjur och sköldpaddor.

Fiskeredskap är ofta gjorda av plast och oavsett om de ligger på land eller har förlorats till havs eller i sjön bryts de så småningom ner till mikroplast och fortsätter förorena miljön.

Läs mer om förlorade fiskeredskap här: hsr.se/spökfiske

Kontakt:

Kontaktperson för Sotenäs kommun: Erik Goksøyr, Utvecklare - Marin återvinning, 0790610855, erik.goskoyr@sotenas.se

Kontaktperson för Fiskareföreningen Norden: Sixten Söderberg, Ordförande FF Norden, 073-9426393, info@ffnorden.se.

Kontaktperson för Båtskroten: Sofia Persson info@fiskereturen.se 010-14 14 750
www.fiskereturen.se

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Fiskenät som ska återvinnas.
Fiskenät som ska återvinnas.
Ladda ned bild

Om

Håll Sverige Rent
Håll Sverige Rent
Rosterigränd 4
117 61 Stockholm

08-505 263 00http://www.hållsverigerent.se

Skräpet finns överallt – i staden, i naturen och i havet. Håll Sverige Rent arbetar för att förebygga och motverka nedskräpningen. Vi samlar kunskap, driver opinion och tar fram konkreta verktyg och lösningar för att stoppa skräpet.

Håll Sverige Rent är en ideell obunden stiftelse. Vi har 90-konto och är därmed en del av Svensk insamlingskontroll.

Facebook

Instagram

Följ Håll Sverige Rent

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Håll Sverige Rent

I dag släpper vi Skräprapporten 2024 – senaste nytt om nedskräpningen i Sverige24.4.2024 12:00:00 CEST | Pressmeddelande

I dag släpper Håll Sverige Rent den årliga Skräprapporten med statistik, fakta och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten följer vi bland annat fimptrenden, utvecklingen av vitt snus och vape, det förbjudna och reglerade skräpet som sugrör, konfetti, korkar och påsar i plast. Det blir också en djupdykning i den senaste nationella skräpmätningen – som visar att det finns skräp på 97,4 % av alla ställen vi undersökt i stadskärnor och parker runt om i Sverige.

Nu har vi resultat från Sveriges största plastexperiment9.4.2024 08:45:00 CEST | Pressmeddelande

Plastexperimentet är ett rikstäckande forskningsprojekt där Håll Sverige Rent, Vetenskap & Allmänhet och Göteborgs universitet samarbetar för att kartlägga hur mycket plastskräp det finns i olika miljötyper. Med hjälp av privatpersoner, föreningar och skolelever har vi under två år undersökt en area på nästan 830 000 kvadratmeter och samlat in 60 000 plastobjekt. Resultatet från medborgarforskningen visar att fimpar, förpackningar och plastpåsar är de identifierade plastskräp som är vanligast.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye