Akademiska sjukhuset

Ny avdelning för barnintensivvård och intermediärvård öppnas på Akademiska

Dela

Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna, vid ingång 70, är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Den nya tekniken förbättrar miljön för såväl patienter och närstående som vårdpersonal.

Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Fotograf: Johan Alp (genrebild)

- Det bästa med de nya lokalerna är att vi får helt andra möjligheter att bygga upp ytor för föräldrar och andra anhöriga än vad som varit möjligt under tiden vi varit samlokaliserade med centralintensiven. Vårdnadshavaren får till exempel tillgång till en egen hörna med möjlighet att vara nära sitt barn dygnet runt, något vi är väldigt glada för, säger Pia Stöllman, sektionschef för barnintensivvården vid Akademiska sjukhuset.

Renoveringen och moderniseringen av ingång 70 startade i oktober 2017 och är en del av programmet Framtidens Akademiska sjukhus. På den nya avdelningen för barnintensiv- och intermediärvård finns tio vårdrum, varav två är isoleringsrum där även brännskadade patienter kan vårdas.

Rummen är utformade för att klara vård av en intensivvårdspatient eller två intermediärvårdspatienter. Den nya avdelningen är försedd med dygnsrytmbelysning och kombinerad musikintervention, vilket förbättrar miljön för patienter och arbetsmiljön för vårdpersonalen. Avdelningen har också anhörigutrymme i såväl vårdrum som i egen avskild del.

- De nya lokalerna kommer bli ett stort lyft, både för personalen och för våra patienter. Jämfört med våra tidigare lokaler blir vårdutrymmena anpassade för den typ av vård vi bedriver, vilket kommer främja både personalen och patienterna. Vi kommer dessutom ha fina förutsättningar för att få verksamheten att växa, både gällande storlek och hur vi optimerar den vård vi ger, säger Gustav Larsson, t.f. avdelningschef för akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning.

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L) och ordförande i sjukhusstyrelsen, beskriver de nya lokalerna som ett oerhört lyft:

- Nu slipper svårt sjuka barn och deras föräldrar trängas på en liten yta. Arbetsmiljön förbättras och omvårdnaden om våra yngsta patienter optimeras på den nya barnintensiven. Samtidigt är det glädjande att akutsjukvårdens intermediärvårdsplatser också får flytta till nyrenoverade lokaler med modern utrustning och med rum som är utformade för att ge högsta vårdnivå.


För mer information, kontakta:

Sjukhusövergripande frågor:

Hans-Olov Hellström,biträdande sjukhusdirektör och programägare för Framtidens Akademiska sjukhus, tel: 018-611 44 75, e-post: hans.olov.hellstrom@akademiska.se

Politiska frågor:

Malin Sjöberg Högrell, regionråd (L), ordförande för sjukhusstyrelsen, tel: 072-227 02 37, e-post: malin.sjoberg.hogrell@regionuppsala.se

Verksamhetsnära frågor:

Pia Stöllman, sektionschef för barnsektionen inom verksamhetsområde anestesi, operation och intensivvård (där barnintensivvårdsavdelningen ingår), tel:070-611 26 19, e-post: pia.stollman@akademiska.se

Gustav Larsson, tf avdelningschef för akutsjukvårdens intermediärvårdsavdelning, tel: 018-611 93 07, e-post: gustav.albin.larsson@akademiska.se

Nyckelord

Bilder

Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Idag invigs en ny avdelning för barnintensivvård och akutsjukvårdens intermediärvård på Akademiska sjukhuset. De nya lokalerna är utrustade med takbelysning som efterliknar naturligt dagsljus och separata ljudrum som gör att patienter inte störs när flera vårdas på samma sal. Fotograf: Johan Alp (genrebild)
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 500 anställda, varav 1460 läkare, 2630 sjuksköterskor och barnmorskor samt 1 900 undersköterskor.

2020 var omsättningen cirka 10,3 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade såld vård, dvs vård av patienter från Sjukvårdsregion Mellansverige eller riket.

Sjukhuset har cirka 680 vårdplatser. Här görs varje år cirka 673 000 öppenvårdsbesök och drygt 29 000 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Mående efter könsbekräftande behandling fokus för forskningsstudie24.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Antalet personer som söker vård för könsdysfori har ökat markant de senaste åren, särskilt bland yngre personer. Samtidigt finns kunskapsluckor om hur personer mår efter könsbekräftande behandling, bland annat vad gäller kroppsnöjdhet, psykisk hälsa och social sårbarhet såsom diskriminering och våldsutsatthet. Detta ska belysas i ett nytt forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Forskare efterlyser screening av KOL-patienters sväljförmåga vid sjukhusinläggning18.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Sväljsvårigheter och nedsatt sväljförmåga är mer än dubbelt så vanligt hos KOL-patienter som vårdas på sjukhus för akut försämrad andning jämfört med patienter som vårdas för hjärtproblematik. Det visar en studie vid Akademiska sjukhuset och Gävle sjukhus där man undersökt 60 patienter; hälften inneliggande KOL-patienter och hälften patienter på hjärtavdelning. Nu efterlyser forskarna screening av KOL-patienter i samband med sjukhusinläggning vilket uppmärksammas på internationella KOL-dagen 18 november.

Bättre omhändertagande av gravida med havandeskapsförgiftning och dålig fostertillväxt målet för studie på Akademiska12.11.2021 11:15:00 CET | Pressmeddelande

Ungefär tre av hundra gravida kvinnor drabbas av havandeskapsförgiftning. Ungefär två av hundra drabbas av dålig tillväxt av sitt barn i magen. Och det är vanligt att dessa komplikationer samexisterar. I en studie ledd från Akademiska sjukhuset ska forskare kartlägga varför vissa kvinnor får dessa komplikationer och vad som händer i kroppen vid sjukdom. Ett särskilt fokus ligger på hur mammans hjärna påverkas vid havandeskapsförgiftning. Syftet är att kunna ge kvinnorna ett bättre omhändertagande inom mödra- och förlossningsvården. Likaså att ge dem rätt uppföljning senare i livet.

Hjärnan kan spela en nyckelroll för positiva diabeteseffekter efter överviktskirurgi12.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Överviktskirurgi kan ge positiva hälsoeffekter på diabetes typ 2 och innebära att sjukdomen kan förebyggas eller botas. Nu visar studier vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet att effekterna verkar hänga samman med att hormon- och nervsignaler som styrs från hjärnan förändras på ett sätt som kan leda till lägre blodsocker och förbättring av flera andra riskfaktorer för diabetes och hjärtkärlsjukdom. Detta uppmärksammas i samband med Världsdiabetesdagen 14 november.

Ablation som första behandling mot ihållande hjärtflimmer utvärderas i studie på Akademiska10.11.2021 08:15:00 CET | Pressmeddelande

Cryoballongablation vinner terräng som behandlingsmetod vid förmaksflimmer. I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskarna kartlägga om ablation med lungvensisolering är bättre än rytmstabiliserande läkemedel för patienter med ihållande hjärtflimmer. Behandlingen innebär att läkaren för in en kateter genom ett blodkärl fram till hjärtat och blockerar felaktiga impulser i vänster förmak med hjälp av kyla.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum