Akademiska sjukhuset

Nu kan mångfalt fler kvinnor med trippelnegativ bröstcancer erbjudas immunterapi

Dela
Sedan mitten av maj har EU godkänt att kvinnor med en form av högriskbröstcancer kan behandlas med immunterapi som standardbehandling inför och efter operation. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem. I kombination med cytostatika kan behandlingen minska risken för återfall. Beslutet grundar sig på en stor studie som delvis genomförts på Akademiska sjukhuset.
En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.
En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.

- Det är oerhört positivt att denna immunterapi nu godkänts som standardbehandling av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Förhoppningen är att även de svenska myndigheterna inom kort kan rekommendera behandlingen för patienter med så kallad trippelnegativ bröstcancer där vi ger cytostatikabehandling innan operation. Immunterapin innebär minskad risk för återfall och därmed bot för fler patienter, säger Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset.

Omkring var tionde kvinna som diagnostiseras med bröstcancer har en så kallad trippelnegativ variant, som är den mest svårbehandlade, oftare drabbar yngre kvinnor under 50 år och har sämre prognos än de andra bröstcancerformer.

Trippelnegativ bröstcancer är ett samlingsnamn för bröstcancerformer som kännetecknas av att tumörcellerna saknar tre typer av receptorer; för östrogen, progesteron och HER2.

- Det är en variant av bröstcancer som inte är mottaglig för flera av de behandlingar som brukar användas vid bröstcancer. Det är betydligt svårare att rikta läkemedelsbehandling mot cancercellerna på samma sätt som vid exempelvis hormonkänsliga bröstcancerdiagnoser, förklarar Henrik Lindman.

Grundtanken med immunterapi är att trimma immunförsvaret så att det blir bättre på att bekämpa tumörceller. Den aktuella immunterapin, pembrolizumab, är en antikropp som ges som dropp var tredje vecka med, och efter operation, vanligen utan cytostatika. Antikropparna blockerar tumörens förmåga att ”gömma sig” från kroppens eget immunsystem.

I november i fjol godkändes pembrolizumab mot spridd bröstcancer. Det nya nu är att immunterapin även ska kunna ges som förebyggande standardbehandling i samband med operation för att slå ut mikroskopiska metastaser och slutgiltigt bota patienter.


För mer information/intervju, kontakta:
Henrik Lindman, tf verksamhetschef för blod- och tumörsjukdomar vid Akademiska sjukhuset, tel: 070-688 48 78, e-post: henrik.lindman@akademiska.se


FAKTA: Immunterapi och cancer

  • Utvecklingen av nya cancerbehandlingar har gjort stora framsteg de senaste åren tack vare ökad kunskap om immunsystemet.
  • 2013 utsågs immunterapi mot cancer till årets genombrott av tidskriften Science och 2018 belönades två forskare, James P. Allison och Tasuku Honjo, med Nobelpriset för sina insatser inom immunterapi. 
  • Immunförsvaret består bland annat av olika vita blodkroppar; celler som är specialiserade på att känna igen och oskadliggöra sjukdomsframkallande ämnen som virus och bakterier.
  • Ett sätt att få fart på immunförsvaret mot cancer är att använda antikroppar, ett slags proteiner som ingår i immunförsvaret, men som också kan tillverkas utanför kroppen och ges som läkemedel.

Nyckelord

Bilder

En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.
En ny sorts immunterapi kan minska risken för återfall vid trippelnegativ bröstcancer. Bilden visar hur cancercellen dör av en ny sorts immunterapi, så kallade checkpointhämmare. Det bruna är cancercellens membran, det blåa ett protein från T-cellerna som borrat hål och det röda granzymer från T-cellerna som går in i cancercellen och aktiverar en kedjereaktion som dödar cellen.
Ladda ned bild
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Henrik Lindman, tf verksamhetschef blod- och tumörsjukdomar (BOT), Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

Studie visar: ChatGPT kan producera medicinska journalanteckningar tio gånger snabbare än läkare22.3.2024 08:31:45 CET | Pressmeddelande

Administrativa sysslor tar upp en stor del av en läkares arbetstid, vilket minskar tiden för patientkontakt och bidrar till en pressad arbetssituation. Forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med Danderyds sjukhus och universitetssjukhuset i Basel, Schweiz, har i en studie visat att AI-modellen ChatGPT kan skriva medicinska administrativa anteckningar upp till tio gånger snabbare än läkare utan att kompromissa med kvaliteten.

Personalen får högre betyg i attitydmätning om Akademiska20.3.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande

Kännedomen om Akademiska sjukhuset är fortsatt hög och sjukhuset är känt för hög medicinsk standard och erkända specialister. Det framgår av en attitydmätning hösten 2023 som även visar att patienter som besökt Akademiska ger personalen högre betyg än i förra mätningen hösten 2020. Resultatet visar också att informationen före och efter behandling får allt större betydelse när man väljer sjukhus.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye