Akademiska sjukhuset

Ny AI-baserad metod underlättar upptäckt och uppföljning av glaukom

Dela

Ögonläkare på Akademiska sjukhuset har utvecklat en ny metod för tidig upptäckt och uppföljning av grön starr (glaukom). Metoden har potential att upptäcka glaukom på en tredjedel av den tid som behövs med nuvarande teknik som baseras på datorstödd synfältsundersökning.

Vid glaukom kan det uppstå en förlust av nervtrådar (kablar från näthinnan till hjärnan). Till vänster: Bild på ett öga utan glaukom. Avståndet är stort mellan inre begränsningen av nervtrådar (markerat med vit ring) och synnervshuvudets yttre begränsning. I mitten: Pågående sjukdom där nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och periferin har reducerats. Höger: Slutstadium glaukom. Nästan alla nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och synnervshuvudets yttre begränsning nästan är utraderat.
Vid glaukom kan det uppstå en förlust av nervtrådar (kablar från näthinnan till hjärnan). Till vänster: Bild på ett öga utan glaukom. Avståndet är stort mellan inre begränsningen av nervtrådar (markerat med vit ring) och synnervshuvudets yttre begränsning. I mitten: Pågående sjukdom där nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och periferin har reducerats. Höger: Slutstadium glaukom. Nästan alla nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och synnervshuvudets yttre begränsning nästan är utraderat.

- Att snabbt kunna se och upptäcka förändring av glaukom är oerhört viktigt. Den mätmetod som vi utvecklat baseras på OCT-avbildning och är betydligt lättsammare för patienten än synfältsundersökning som tidigare varit rutin. Tack vare att mätningen går mycket fortare än synfältsundersökning är den också mindre kostsam, säger Per Söderberg, överläkare vid ögonkliniken på Akademiska och professor vid Uppsala universitet.

Grön starr eller glaukom, som är sjukdomens medicinska namn, är en av våra vanligaste ögonsjukdomar. Det är den näst viktigaste orsaken till blindhet i världen och den dominerande anledningen till irreversibel blindhet. Sjukdomen uppkommer vanligtvis efter 40 års ålder och är delvis ärftlig. Förekomsten ökar exponentiellt med stigande ålder.

Vid glaukom skadas synnerven vilket påverkar synfältet. Den synskada som uppkommit kan man aldrig bota.

Forskargruppen i Uppsala har nu, i samarbete med forskare vid KTH, utvecklat en helautomatiserad mätmetod med hjälp av AI som ska kunna användas som rutin inom ögonsjukvården.

- Genom den höga precisionen hoppas vi att den nya mätmetoden ska göra det möjligt att upptäcka glaukom tidigare och också göra det lättare att utvärdera befintliga och nya behandlingsmetoder för glaukom. Detta kan få stor betydelse för ögonsjukvården eftersom glaukomuppföljning är en stor andel av en ögonkliniks verksamhet, framhåller Per Söderberg.

För mer information/intervju, kontakta:
Per Söderberg, överläkare vid ögonkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet, tel: 018-611 99 90, e-post: per.soderberg@neuro.uu.se

FAKTA: OCT-avbildning (optisk koherens tomografi)

  • OCT-avbildning kan jämföras med ultraljud fast ljus används istället för ljud. Genom att mäta hur lång tid det tar för ljuset att gå fram och tillbaka till en viss punkt i ögat kan man med kännedom om ljushastigheten omvandla tiden till djupet i ögat och intensiteten på ljuset som kommer tillbaka avslöjar punktens ljusspridande egenskaper.
  • Genom att mäta på olika djup får man en djupprofil av ljusspridningen i vävnaden i en viss punkt. Genom att flytta mätstrålen i sidled kan man bygga upp 2‑dimensionella bilder av ljusspridningen i vävnaden i ett plan.
  • Genom att registrera flera närliggande 2-dimensionella bilder får man 3-dimensionell information om ljusspridning i vävnadsbiten.
  • I den 3-dimensionella volymen identifierar sedan den nya AI-metoden helautomatiskt det tunnaste tvärsnittet på nervtrådarna som överför information från näthinnan till hjärnan.

Nota bene: Följande forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har medverkat i utvecklingen av den nya AI-baserade mätmetoden:

Per Söderberg, forskargruppledare. Överläkare vid ögonkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet.

Zhaohua Yu, forskare inom neurovetenskap, Uppsala universitet

Camilla, Sandberg Melin, överläkare vid ögonkliniken, Gävle sjukhus, och forskare vid Uppsala universitet

Konstancija Kisonaite, läkare, doktorand i projektet, Oftalmiatrik, institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet

Chunliang Wang, läkare, docent, Medicinsk avbildning, Inst. f. Medicinteknik och hälsosystem, KTH

Bendazzoli Simone, informatiker, doktorand Medicinsk avbildning, institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Brusini Irene, tidigare forskningsassistent, medicinsk avbildning, institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Carrizo Gabriel, tidigare forskningsassistent, medicinsk avbildning, institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Andersson David, tidigare forskningsassistent, medicinsk avbildning, institutionen för medicinteknik och hälsosystem, KTH

Nyckelord

Bilder

Vid glaukom kan det uppstå en förlust av nervtrådar (kablar från näthinnan till hjärnan). Till vänster: Bild på ett öga utan glaukom. Avståndet är stort mellan inre begränsningen av nervtrådar (markerat med vit ring) och synnervshuvudets yttre begränsning. I mitten: Pågående sjukdom där nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och periferin har reducerats. Höger: Slutstadium glaukom. Nästan alla nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och synnervshuvudets yttre begränsning nästan är utraderat.
Vid glaukom kan det uppstå en förlust av nervtrådar (kablar från näthinnan till hjärnan). Till vänster: Bild på ett öga utan glaukom. Avståndet är stort mellan inre begränsningen av nervtrådar (markerat med vit ring) och synnervshuvudets yttre begränsning. I mitten: Pågående sjukdom där nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och periferin har reducerats. Höger: Slutstadium glaukom. Nästan alla nervfibrer har försvunnit så att avståndet mellan den vita ringen och synnervshuvudets yttre begränsning nästan är utraderat.
Ladda ned bild
Per Söderberg, överläkare vid ögonkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Aronson
Per Söderberg, överläkare vid ögonkliniken på Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet. Foto: Magnus Aronson
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Psykiatriläkare varnar: Covidinfektion kan utlösa psykos20.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Både epidemiologiska och registerbaserade studier visar att autoimmun sjukdom och allvarliga infektioner tredubblar risken för psykos. Likaså att individer med psykotiska störningar löper cirka 50 procents förhöjd risk för autoimmuna sjukdomar. Läkare inom psykiatrin vid Akademiska sjukhuset ser kopplingar mellan psykos och autoimmuna tillstånd orsakade av coronavirus och manar till ökad medvetenhet.

Genetiska riskfaktorer för allvarlig COVID-19 uppdagade genom stort internationellt forskningssamarbete8.7.2021 17:00:00 CEST | Pressmeddelande

En ärftlig risk att utveckla lungcancer och vissa autoimmuna sjukdomar kan förklara varför en del patienter drabbas av svår, livshotande covid-19-sjukdom. Det framgår av en internationell genetisk forskningsstudie publicerad i Nature där man identifierat 13 specifika genvarianter och där forskare från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet samt Karolinska institutet medverkat.

Bättre synkning av insatser vid samsjuklighet målet för länsövergripande satsning7.7.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Personer med beroende har en förhöjd risk för olika former av psykisk ohälsa, men även somatisk. Ansvaret för vård och behandling vid samsjuklighet är uppsplittrat på många aktörer, vilket ofta leder till att patienterna ”hamnar mellan stolarna”. Nu har beroendepsykiatrin vid Akademiska sjukhuset startat ett projekt för att förbättra samverkan i Uppsala län.

Fler solskadade kan erbjudas PDT-behandling via drop-in22.6.2021 08:15:00 CEST | Pressmeddelande

Nu permanentas drop-in-mottagningen på Akademiska sjukhuset för patienter remitterade till behandling med dagsljus-PDT. Målgruppen är patienter med så kallade aktiniska keratoser, milda och måttliga solskador som kan utvecklas till skivepitelcancer. Behandlingen innebär att den skadade huden smörjs in med en kräm som gör att de sjuka cellerna förstörs vid kontakt med dagsljus. Mottagningen, som öppnades förra sommaren, har bidragit till att fler patienter kan behandlas samtidigt som personalen ser stora tidsvinster.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum