Ny bok från Stockholmia förlag: Spår av ett liv

Boksläpp: Torsdag 23 maj kl 17.30–19.30 på Stadsarkivet, Kungsklippan 6. Anmälan krävs. 

I den här boken får vi möta en pojke som på 1860-talet blev sockenbarn i Lovö socken väster om Stockholm: August Theodor Blomqvist (1854-1941). Hela sitt liv levde han på platser i Stockholms närhet. I berättelsen relateras hans livsöde till större samhällsförändringar i Sverige och Stockholm under andra halvan av 1800-talet och början av 1900-talet.

Bilden av sockenbarn är ofta mörk. De säljs till lägstbjudande på auktion, far illa i olika fosterhem och blir i vissa fall märkta av livet. Genom att på mikronivån följa ett sockenbarn genom livet kan författarna visa på nyanser och alternativa berättelser. Allt var inte mörkt. I sockenbarnets liv kunde det också finnas blommande syrener.

Boken är ett exempel på en forskningsinriktning inom historieämnet som har rönt allt större uppmärksamhet under senare år: mikrohistoria.

Anna Götlind är professor i historia vid Stockholms universitet med särskilt intresse för mikrohistoria.

Rolf Lind är samhällsvetare och har varit universitetslektor vid Stockholms universitet. Han är också barnbarnsbarn till bokens huvudperson. 

För att se det här innehållet från res.cloudinary.com måste du ge ditt medgivande sidans topp.

Detalj ur Täby församling, Födelse- och dopbok, 1854.

Nedan följer ett utdrag ur boken, s. 11-12

"MIKROHISTORIA
När vi i arbetets början googlade på »sockenbarn« kunde vi snabbt konstatera att många träffar, kanske de flesta, gällde en välkänd roman: Harry Martinsons Nässlorna blomma från 1935. I boken möter vi författarens alter ego, sockenbarnet Martin. Tiden är omkring 1910. Martin, som ständigt upprepar meningen »Min far är död och min mor har rest till Kalifornien«, blir såld på auktion till lägstbjudande. Han får uppleva flera fosterhem, det ena värre än det andra. Och i bakgrunden hotar ständigt Kommunen, som är den som styr över Martins liv. Kärlekslösheten och pojkens utsatthet är total.

Martinsons barndomsskildring gestaltar i romanens form ett självupplevt livsöde. Men den har också skapat bilden av sockenbarnet. Och det är en oerhört mörk bild. Men vad vet vi egentligen om verklighetens sockenbarn? Var tillvaron för dessa alltid lika svår som den var för Martin? Svaret är att vi inte vet särskilt mycket. Men de föräldralösa sockenbarnen var många och en del av dem fick nog möta både omsorg och omtanke, ja kanske till och med kärlek. Och trots en barndom präglad av förluster kunde ett sockenbarn få ett gott liv. Det är en av de saker vi vill berätta om i denna bok. Och vi gör det genom följa ett alldeles verkligt sockenbarn genom livet.

Det här är en bok där en enskild människas liv står i centrum. Men berättelsen om August Theodor Blomqvist är ingen biografi och inte heller släktforskning. Han och hans liv är i stället vår »utkikspunkt« in i den tid och det samhälle där han levde. Boken handlar därför inte enbart om ett sockenbarn. Den är också en berättelse om människors livsvillkor i trakterna runt Stockholm under slutet av 1800- och början av 1900-talet. För det är just detta som utmärker mikrohistoria: att med utgångspunkt i något begränsat – en händelse, en plats, en person eller en grupp individer – skildra en större historia. I vårt fall var det prästens notering i husförhörslängden om att August Theodor var ett sockenbarn som blev utgångspunkten för vårt arbete.

Den rubrik vi har valt för detta inledande kapitel anspelar på Harry Martinsons roman. Men vi har valt att låta syrener blomma i stället för nässlor, just för att visa att det kan finnas motbilder till eller i vart fall nyanser i sockenbarnens historia. Dessutom har vi mött blommande syrener överallt under våra resor i August Theodors fotspår ute på Mälaröarna. Växten, som ursprungligen kommer från södra och östra Europa, återfanns i svenska trädgårdar och parker redan på 1600-talet. Härdigheten, den rika blomningen och den ljuvliga doften gjorde den snabbt populär, och den spred sig snart från slottens och herrgårdarnas parker ut på landsbygden, till torp och bondgårdar. Och i dag, när allt annat är borta, kan en gammal knotig syren vittna om att en gång låg här ett torp, som i Smedstorp. De blommande syrenerna är en levande länk tillbaka till den historia vi berättar i denna bok."